STOCKHOLM 39 medarbetare på Sveriges Radio kräver i ett upprop kartläggning av ras och bakgrund av de anställda på företaget för att komma till rätta med vad man påstår är ”diskriminering” inom företaget. Idén om att använda sig av rasräkning är inte ny – 2018 beslutade Vänsterpartiet att man skulle driva frågan om att SCB ska börja föra sådan statistik.

Tidningen Journalisten var först att berätta om det upprop som skickades in den 21 augusti  till Sveriges Radios vd Cilla Benkö med bland annat krav på att fler med invandrarbakgrund – något som internt inom SR kallas för ”mångfaldskompetens” – ska anställas.

Nu har Dagens Nyheter intervjuat flera av undertecknarna av uppropet. En av dem är den kände programledaren Kodjo Akolor som bland annat gjort Morgonpasset, Radiohjälpen och olika stora galor. Akolor säger att det ser likadant ut på alla de stora redaktionerna.

– Vitt! Och som representant för public service tycker jag inte att vi representerar hela vår befolkning på ett sätt som är rättvist och som också visar mångfald, säger han till DN.

Uppropets undertecknare kräver också att Sveriges Radio ska kartlägga de anställdas ras och bakgrund. Det räcker inte heller att bara anställa invandrarjournalister tycker undertecknarna. Man kräver att fler invandrare ska anställas som chefer.

”Det är påfrestande för hälsan att tillhöra en minoritetsgrupp och arbeta på Sveriges Radio. Många har blivit sjukskrivna på grund av den långvariga stress och utmattning det innebär att arbeta i denna miljö. Många slutar eller funderar på att sluta”, skriver undertecknarna av uppropet som kräver ”krismöte och åtgärdsplan”.

Sveriges Radio har en redaktion, Radio Sweden, där man anställt journalister för att producera program på utländska språk som arabiska, persiska, kurdiska, somaliska, engelska och tigrinja. Trots det tycker undertecknarna av uppropet att det är minoriteter som diskrimineras.

– Tyvärr märks inte det tillräckligt i den journalistik som SR gör. Vi missar eller underbevakar nyhetshändelser som är viktiga för afrosvenskar och andra minoriteter, säger Sveriges Radio-journalisten Palmira Kokkari Mbenga, en av uppropets initiativtagare, till Dagens Nyheter.

Vd Cilla Benkö konstaterar att undertecknarna av uppropet fått det mesta fel.

– Merparten av det som står i det här dokumentet stämmer inte, eller så saknas det relevant fakta. Och det är klart att det påverkar min syn på hur allvarligt problemet är, när jag märker att det finns faktafel i deras beskrivningar. Men oavsett faktafelen så är känslorna bakom sanna – vi har medarbetare som inte känner sig sedda, säger hon till DN.

Idén att kartlägga ras, etnisk bakgrund och liknande för att motverka diskriminering är inte ny. Häromåret, 2018, tog Vänsterpartiet beslut på sin partikongress att man skulle driva frågan om att SCB skulle ta fram ”jämlikhetsdata” – statistik över ”etnisk tillhörighet, nationellt ursprung, hudfärg och religion eller annan trosuppfattning”.

Bakom motionen, som från början avstyrkts av partistyrelsen, stod profilerade riksdagstrion Daniel Riazat, Momodou Malcolm Jallow och Rossana Dinamarca.

– Det här har inte varit något problem i de andra länder som har jämlikhetsdata, vilket är en majoritet av länderna. Det handlar om självidentifiering och anonymitet. Det viktigaste är att man ska ha belägg när man pratar om strukturell diskriminering, sade Daniel Riazat till TT.

Idén om jämlikhetsdata stötte på patrull omgående. SCB:s pressansvarige Nizar Chakkour uttryckte skepsis när han kommenterade förslaget för TT.

– Ska det vara självskattat? Då kanske någon svarar att de definierar sig som Hammarbyare. Själv är jag född i Polen med mamma från Polen, pappa från Syrien men uppvuxen i Lund. Jag skulle säga att jag är skåning, sade Chakkour.

Han ifrågasatte även att Vänsterpartiet vill föra statistik över hudfärg.

– Ska de ha hudfärg också? Ha ha, ja ja…. Jag tror inte detta är förenligt med lagen, sade han.