”Publiken har redan till stor del övergett såväl radio som TV och hittar numera sin information via andra, fria, medier och på andra teknikplattformar online. Det är orimligt att skattebetalarna ska tvingas betala för TV- och radiokanaler som väljer att inte uppfylla sitt uppdrag att spegla just den åsiktsmångfald som SVT och SR säger sig värna” skriver Anna Danieli och Lena Malmberg, Medborgerlig Samling.

Förtidsröstningen har öppnat och den blir alltmer populär för varje val. I valet 2018 valde 37 procent av väljarna att rösta före valdagen. Man tror att förtidsröstningen kan bli än större i år – uppemot 50 procent är möjligt. Det innebär också att hälften av väljarna redan idag kan ha bestämt sig för vilket parti de vill ge sin röst, eller till och med röstat, med tanke på att årets förtidsröstning startade i onsdags.

De partier som står utanför riksdagen idag men som aspirerar på inträde, är i princip helt osynliga i medierna. Detta trots att vi skattebetalare årligen betalar 600 miljoner kronor i presstöd till olika publicister och nästan 9 miljarder kronor per år till bolagen i public service; SR, SVT och UR. Public service är Sveriges största mediehus och är helt finansierade med skattemedel.

Dessa tre bolag har till uppgift att bevaka samhället på djupet. Public service-bolagens sändningstillstånd utgår från Radio- och TV-lagen som anger att  sändningarna ska vara “oberoende av politiska och ekonomiska intressen”. I åttonde paragrafen återfinns kärnan i det som kallas public service: att programmen ska ”präglas av folkbildningsambitioner” och att det ska finnas en mångfald av åsikter. Olika intressen ska speglas när det gäller religion, kultur och vetenskap.

Till dags dato har vi i Medborgerlig Samling, som enligt SIFO är störst av de partier som kategoriseras som “övriga” partier, inte blivit kontaktade av vare sig Sveriges Television, UR eller Sveriges Radio om våra riksdagsambitioner. Vi har inte fått ett enda samtal, mail, eller förfrågan. Något som man skulle kunna förvänta sig av medier med uppgift att informera och folkbilda allmänheten om den mångfald av olika åsikter och intressen som finns i samhället. Det verkar inte bättre än att just åsiktsmångfald är något public service inte vill rapportera om.

Ligger det inte i folkbildningsuppdraget att informera om nya partier? Medborgerlig Samling har inte ens blivit tillfrågade om varför vi ger oss in i matchen och våra partiföreträdare har inte fått en enda propå om intervjuer. Intresset från public services sida är noll och intet.

Är det så här public service anser att man folkbildar? Genom att inte rapportera om nya partier?

Eller, förlåt, partiet Nyans har faktiskt intervjuats i både SVT och SR. Ett flertal av deras kandidater har dock inte ens registrerats korrekt hos valmyndigheten, så seriositeten i deras kandidatur kan ifrågasättas, men likväl har de fått utrymme i både SVT och SR.

Hade det inte varit intressant för allmänheten att få se politiska debatter med partier utanför riksdagen som omväxling? Borde inte public service informera sina kunder om den politiska mångfalden som står till buds inför valet?

Ibland passar det dock Sveriges Television och Sveriges Radio att rapportera om nya uppstickarpartier. Se bara på Feministisk Initiativ som fick enorm uppmärksamhet av medierna i allmänhet och public service i synnerhet. SVT direktsände F!s partistämmor fastän de inte ens är ett riksdagsparti. En unik förmån som inget annat parti utanför riksdagen åtnjutit.

Men är det ens relevant att intervjua politiska uppstickare? Ja, definitivt, om inte annat än för att balansera den bild som de etablerade partierna ger i public service. Nyligen kunde vi höra i SR, Studio Ett, en intervju med en miljöpartist som berättade hur svårt det var att hitta kandidater att ställa upp i valet. Miljöpartiet kan inte fylla sina listor ute i landet. Därmed får lyssnaren en bild av att det är svårt att få medborgare att engagera sig politiskt.

Om SR bemödat sig att söka upp oss i MED och frågat samma sak så kunde vi rapportera att det inte stämmer, eftersom Medborgerlig Samling trots sin osynlighet i public service har kandidater som ställer upp i valet till 65 kommuner, 11 regioner och riksdagen. Uppenbarligen händer det massor under ytan där ute som public service helt missar, eftersom de slentrianmässigt bara bevakar de partier som redan sitter i riksdagen. Utom F! då förstås. Igen.

SR beskriver sin vision så här: ”Fler röster och starkare berättelser för en större förståelse och som sammanfattar det som vi som public service-företag vill verka för: att skapa en större förståelse – mellan exempelvis storstad och landsbygd och mellan olika grupper i samhället. Åsikter och röster från alla håll i landet ska få höras i Sveriges Radio.”

Men, nej, public service ger oss inte alls fler röster, mångfald eller djup. Public service berättar enbart det de vill att du ska veta, och rapporterar bara politiska nyheter från de partier som sitter i riksdagen och därmed också kan påverka public services budget och uppdrag.

Eftersom public service uppenbarligen struntar i sitt lagbundna uppdrag så uppstår frågan: Varför röstade 6 av 7 riksdagspartier för att ge nästan nio miljarder kronor av skattebetalarnas pengar, årligen, till tre mediebolag som inte ens rapporterar om vad som händer i landet när det gäller politisk utveckling?

Medborgerlig Samling anser att public service ska läggas ner. Publiken har redan till stor del övergett såväl radio som TV och hittar numera sin information via andra, fria, medier och på andra teknikplattformara online. Det är orimligt att skattebetalarna ska tvingas betala för TV- och radiokanaler som väljer att inte uppfylla sitt uppdrag att spegla just den åsiktsmångfald som SVT och SR säger sig värna. Utom F! då förstås… kom ihåg deras unika ställning hos public service när det gällde att presentera mångfald. Då gick det bra.

Nej, det är dags att lägga ner public service. Det är helt tydligt att de inte uppfyller sitt uppdrag – och varför ska skattebetalare tvingas betala nästan 9 miljarder kronor per år när bolagen inte gör sitt jobb?