SVERIGE I en rapport publicerad av Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterar två forskare att Sverige nu måste rusta för krig om vi vill behålla freden.

I rapporten ”Vill du ha fred, rusta för krig. Perspektiv på en svensk tröskel.” skriver de båda FOI-anknutna forskarna Madeleine Lindström och Fredrik Lindvall om hur Sverige behöver utveckla sitt militära tröskelkoncept i god tid innan skiten träffar fläkten.

Enligt de båda rapportförfattarna är Försvarsmaktens huvuduppgift att verka avhållande på väpnade angrepp utifrån. Myndigheten ska med andra ord agera som en tröskel gentemot andra stater genom att utåt kunna kommunicera en konkret vilja och förmåga att möta ett fientligt angrepp. Idag finns dock flera brister i Sveriges tröskelkomponenter.

– Vi har inget utvecklat tröskelkoncept just nu, vilket man bör vara medveten om när man diskuterar utvecklingen av det svenska försvaret, förklarar Madeleine i ett pressmeddelande.

Försvarsanalytikern menar vidare att svenska politiker under en lång tid påstått att något hot inte finns och att det finns en risk att en stor del av allmänheten delar samma idé.

Osäkert vilka påfrestningar Sverige kan klara av

Vid ett angrepp på Sverige är Försvarsmakten dock inte vara den enda aktör som ställs inför hårda krav. Även samhället som helhet skulle påverkas av en fientlig operation på svensk mark.

Enligt rapporten råder stor osäkerhet kring hur det egentligen ligger till med det svenska samhällets förmåga att klara av ett angrepp. Ett modernt land som Sverige är extra beroende av bekvämligheter som el, rent vatten och telekommunikationer. Frågan är hur det svenska folket och dess civila myndigheter skulle hantera de påfrestningar som uppstår i samband med att det moderna samhället lamslås under tid av ofred.

– Vi kan inte vänta tills det händer något innan vi bygger upp tröskeln. Vi måste rusta innan det händer. En annan aspekt är att den svenska befolkningen måste vara insatt och redo att acceptera de åtgärder som staten skulle vidta vid ett angrepp. Därför behövs en ökad diskussion och medvetenhet om dessa frågor, berättar Madeleine.