SVERIGE Det kan mycket väl komma att bli en rejäl kris för polismyndigheten i framtiden. Det råder brist på poliser och myndigheten har svårt att rekrytera ny personal. Samtidigt ställer arbetet som polis helt nya krav. – När jag blev polis på 80-talet fanns inte internet och den fria rörlighet som finns idag, säger Christer Palmkvist, tillförordnad ordförande för Polisförbundet, till Nyheter Idag.

Nyligen uppmärksammade flera medier att polisen var underbemannad under Emmabodafestivalen. Det är bara ett av flera exempel där polisen inte hinner med att lösa mindre brott. När Sveriges Radio talar med Ulf Wilson, tillförordnad lokalpolisområdeschef i Nybro, berättar han att det är ett problem som inte är nytt.

– Allmänheten förlorar förtroendet för oss, helt enkelt. Jag får mejl varje vecka från upprörda kommuninnevånare, säger han till Sveriges Radio.

Trots underbemanningen anmäldes 165 fall av narkotikabrott, men det är en siffra som skulle kunna vara mycket större om det funnits tillräckligt med poliser i tjänst vid festivalen. Men problemet är långt ifrån något som är lokalt, bristen på poliser är ett problem som gäller för hela landet.

Befolkningsökning och svårare brott att utreda – Men fortfarande lika många poliser

Nyheter Idag har talat med Polisförbundets tillförordnade ordförande Christer Palmkvist och han berättar att problemet med underbemanning har kommit att bli allt värre. Och det är två faktorer han pekar ut, dels att antalet poliser i tjänst behöver bli fler men även att brottsligheten har kommit att bli allt svårare att utreda.

– Det har eskalerat senaste åren egentligen. Antalet poliser har inte följt den demografiska utvecklingen, antalet poliser per invånare exempelvis. Till det har vi en allt mer komplex och svårutredd och grov brottslighet som tar mycket resurser i anspråk. Där har man inte varit med riktigt och mannat upp.

Det låter som att brottsligheten har ökat?

– Det har jag inga siffror på nu. Ibland säger man från politiskt håll att vi har aldrig haft mer poliser än nu och aldrig haft mer pengar än idag. Men man kan inte jämföra med den brottslighet som finns idag. När jag blev polis på 80-talet fanns inte internet och den fria rörlighet som finns idag.

Han menar att man inte enbart kan titta på antalet poliser utan måste ställa det i relation till att vi är fler människor än någonsin i Sverige.

– Man kan inte göra den jämförelsen. Vi är ungefär lika många per hundra tusen invånare, eller något mindre, än vad vi var i mitten på 80-talet.

Även om problem i utanförskapsområden med bilbränder, stenkastningar och våldsamt upplopp får stort mediautrymme finns en stor mängd brott som sällan rapporteras. Det kan vara bedrägerier över tjänster som Blocket, men även annan brottslighet som sker över internet. Till det har den fria rörligheten mellan olika länder även fört med sig nya typer av brottslighet, som även de är svåra och resurskrävande att utreda.

– Omorganisationen gör inte saken bättre, konstaterar han torrt.

Många poliser väljer att säga upp sig, vad beror det på?

– Vi frågar dem, till skillnad från arbetsgivaren som inte bryr sig om att fråga dem. Det handlar om anställningsvillkor och personalpolitik som präglas av extrem kortsiktighet. Vi vill se att man uppvärderar yrket i form av löner, men även en långsiktig personalpolitik och sist men inte minst en riktig högskoleutbildning.

Frågan om att stöpa om polisutbildningen till en riktig högskoleutbildning ser ut att kunna bli verklighet. Den 31 maj mottog regeringen ett betänkade från polisutbildningsutredningen och där föreslås att grundutbildningen för poliser i framtiden ska ge 180 högskolepoäng, varpå man får en polisexamen.