INTERVJU Efter att George Floyd, som var svart, dödades under ett polisingripande har stora demonstrationer och upplopp lamslagit USA. Även Sverige har haft demonstrationer mot rasism och polisvåld under parollen ”Black Lives Matter”. Men vad har Floyds död för relevans för Sverige? Nyheter Idag har talat med krönikören och poddaren Malcom Kyeyune om skillnader och likheter mellan Sverige och USA med anledning av ”Black Lives Matter”-demonstrationerna.

– På ett plan är relevansen ganska liten. Det är jättestora skillnader mellan polisen i USA och i Sverige. Dels är polisen typ kommunal där, dels så finns det ju en militarisering av polisen i USA som vi inte har här, säger Malcom Kyeyune till Nyheter Idag.

Läs även: ”Våra politiker tar order ovanifrån, de är politiker av FN:s eller värdegrundens nåde”

– När man började demobilisera i Irak och Afghanistan så har man haft ett program där polisen kan köpa militärutrustning väldigt subventionerat. Så polisen är ganska militariserad, brottsligheten är mycket högre, fattigdomen är mycket större och så vidare.

– På ett plan så är det alltså ganska liten relevans. Men på ett kulturellt plan finns det en relevans som man måste vara blind för att inte se. BLM har ju en kulturell och en klasspolitisk funktion.

– Nu höll man ju de här demonstrationerna trots att det just nu kanske inte är en så jättebra idé, och notera att i många länder, i USA och Storbritannien till exempel, så är det vänstern som tagit på sig rollen att vara genomdrivare av den politiska linjen smittskydd genom nedstängningar.

– Så vänstern i de här länderna har sagt att ”högern är dum i huvudet för den vill inte stänga ned, den vill att äldre ska dö!” Men sen kommer det här och då är det helt plötsligt hundra procent okej att vara ute och ränna och inte idka social distansering alls. Och den som påpekar att coronapandemin inte är över är en rasist.

Läs även: Vänstern backade Reinfeldt – blev ”den mest rabiat gläfsande hunden i migrationsfrågor”

– Den svenska vänstern har inte drivit samma linje, men en liknande dynamik finns också här. Jag såg ett filmklipp där någon medelklasskvinna sa att ”vet du vad, om ett par vita dör av det här bryr jag mig inte”. Vem är vit i den här bilden? Det är inte sig själv hon pratar om, utan vit här betyder tillhörande en viss samhällsklass.

– SD-väljare är vita i den här bemärkelsen, inte de som bor nära Möllevången i Malmö, dricker hipsteröl och har läst Judith Butler och kan föreläsa om vitt privilegium. Genom sin praxis blir dom här människorna inte längre de här hemska vita människorna på samma sätt. Det är där som det här blir relevant.

– Om du ska ha en tjänst på ett universitet idag, om du inte kan det här språket, som Black Lives Matter är en del av, om du inte kan tala om rasifierade och marginaliserade röster och allt det där kommer du bli bräckt av någon som behärskar det här språket och prickar in mycket bättre på den här förtrycksbingon.

Lyssna även på: Podden med Malcom Kyeyune: Slutet på nyliberalernas strypgrepp om svensk politik?

– Vi har alltså ett skikt i samhället som är till 100 procent beroende av den här sortens politik. Ingen bryr sig till exempel om Tommie Lindh, därför att det här handlar inte så mycket om ett värnande av liv som ett värnande av den egna gruppen och en viss sorts politik.