SVERIGE Mats Hammarstedt och Lina Aldén vid Linnéuniversitet har gjort den första svenska forskningsstudie som följer flyktinginvandrares påverkan på de offentliga finanserna, individuellt och över en längre tid. Deras rapport släpptes under måndagen och är tänkt att kunna användas som underlag för riksdagens granskning av regeringspolitiken. — Vi får se hur omgivningen tar till sig detta, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet, till Nyheter Idag.

Studien inkluderar alla flyktingar till Sverige mellan 2005 och 2007 och följer varje flyktings offentliga nettokostnader från att hen folkbokförts fram till och med 2012. Rapporten gavs ut av Finanspolitiska rådet under måndagen och forskningsstudien är den första i sitt slag i Sverige.

— Det finns en del tidigare forskning, dock ingen som har följt flyktingarna över tiden, på det sätt som vi gör. Så detta är första studien som gör det, där man följer de här flyktingarna från det att de kom till Sverige i sju år för att se hur den här kostnaden utvecklas. Tidigare har man bara tittat på enstaka år och frågat ”Hur mycket transfereringar går till flyktingar? Hur mycket skatt betalar man in?” Och det under enskilda år. Då har man också gjort det på hela den utrikes födda befolkningen. Här tittar vi bara på de som har invandrat av flyktingskäl, och följer dem över tiden efter att de blivit folkbokförda i Sverige.

Den genomsnittliga totala nettokostnaden per flykting är enligt forskarna 190 000 kronor för det första året efter folkbokföringen. På sitt sjunde år i Sverige är nettokostnaden per flykting 95 000 kronor. I rapporten kan man hitta markanta skillnader mellan olika grupper i studiepopulationen avseende introduktion på arbetsmarknaden.

— Det rör sig om skillnader mellan olika grupper av flyktingar, och det man kan säga att man vet är att det avgörande är vilken utbildningsnivå man har och hur väl man kan språket. Man ser också tendenser som att det går lite bättre för de flyktingar som kommer från Mellanöstern jämfört med de som kommer från Afrika. Men framförallt är det utbildningsnivån som är avgörande. Högutbildade flyktingar lyckas bättre än de med lite lägre utbildning. Det är de stora skillnaderna man kan se, säger Mats Hammarstedt till Nyheter Idag.

Stora skillnader mellan män och kvinnor

Det sjunde året var knappt 60 procent av männen respektive 40 procent av kvinnorna sysselsatta. Framförallt är det gruppen lågutbildade som står för den lägsta andelen sysselsatta.

— Högutbildade har högre kunnande, dels har de en utbildning som gör att de kan gå direkt in på arbetsmarknaden, dels har de större kompetens och möjligheter att lära sig svenska språket. De har också större möjligheter att tillgodogöra sig svenska utbildningar. Det är en mängd olika faktorer som gör att det är så, men att det finns stora skillnader är klarlagt. Ungefär en fjärdedel har hög, det vill säga eftergymnasial utbildning och lika många har låg, det vill säga grundskoleutbildning eller lägre, så det är många lågutbildade som kommer också.

— Sen finns det också stora skillnader vad gäller sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor. Män kommer i arbete snabbare än kvinnor om de är från länder i Mellanöstern och Afrika och man kan ha olika tankar kring vad det beror på, men det finns en könsskillnad också.

Metodologiskt, var det svårt att genomföra själva studien?

— Ja, det är svårt. Det vilar också på ett antal antaganden. Man måste spåra upp de här personernas transfereringar och sen måste man också fördela användandet av hur mycket tjänster man använder sig av, i vilken mån varje person har sjukvård, barnomsorg, äldrevård och sådant. Så det vilar mycket på antaganden, men sättet de de gjorts på har använts förr i vetenskapliga sammanhang, och det är dessa som gett oss de här siffrorna. Men enkelt är det alltså inte, och det finns skäl att debattera hur mycket detta kostar fortfarande men vi tycker nog att detta är den bästa prognosen som har gjorts.

I studien ingår också kostnader för flyktingarnas konsumtion av sjukvård och äldrevård, skola och barnomsorg, kriminalvård och rättsväsende, integrationspolitiska åtgärder och arbetsmarknadspolitik.

Vad är det för svårigheter ni stött på i genomförandet?

— Man stöter på svårigheter hela tiden. Vissa saker är lätta, till exempel kostnader som kan hänföras till individnivå. Till exempel om en person försörjs genom socialbidrag, a-kassa och så vidare, det är lätt att ta reda på, det finns i den offentliga statistiken. Och även hur mycket skatt en människa betalar in är mycket lätt att ta reda på genom den offentliga statistiken. Men sedan är det ju såhär att de pengar man tjänat kan man konsumera upp, då betalar man moms, då måste man göra ett antagande om hur mycket konsumtion en person använder.

— Sen finns det andra saker, om man använder sjukvård, ja det kan man ju veta, men det finns inga uppgifter på individnivå om hur mycket sjukvård en människa använder. Andra saker, det faktum att man tar del av infrastruktur, utbildningssystem och så vidare, det måste man när man kalkylerar på detta fördela ut på individnivå, och då måste man göra vissa antaganden, och det är inte alltid så lätt.

Hurpass representativ är studiepopulationen i dag?

— Det är alltså alla de flyktingar som kom 2005 till 2007, de kommer företrädesvis från Irak, Syrien och Somalia och tittar vi på de som kommit den senaste perioden, vi kan titta på året 2014, så är det väldigt likt. Det är en något lägre andel kvinnor bland de som kommit senare år. Men utbildningsnivån är väldigt lik, och ja, vi vill påstå att studien har väldigt hög relevans även för dagens flyktingpopulation.

Hur kan studien användas vid beslutsfattande?

— Ja, man kan ju säga att det figurerar väldigt mycket uppgifter kring vad flyktingmottagandet kostar om man får uttrycka sig som så. Och många av de uppgifterna är tagna rakt ur luften. Men vad jag menar är att det är viktigt att sådan här kan diskuteras på ett riktigt sätt.

Det är viktigt att man ska kunna utgå från reella uppgifter snarare än ideologi?

Ja, precis.

Vad ser du för fortsättning, vad tror du studien resulterar i?

— Det får vi avvakta och se. Den kom ju ut idag, vi får se hur omgivningen tar till sig detta. Den här debatten som finns om flyktingmottagande kommer säkert finnas kvar länge och förhoppningsvis finns det ett värde i den debatten.

Läs rapporten i sin helhet.