Socialdemokratisk kollaps i holländska parlamentsvalet
NEDERLÄNDERNA Socialdemokratisk kollaps, ett nytt parti för det multikulturella samhället och ett annat för djurens välfärd. Nyheter Idag sammanfattar det holländska valet.
Arbetarpartiet, PvdA, de holländska socialdemokraterna, har upplevt sitt värsta parlamentsval någonsin. Från att ha regerat i en koalition med premiärminister Mark Ruttes liberal-konservativa VVD (Partiet för frihet och demokrati) och haft 38 av de 150 mandaten i parlamentet har partiet reducerats till en fjärdedel av sitt forna resultat från 2012. PvdA vinner enbart 9 mandat och blir hollands sjunde största med 5,7 procent av rösterna.
Socialdemokraterna förlorar stort i flera av sina tidigare fästen som Amsterdam och Rotterdam. I Amsterdam går partiet från 35,8 procent till 8,4 procent, i Rotterdam från 32 procent till 6,4 procent
Sedan 2012 har Arbetarpartiet regerat i koalition med VVD något som uppenbarligen inte uppskattats av socialdemokratiska väljare. Även VVD backar och förlorar nästan en fjärdedel av sitt stöd, från 41 mandat till 33. Trots förlusten kan Mark Rutte från VVD fortsätta som premiärminister.
Historiskt har Arbetarpartiet, tillsammans med VVD och Kristdemokraterna, tillhört ett av Nederländernas statsbärande partier under större delen av 1900-talet.
PvdA:s resultat kan jämföras med deras grekiska motsvarighet, PASOK, som efter decennier av en ledande roll i grekisk politik kollapsade när de under ekonomisk kris implementerade en sträng nedskärningspolitik. Man kan därmed säga att Pasokifieringen nu även nått Nederländerna.
Stor besvikelse för Gert Wilders PVV
Gert Wilders PVV, Partiet för frihet, blev med ett mandats övervikt det näst största partiet i det holländska parlamentsvalet. Valet bör betraktas som en besvikelse för PVV som, enligt opinionsundersökningarna sett ut att vara hollands mest populära parti sedan terrorattackerna i Paris i november 2015.
PVV vill att Nederländerna ska lämna EU och är starkt assimileringsinriktade beträffande invandring. Partiet vill stoppa all invandring till Nederländerna från ickeeuropeiska länder och vänder sig emot möjligheten att ha dubbla medborgarskap. Partiet är vänligt inställda till Israel och ser holländsk kultur som ”judeo-kristen”. PVV vill se skärpta straff för hatbrott utförda mot judar och homosexuella. PVV erhöll 20 mandat och 13,1 procent av rösterna.
Ett nytt parti för ”mångkultur och tolerans”
Ett nytt parti i det holländska parlamentet är Denk, holländska för ”tänk” och turkiska för ”jämlikhet”. Denk leds av Tunahan Kuzu och Selcuk Özturk, två turk-holländska fd socialdemokratiska parlamentsledamöter som grundat ett parti som strävar efter att bygga en rörelse för migranter och för ett tolerant samhälle. Bland annat vill partiet se ett ökat fokus på migration i holländska skolor samt ett rasismregister. Denk erhöll 2,1 procent av rösterna och 3 mandat.
Kristdemokratiska CDA och det liberala D66 erhöll 12 procent och 19 mandat var. En partiledare som blivit populär hos europeisk media är Jesse Klaver från Groen Links, Grön Vänster. GL var dock inte lika populära i Nederländerna, de erhöll 14 mandat och 9 procent av rösterna, i likhet med Socialistiska Partiet, holländska motsvarigheten till V.
Partier för djur, pensionärer och kristen höger
Bland de mindre partierna i Nederländernas parlament sitter nu även partiet 50PLUS, ett pensionärsintresse-parti, som erhöll 3,1 procent av rösterna och 4 mandat.
Något större blev PvdD, Djurens parti, med sina 3,2 procent av rösterna och 5 mandat i parlamentet. Djurens parti driver primärt en politik för att förbättra djurens rättigheter och levnadsstandard i Nederländerna, 2006 blev PvdD det första djurrättspartiet i världen att vinna mandat i ett nationellt parlament.
De två småpartierna 50PLUS och PvdD är nu tillsammans lika stora som holländska socialdemokraterna PvdA.
Nederländernas äldsta parti i dess nuvarande form, det högerkristna SGP, Reformerade politiska partiet, vann 2,1 procent av rösterna och 3 mandat i parlamentet. Partiet har traditionellt motsatt sig rösträtten i dess moderna form och har förespråkat en organisk rösträtt där rösträtten begränsas till manliga familjeöverhuvuden. SGP strävar efter en regering med en politik grundad på Biblen principer.
Partiledare | % | Mandat | ± | |
---|---|---|---|---|
VVD | Mark Rutte | 21.2 | 33 | -8 |
PVV | Geert Wilders | 13.1 | 20 | +5 |
CDA | Sybrand van Haersma Buma | 12.4 | 19 | +6 |
D66 | Alexander Pechtold | 12.1 | 19 | +7 |
SP | Emile Roemer | 9.1 | 14 | -1 |
GL | Jesse Klaver | 9.0 | 14 | +10 |
PvdA | Lodewijk Asscher | 5.7 | 9 | -29 |
CU | Gert-Jan Segers | 3.4 | 5 | 0 |
PvdD | Marianne Thieme | 3.2 | 5 | +3 |
50PLUS | Henk Krol | 3.1 | 4 | +2 |
SGP | Kees van der Staaij | 2.1 | 3 | 0 |
DENK | Tunahan Kuzu | 2.1 | 3 | Ny |
FvD | Thierry Baudet | 1.8 | 2 | Ny |