55 skadade under slaget på Järvafältet – hundratals släppta av polis
Hundratals personer som frihetsberövades under torsdagens våldsamma upplopp på Järvafältet har släppts av polis. Den enda som har gripits är en person som misstänks för mordbrand. 55 personer skadades under upploppet, varav åtta fick allvarliga skador. Tre av de som skadats är poliser.
Enligt polisen skadades 55 personer under torsdagens våldsamma upplopp på Järvafältet utanför Stockholm, när en regimtrogen eritreansk festival stormades av eritreanska regimkritiker. Tre av de skadade var poliser.
– En kollega togs ur tjänst och har fått hjälp av vården med en skada i handen. Jag vet inte hur svår skadan är. De andra två poliserna som skadades kunde fortsätta arbeta, säger Daniel Wikdahl vid polisen region Stockholm till Dagens Nyheter.
Region Stockholm uppger att 15 personer förts till sjukhus, av vilka åtta hade svåra skador. Regionens särskilda sjukvårdsledning gick upp i stabsläge med anledning av händelsen.
– Det är en komplicerad och omfattande insats, säger chefsläkaren Patrik Söderberg i ett pressmeddelande.
Det våldsamma upploppet kunde emellertid ha blivit ännu värre. Aftonbladet rapporterar att regimmotståndare från andra länder var på väg till Sverige för att delta i motdemonstrationen, men stoppades efter att polisen fått information.
– Vi har hindrat flera personer att komma in i landet. De har inte kunnat visa att de har rätt att vistas i Sverige. Hur många personer det rör sig om har jag ingen uppgift om, men det ska vara ett flertal, säger polisens presstalesperson Daniel Wikdahl till Aftonbladet.
Efter upploppet på Järvafältet på torsdag eftermiddag larmades polis om stenkastning mot en lokal i Hallonbergen i Sundbyberg norr om Stockholm, en händelse polisen tror hör samman med det mer omfattande upploppet. I samband med det har flera utländska personer gripits.
– I samband med det här har vi kontrollerat flera personer som inte kunnat visa upp ett svenskt id och att de har rätt att vistas i Sverige. De har omhändertagits med stöd av paragraf 11 i utlänningslagen, säger Daniel Wikdahl.
Det var inte bara eritreanska regimtrogna som drabbades av de eritreanska regimmotståndarnas våld på Järvafältet på torsdagen. Emma Holegård, 15, var på stallet på Eggeby gård med sin häst Zolero när motdemonstranterna gick till attack, och tvingades gömma sig för stenkastningen och våldet i flera timmar.
– Jag blev rädd. De tog sönder vårt staket och och det var massor av stenar som träffade väggarna på stallet. Jag var mest rädd för hästarna, de var stressade och rädda, säger Emma till Aftonbladet.
Emma berättar för Aftonbladet att stallets ägare förgäves försökte få polisen att komma till parkeringen vid stallet, där bilar slogs sönder och sattes i brand.
– Stallägarna ringde polisen och försökte få dit fler polisbilar för det var ingen på baksidan av festivalen. De slog sönder nästan alla bilar som stod där, sen var det fem bilar som brann på parkeringen.
– Det var en lite äldre man som försökte ta skydd vid stallet. Jag såg att han blödde i huvudet så jag öppnade och frågade om han ville ha papper, så gav jag honom det. Sen stack några ut huvudet och kollade, då sa demonstranterna att vi skulle stänga dörren så vi inte blev träffade.
Mellan 100 och 200 personer frihetsberövades under upploppet, men samtliga har släppts utom en person som misstänks för mordbrand.
– Jag kan bekräfta att det är en person gripen, och att de personer som omhändertogs för att förhindra ordningsstörningar är släppta, säger Andreas Dahlin, vakthavande befäl på Stockholmspolisen, till SVT Nyheter.
Den eritreanska festival som arrangerades kommer att pågå fram till 6 augusti, och motdemonstranternas tillstånd för allmän sammankomst gäller till den 5 augusti. Det tillståndet kommer polisen nu att se över.
– Man har inte hållit sig till den plats som man varit anvisad utan tagit sig in hos de andra tillståndsgivnas område. Med anledning av det ser vi över tillståndet och det gör vi förutsättningslöst, säger Daniel Wikdahl till Aftonbladet.
En av festivalens arrangörer, som hävdar att föreningen hotats och att han därför inte vill framträda med hela sitt namn, säger att polisen hade lovat festivalen att man var förberedda på torsdagens våldsamheter.
– Vi hade ett möte med polisen i förmiddags och berättade om vad som väntade och att det skulle kunna bli jobbigt. Vi fick en garanti från polisen om att de var förberedda, säger Zeray till Dagens Nyheter.
Föreningen har arrangerat festivalen i 25 års tid, men det här är första gången som polisen beviljar tillstånd för en motdemonstration.
– Det här var inte en demonstration. Vi sade till polisen att de inte var här för att demonstrera, utan för att skada, säger Zeray till DN.
En av motdemonstranterna säger till Dagens Nyheter att man vill ”visa Sverige vårt problem”.
– Det här är inte en kulturfestival. Det är en propagandafestival för att samla in pengar till regimen. Om det vore en kulturfestival skulle alla vara välkomna. Men vi får inte komma in, bara deras regimanhängare får komma in, säger Sami som inte vill uppge sitt efternamn, och fortsätter:
– De vill inte ha folk utanför den regimtrogna gruppen. Vi vill visa Sverige vårt problem. Vi flydde Eritrea för fred men här blir vi förföljda av de regimtrogna.
Polisens presstalesperson Daniel Wikdahl säger till Dagens Nyheter att man planerade för torsdagens motdemonstration utifrån samtal med arrangörerna, tidigare erfarenhet och underrättelseinformation
– Det utvecklade sig på ett visst sätt och då räckte inte den resurs som vi hade till. Om det är så att vi har gjort fel i bedömningen går inte att svara på nu, vi utgick från informationen som vi hade innan, säger han till tidningen.
När det gäller motdemonstranternas demonstrationstillstånd säger Wikdahl att det hör till polisens ”viktigaste uppdrag” att demonstrationer kan hållas.
– Vi har grundlagsskyddad yttrandefrihet i det här landet och det är ett av vårt viktigaste uppdrag, att se till att grundlagsskyddade rättigheter upprätthålls, säger Daniel Wikdahl.
Eritreanska festivaler som torsdagens har tidigare lett till våldsamheter både i Sverige och Europa. I september förra året arrangerade regimtrogna eritreraner en fest i Husby utanför Stockholm som angreps av regimkritiker. 105 personer omhändertogs av polis den gången.
Den 8 juli i år attackerades en regimtrogen festival av motdemonstranter i Giessen i Tyskland. 22 poliser skadades och ett hundratal personer frihetsberövades den gången.
Även i Oslo utbröt våldsamheter i samband med en eritreansk festival, och i Nederländerna nekades en festival tillstånd med hänvisning till de tidigare våldsamheterna, samt till att en diktatur ligger bakom arrangemanget.
Kjetil Tronvoll, professor i freds- och konfliktstudier vid Oslo Nye Høyskole och expert på Eritrea, säger till Dagens Nyheter att det ökande våldet kring de eritreanska festivalerna handlar om att den eritreanska diasporan blivit allt mer splittrad.
– Regimen hade tidigare full kontroll och en lojal diaspora men nu har vi sett allt fler som är kritiska mot regimen, säger Tronvoll.
Efter självständigheten från Etiopien år 1993 har Eritrea utvecklats till att bli en av världens hårdaste diktaturer. Många flyr landet för att undgå värnplikten, som kan pågå i åratal.
Men regimen har utnyttjat massutvandringen som en inkomstkälla, genom att medborgare som bor utomlands tvingas betala två procent av sin nettoinkomst till Eritrea för att kunna besöka hemlandet.
– Tidigare har många varit lojala med Eritrea och varit villiga att betala diasporaskatten men under senare år har motståndet växt, säger Kjetil Tronvoll.
De som arrangerar festivalen hävdar att de är neutrala i förhållande till den eritreanska regimen, men Tronvoll menar att det inte stämmer.
– Ofta är det officiella representanter från Asmara som talar. Det är en uppvisning av propaganda med den militariserade, nationalistiska ideologin som regimen har.
Kopplingarna till den eritreanska diktaturern förnekas av festivalens arrangörer.
– Vi är transparenta med organisationen, ledningen och våra banktransaktioner. Vi är en självständig förening som hanterar pengarna i styrelsen och inte ett enda öre går till Eritrea, säger Zeray till Dagens Nyheter.
Att representanter för diktaturen befunnit sig på festivalen beror på att detta har efterfrågats av besökarna, hävdar Zeray.
– Det är för att besvara frågor om Eritrea. Det är folket som har efterfrågat detta, de vill veta hur det går för Eritrea och landets utveckling.
Flera filmer som visar torsdagens upplopp har spridits på sociala medier.
Läs även: Våldsamt upplopp på eritreansk festival – demonstranter attackerar polis
Läs även: Nya regler för invandring från Eritrea – anhöriga slipper bevisa identitet med ID-handlingar
