”God bank” i blåsväder – kunder utan sina pengar
Den ”goda banken” JAK, som tidigare marknadsförde sig som ”räntefri”, är i rejält blåsväder då banken inte kan betala tillbaka insatspengar till över 7 000 av sina kunder. Anledningen är att banken i så fall riskerar konkurs, och många JAK-kunder känner sig lurade, trots att risken framgår i det finstilta i avtalet. Bland de drabbade kunderna återfinns miljökämpar, kommunister och muslimer som hoppats kunna låna pengar utan att betala ränta.
År 1965 startade ”Jord Arbete Kapital”, en ”riksförening för ekonomisk frigörelse” efter förebild från Danmark. Föreningens ändamål var att ”sprida information om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering”.
1969 gav föreningen sitt första räntefria lån, och under den ekonomiska krisen i början av 90-talet, då riksbanken tillfälligt höjde styrräntan till 500 procent, ökade antalet medlemmar kraftigt.
År 1997 började nya lagar gälla som krävde att JAK för att kunna fortsätta verksamheten måste omvandlas till en bank. Den 30 april 1998 tog JAK Medlemsbank över verksamheten efter att man fått en bankoktroj av regeringen, vilket innebär att insättningar i JAK-banken omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Idén med JAK-banken var att kunderna lånar ut sina pengar till banken utan ränta. Medlemmar kan sedan låna pengar från banken utan ränta, för att istället betala fasta avgifter för lånets egentliga kostnad, samt en ”låneinsats” på sex procent av lånet som ska betalas igen när lånet har betalats av.
Denna låneinsats omfattas emellertid inte av den statliga insättningsgarantin, vilket har lett till problem för bankens kunder.
JAK-banken har dragits med fler problem än så de senaste åren. År 2017 kom en dom från Patent- och marknadsdomstolen som förbjöd JAK Medlemsbank från att använda ordet ”räntefri” i sin marknadsföring. Detta då man istället för ränta tog ut en så kallad ”lånekostnad”. Istället började JAK Medlemsbank att marknadsföra sig som ”den goda banken”.
JAK-medlemmarnas lånekostnader var dessutom under större delen av 2000-talet högre än vad räntekostnaderna var för en vanlig banks kunder, på grund av den låga styrräntan som i stort sett gällt fram till 2022.
Trots detta har JAK Medlemsbank dragits med ekonomiska problem, som varit så allvarliga att man inte kunnat betala tillbaka låneinsatserna till kunder som betalat av sina JAK-lån, vilket Dagens Nyheter uppmärksammar. Det handlar om cirka 7 600 personer, och vissa har nu väntat på sina pengar i över sju år.
En av dem är David Cook, 72, som bor i Grundtjärn i Ångermanland. Han har väntat på att få tillbaka 30 000 från JAK-banken i snart fyra år.
– För mig är det en stor summa. Bara se dig omkring här hur jag bor, och allt som behöver fixas, säger David Cook till DN:s reporter.
David Cook har en bakgrund inom miljörörelsen, och har bland annat varit chef på en internationell organisation. Sedan träffade han sin hustru, och paret startade ett konst- och hållbarhetscenter som höll kurser, workshops och utställningar. När de expanderade verksamheten genom att starta aktiebolag och vandrarhem tog de ett lån från JAK.
– Det var genuint folk som var engagerade. Traditionella. Hängivna, beskriver Cook sina kontakter med JAK-banken.
Företaget gick emellertid i konkurs, och år 2021 tvingades han och hustrun sälja gården för att betala av sina skulder, inklusive skulden till JAK. Sin insats har han emellertid fått vänta på.
– Om JAK inte är kapabelt att betala tillbaka mina pengar, så kanske banken inte borde vara verksam alls, säger David Cook till DN.
Två andra JAK-medlemmar som fått vänta på sina pengar är Lis Nyström och Abdi Dheg. Lis Nyström är pensionär i Stockholm, har en kommunistisk och antroposofisk bakgrund och har varit medlem i JAK sedan 1978.
– Det var jord, arbete, kapital. Och ingen korruption! berättar hon för DN.
Abdi Dheg, 49, i Jönköping ville följa Koranens bud som förbjuder ränta, och vände sig därför till ”räntefria” JAK, som redan på 80-talet översatte sina lånevillkor till arabiska och lånade pengar till en muslimsk församling ett planerat moskébygge i Uppsala.
Idag väntar Lis Nyström på att få tillbaka 91 000 kronor, medan Abi Dheg och hans hustru väntar på 67 000 kronor. Båda känner sig lurade av JAK.
Skälet till att JAK inte betalar tillbaka pengarna är ett finstilt villkor bland de allmänna villkoren som säger att rätten att få tillbaka sin insats bara gäller om det kan ske med hänsyn till lagen om kapitaltäckning.
Men eftersom JAK-banken sedan flera år tillbaka går med förlust förbjuder Finansinspektionen dem att betala tillbaka insatserna, då banken i värsta fall riskerar att gå i konkurs, vilket i sin tur kan skada det finansiella systemet.
– Andra banker kan påverkas, säger Anders Bredhe, tillförordnad chef för enheten medelstora och små banker på FI, till Dagens Nyheter och pekar på vårens situation i USA, när Silicon Valley Bank och Signature Bank kollapsade.
– Insättare kan bli oroliga. Om en insättare inte får tillbaka sina pengar och en annan insättare hör det så kan den bli orolig trots att det är en annan bank. Så sprider det sig, och så blir det så många att bankernas likviditet inte har förmåga att betala ut till alla insättare som vill ha tillbaka sina medel, säger han vidare.
– Jag vet att det finstilta underminerar mitt fall. Att det som jag, och säkert många andra medlemmar, trott är en normal form av deposition i själva verket är något mycket mer komplext. Men JAK har på ett oetiskt sätt fått det att framstå som garanterat att pengarna ska betalas tillbaka, menar David Cook.
En av de kunder som väntar på att få pengar tillbaka är Eva Stenius, 83, som är bosatt på Mörkö utanför Södertälje. Men Stenius är inte vilken JAK-kund som helst. Hon var med och grundade föreningen, och sitter än idag med i JAK:s etikråd.
– Jag har tålamod. Det är ju min bank, säger hon till Dagens Nyheter.
De som är upprörda för att de inte fått tillbaka sina pengar kallar hon för ”några stackare som inte har läst det finstilta”.
– Det är synd om dem som inte har förstått att de är delägare i banken, säger hon till Dagens Nyheter.
