Framtidens espressomaskiner: så löser designen bryggning i tyngdlöshet
Den 2026-04-01 följde världen med spänd förväntan fyra modiga astronauter på en resa runt månen – den första i mänsklighetens historia. Under det tio dagar långa uppdraget rundade besättningen jordens måne, gjorde sedan den långa resan hem och landade till sist i Stilla havet. Därmed tog mänskligheten ännu ett jättekliv. Tekniken som krävs för att åter föra människor till månens yta har nu testats, och NASA:s ambitiösa plan på en permanent rymdstation vid månen har kommit närmare verkligheten. Först väntar månen, sedan Mars – och vem vet vart färden går därefter?
Artemis II har väckt människans mångåriga fascination för rymden till liv igen. Efter uppdraget känns det som nyss hörde science fiction till inte längre lika främmande: om ett eller två decennier kanske människor faktiskt rör sig någonstans bortom atmosfären. Men hur kommer vardagen att se ut? Tillbringar de lördagseftermiddagarna med att handla på närmaste Moonmart? Våndas de över vilken rymddräkt som passar bäst för en fin dejt på Mars? Börjar de morgonen med att starta sin pålitliga espressomaskin? Moonmart och dejter på Mars ligger kanske fortfarande långt fram i tiden, men kaffe i rymden är redan verklighet. Följ med ombord på vårt tänkta rymdskepp när vi utforskar hur långt människor är beredda att gå för en kopp kaffe. En dag kanske det är du som dricker kaffe i rymden!
Från sugrör och påsar till kaffekoppar för tyngdlöshet
På internationella rymdstationen, ISS, lever astronauterna i tyngdlöshet – men de avstår inte från dagens kaffe. Att brygga kaffe i rymden är däremot allt annat än enkelt. Vanligtvis behövs en påse med snabbkaffe, varmt återvunnet vatten som sprutas in i påsen och ett sugrör att dricka ur. Kaffet kan inte tillredas som vanligt hos oss, eftersom traditionella kaffekvarnar inte kan mala kaffebönor på det sätt vi är vana vid utan tyngdkraft. Utan gravitation passerar vattnet dessutom inte genom det malda kaffet, och kaffet söker sig heller inte ned i koppen när man häller. Vätskor som inte hålls inneslutna bildar svävande droppar som kan skada utrustningen eller skålla astronauterna. Därför måste allt vara ordentligt förslutet. Metoden med påse och sugrör fungerar, men den ligger långt från den jordiska ritualen att brygga kaffet, känna doften och ta den första klunken.
Foto: NASA-astronauten Don Pettit, källa: Storyful
NASA-astronauten Donald Pettit, som uppfann “rymdkoppen”, fann en lösning. Trött på påsarna tog han fram en behållare som lät astronauterna återknyta till den välbekanta vanan att faktiskt sippa på kaffet. Pettits droppformade uppfinning utnyttjade kapillärkraften för att leda kaffet genom en smal kanal, så att det samlades precis vid koppens kant och var klart att dricka. Till skillnad från påsen var koppen förstås öppen upptill. Besättningen kunde därför både se och känna doften av kaffet, vilket gjorde upplevelsen mer komplett. Pettits rymdkopp är den första patenterade produkt som uppfunnits i omloppsbana – och om du någon gång får dricka en kopp på väg till månen vet du vem du ska tacka!
En shot i rymden med “ISSpresso”
Om det krävs ingående kunskaper i fysik för att konstruera en kopp för rymden, hur mycket svårare är det då att bygga en espressomaskin som fungerar där? En sådan maskin har faktiskt byggts – och den är ett imponerande stycke rymdteknik!
Du har förmodligen aldrig tänkt på hur avgörande gravitationen är när du brygger kaffe. Den håller det malda kaffet på plats när du har hällt det i ett portafilter. Den drar också vattnet genom kaffet och ned i koppen. I rymden finns ingen kraft som håller eller drar på samma sätt. Till och med uppvärmningen av vatten blir en utmaning. Här på jorden gör gravitationen att ångbubblorna fördelas jämnt i det heta vattnet, så att temperaturen blir jämn. I rymden kan bubblorna i stället gå samman och bilda fickor med extremt het gas. Kort sagt går det inte att skicka upp en vanlig espressomaskin i omloppsbana. För att servera espresso i rymden måste hela principen bakom en shot tänkas om!
Foto: Astronauten Samantha Cristoforetti, källa: NASA Det var precis vad Argotec och Lavazza, företagen bakom den första espressomaskinen för rymden, gjorde. “ISSpresso”, som fått sitt namn efter den internationella rymdstation där den fanns ombord 2015 – 2017, byggde på ett robust kapselsystem. Besättningen satte in en kapsel med redan malet kaffe i maskinen och väntade medan den pumpade hett vatten genom kraftiga rör helt i stål, pressade vattnet genom kaffet under högt tryck och slutligen sprutade drycken i astronautens dryckespåse – eller rymdkopp. Resultatet blev en shot som trotsade tyngdlösheten: trycket drev kaffet framåt i stället för att gravitationen drog det nedåt.
Med en vikt på över 18 kg och förmåga att tåla tryck på upp till 400 bar skrev “ISSpresso” historia genom att visa att en god espresso inte bara kan avnjutas på jorden. Passande nog fick Samantha Cristoforetti – en astronaut från Italien – äran att dricka den första espresson som någonsin bryggts i rymden. Kaffekännare på jorden kunde andas ut: de behöver aldrig avstå från en kopp kaffe, oavsett vilken sida av atmosfären de befinner sig på!
Mot espresso – och vidare!
Uppfinningar som “ISSpresso” har gett oss nya kunskaper om konsten att brygga kaffe, men kaffet i rymden rymmer fortfarande många olösta frågor. Espressoälskarna har fått sitt, men hur blir det för dem som föredrar cappuccino? Medan astronauterna fortsätter att utforska rymden väntar vi kaffeälskare på jorden med spänning på nya rön om mjölkskum i tyngdlöshet. Förhoppningsvis finns några mjölkbaserade kaffedrycker på menyn i nästa version av “ISSpresso”!






































