Rostami: Sverige har i praktiken fått blasfemilagar

Nima Rostami Foto: Privat/SVT
  • Söndag 13 sep 2020 2020-09-13
E-post

Polisens beslut att inte bevilja tillstånd till en islamkritisk sammankomst för koranbål i Stockholm innebär i praktiken återinförande av blasfemilag i Sverige. Att sedan politiker från höger till vänster – istället för att försvara yttrandefriheten – inte begriper bättre än att angripa koranbrännarna underminerar demokratin och skänker de antidemokratiska islamisterna legitimitet, skriver Nima Rostami, debattör och advokat. 

Enligt islamisk rättstradition, jurisprudens, och rättskällor är hädelse (blasfemi) straffbelagt. Även kritik av islamiskt helgon, profeten Muhammad och koranen är en kategori av gärningar för blasfemi. Apostasi, konversion från islam till en annan religion, särskilt till kristendomen, är strikt förbjudet och straffas med döden.

De flesta muslimska länder anser även att blasfemiska gärningar är brott mot rikets säkerhet. I Sverige råder dock grundlagsskyddad tryck- och yttrandefrihet. Detta innebär även friheten att kritisera heliga skrifter och ideal av vilket slag det må vara. Yttrandefriheten ska varken censureras eller utsättas för självcensur.

Islamisk jurisprudens definierar ingen gränsdragning beträffande förolämpning av islam. Shariainspirerade domstolar, klanledare och parallella domstolar dömer i islamiska länder dem som kritiserar islam, korantexten och profeten Muhammad för blasfemi.

Den afghanske studenten Parviz Kambakhsh dömdes i Afghanistan år 2007 till 20 års fängelsestraff. Hans ”brott”? Att ha distribuerat en artikel om islams diskriminerande kvinnosyn.

I Iran dömer islamiska revolutionsdomstolar kvinnor som på offentliga platser tar av sig slöjan eller konverterar från islam till kristendomen för blasfemi och för brott mot rikets säkerhet.

I Saudiarabien dömdes bloggaren Raif Badawi till tio års fängelsestraff, 1 000 piskrapp och 1 miljon rialer i böter för att ha ”förolämpat islam”. Vad bestod förolämpningen av islam av? Raif Badawi hade sagt att judar, kristna, muslimer och ateister är likvärdiga.

Svenska grundlagar garanterar såväl religionsfrihet som tryck- och yttrandefrihet. Religionsfriheten innebär dock inte privilegier för religionsutövare att kräva begränsning av yttrandefriheten.

Religionsfrihet innebär inte heller en inskränkning av andra människors konstnärliga frihet och kreativitet. Religionsfrihet innebär absolut inte begränsning av individers och föreningars rätt att bilda opinion mot religiös fanatism, religionens inflytande i politiken och statsfinansiering av religiösa samfund.

Skyddet för religionsfriheten motiverar således inte inskränkningarna i tryck- och yttrandefriheterna.

Däremot finns en rad andra bestämmelser som kriminaliserar vissa typer av manifestationer och gärningar när de väl har uttryckts. Detta kommer till uttryck i bestämmelserna om straff för hets mot folkgrupp, förargelseväckande beteende, ärekränkning, störande av förrättning eller störande av allmän sammankomst.

Koranbål på offentliga platser kan aldrig omfattas av dessa kriminaliserade gärningar. Däremot, att sätta eld på en bok som innehåller hatiskt och kränkande budskap mot de flesta i samhället; mot kvinnor, mot HBTQ-personer, mot oliktänkande, mot ateister, andra religioners utövare och mot konvertiter får inte anses vara en sådan manifestation som är kriminell.

Religionsutövare ska inte ges tolkningsföreträde beträffande manifestationer som kritiserar religionen och dess budskap.

Att politiker från höger till vänster på senare tid fördömer en islamkritisk manifestation är ett tecken på osunt förnuft. Detta underminerar även demokratin och de högt värderade tryck- och yttrandefriheterna.

Polisens beslutsmotivering är skev. Beslutsmotiveringen saknar uppenbarligen stöd i grundlagar.

Detta är en oroväckande utveckling vi upplever i Sverige. I ett demokratiskt land med mycket starka tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar ska inte censur och begränsningar av det fria ordet och manifestationer förekomma.

Om debattören

Nima Rostami, advokat och debattör

Stöd Nyheter Idag

Tycker du att det behövs ett alternativ till Public Service, till de stora mediehusen?

Du kan göra skillnad.

Stöd Nyheter Idag genom att bli prenumerant för 69 kronor i månaden och då får du också allt PLUS-material.

Bli PLUS-medlem

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag