STOCKHOLM Enligt en ny rapport från Oikos delar KD, M och SD en samsyn inom kriminalpolitiken med exempelvis avskaffande av straffrabatter och ökade befogenheter till polisen. Om partierna kommer till makten vid valet 2022 kan det innebära stora förändringar. – De här partierna representerar en politisk vilja att reformera rättsväsendet. Skulle det genomföras så skulle det vara den största förändringen av svenskt rättsväsende på i alla fall femtio år, säger rapportförfattaren Tony Gustafsson.

Inför ett eventuellt samarbete inför och efter valet 2022 mellan KD, M och SD är ett av frågetecknen hur nära – eller hur långt ifrån – varandra som partierna står i olika politiska frågor.

Idéhistorikern Tony Gustafsson har på uppdrag av konservativa tankesmedjan Oikos jämfört de tre partiernas politik i en av de för väljarna viktigaste frågorna – kriminalpolitiken.

Gustafsson har gått igenom partiernas kriminalpolitiska motioner under perioden från 2014 till och med förra året (innan riksdagens öppnande i september 2020, reds anm). Totalt har han undersökt 55 lagda lagförslag.

– 25 procent av förslagen omfattas redan av samtliga partier, det vill säga alla tre partier har lagt en motion. 50 procent av förslagen omfattas av två partier, säger Gustafsson.

Men partierna har inte bara lagt enskilda motioner som liknar varandra. Gustafsson säger att KD, M och SD inte bara delar en gemensam övergripande beskrivning av kriminaliteten. Man har i stora delar en gemensam syn på hur kriminaliteten ska bekämpas.

– Partierna delar dels en problemformulering. Att det är den grova organiserade brottsligheten, våldsbrottsligheten som är problemet, säger Gustafsson.

Tony Gustafsson håller med om att även andra partier i riksdagen har pekat ut den grova organiserade brottsligheten som problem. Men den stora skillnaden mellan KD, M, SD och övriga partier har Gustafsson hittat när det gäller vilka lösningar som föreslås och synen på brottsoffer och vittnen.

– Man hittar inte andra partier som ser det på samma sätt, säger Gustafsson.

– De här partierna representerar en politisk vilja att reformera rättsväsendet. Skulle det genomföras så skulle det vara den största förändringen av svenskt rättsväsende på i alla fall femtio år.