SVERIGE Svensk politik skakar i sina grundvalar efter den senaste mätningen från Sifo som visar att Socialdemokraterna får sitt lägsta stöd sedan mätningarna påbörjades 1967. Nyheter Idag har talat med den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren om katastrofläget. – Det är ett tecken på att någonting har hänt, säger han.

Tidningen Svenska Dagbladet presenterade nyligen en mätning från Sifo som visar att Socialdemokraterna får det lägsta stödet någonsin i en Sifomätning, endast 23,2 procent om det vore val idag. Det är en statistiskt säkerställd nedgång med hela 2,8 procentenheter jämfört med december.

Samtidigt blir Moderaterna Sveriges största parti med 25,6 procent, även det en statistiskt säkerställd förändring där partiet ökar med 3,5 procentenheter. Nyheter Idag har talat med den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren om de dramatiska förändringarna i svensk väljaropinion.

– Jag har svårt att se att det finns en dragningskraft hos Moderaterna, att det skulle förklara deras signifikanta uppgång. Jag tror det är så att folk lämnar Socialdemokraterna och då ska de ta vägen någonstans. Då är Moderaterna alternativet, småpartierna går inte fram. De ligger still.

Ljunggren ger ett par exempel där mindre partier satsat hårt på att profilera sig, men trots det inte får något ökat stöd. Fenomenet syns på både höger och vänsterkanten, förklarar han.

– Kristdemokraterna har profilerat sig rejält som ett riktigt högerparti kan man säga. De får ingen utdelning. Vänsterpartiet är det enda parti utav alla, förutom SD, som haft en klar och tydlig linje. Både du och jag skulle kunna hoppa in och agera vänsterpartister. Vi vet precis vad de står för. Men de får ingen utdelning.

– Så småpartierna blir utan utdelning och Moderaterna växer på att folk måste ha något att byta till.

”Ett tecken på att någonting har hänt”

Det är just det faktum att väljarna tenderar att gå direkt från Socialdemokraterna till Moderaterna som får Ljunggren att fundera på vad som sker. Det är ett väljarbeteende som är ovanligt, säger han.

– Om jag förstod det rätt var det en signifikant, tydlig övergång direkt från Socialdemokraterna till Moderaterna. Det är rätt ovanligt, väljarna brukar passera något annat parti först. Det är ett tecken på att någonting har hänt.

– Sen är det ju så att Sverigedemokraterna verkar ha peakat nu. De kommer ha svårt att hitta in i debatten, men de kan vara nöjda med de siffror de har ändå. De är mer långsiktiga, de är inte i behov av omedelbar utdelning, utan de har etablerat sig som en av de tre största.

Vad tror du det beror på att vi ser de här siffrorna för Socialdemokraterna?

– Folk uppfattar att de inte regerar landet. Poängen med Socialdemokraterna är att de regerar landet, att de gör det som måste göras. Socialdemokraterna gör fortfarande det de ska göra, i princip. Om vi tar flyktingfrågan som är den stora frågan nu, det är ett exempel på Socialdemokratisk pragmatism. Men man har inte gått ut och förklarat det, man har inte ställt sig i mitten av debatten.

– Ska man vinna sådana här diskussioner måste man vara den som är först på bollen. Det har man inte lyckats med.

Vad krävs av Socialdemokraterna för att hämta tillbaka det man har tappat?

– De måste på något sätt visa att det är de som styr landet. Antingen är det för att man inte vågar ta besluten och sätta ett politiskt projekt i centrum. De hade det här med sysselsättningen som var en central fråga, man sa att vi ska ha den lägsta arbetslösheten i EU. Det verkar man ha tappat.

– En annan sak är att de själva nog tycker att de gör en massa saker men att folk inte uppfattar det. Då måste man se till att folk också förstår att det är Socialdemokraterna som styr, då är frågan om statsministern ska synas mer och sådana frågor.

Tror du samarbetet med Miljöpartiet påverkar Socialdemokraterna positivt eller negativt?

– Både och. Det som är negativt är naturligtvis att Miljöpartiet krånglar till det, det blir en massa beredningar i regeringskansliet och Miljöpartiet är emot vissa satsningar och sådär. I flyktingfrågan vek de ner sig, men då måste de ha något i gengäld. På så sätt blir de en broms.

– Men jag tror Vänsterpartiet är en större broms. Att hålla Vänsterpartiet nöjda så att man är det största regeringsalternativet är ett större problem. Om vi tar det här med vinster i välfärden, där är Socialdemokraterna och Miljöpartiet någorlunda överens om det är kvalité som ska gälla och inte vinst. Jag tror Vänsterpartiet är ett större problem.

Ljunggren menar att det vore bättre att Socialdemokraterna bytte ut Vänsterpartiet mot Folkpartiet i sitt regeringsunderlag. Men samarbetet med Miljöpartiet behöver inte avbrytas, det finns även positiva sidor med det, menar statsvetaren. Han har en minst sagt originell liknelse för att förklara relationen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

– Det är ingen tillfällig allians med Miljöpartiet, det är en strategisk. Det är ett parti som tillför storstäder, välutbildade, kvinnor och yngre. Det är helt enkelt en kontakt med det nya Sverige, den nya tiden. Jag brukar jämföra det med att Socialdemokraterna och Miljöpartiet är som en gubbe som flyttar ifrån tanten och skaffar sig en yngre.

– Och efter ett tag upptäcker han att den nya är rätt jobbig, skrattar Ljunggren i telefonen.