MALMÖ. Med alltfler hatbrott mot judar slöt många människor upp för söndagens kippavandring i Malmö. Nyheter Idag har talat med polisen om hatbrotten. -Inte lika enkelt som på 90-talet när vi hade BSS och främlingsfientliga grupper, säger polisen.

Förra torsdagen vandaliserades synagogan i Malmö. I lördags attackerades rabbinen Schneur Kesselman vid två tillfällen, först vid 19-tiden på kvällen och andra gången strax före klockan 21. Även på internet uttrycks hat mot judar, något Nyheter Idag tidigare rapporterat om.

Malmös judar har under en längre tid utsatts för hatbrott och antisemitiska attacker av olika slag och under ett par års tid har man regelbundet arrangerat kippavandringar för att manifestera rätten till sin tro. I söndags var uppslutningen extra stor och drygt 100 personer visade sin solidaritet och deltog i vandringen.

En av dem som deltog var Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet.

-Man kan inte acceptera skadegörelsen mot synagogan eller attackerna mot medlemmarna i församlingen. Det är ett direkt brott mot vår religionsfrihet. De tvingas att ha vakter när det är gudstjänst i synagogan, säger han till Skånskan.

Nils Norling, pressinformatör Malmöpolisen, bekräftar att det förekommit flera hatbrott den senaste veckan. Vid sidan av vandaliseringen av synagogan och de två attackerna mot rabbinen har även en familj råkat illa ut.

-En judisk familj som är bosatt i Malmö har blivit utsatta för förtal på nätet, säger Nils Norling som av utredningstekniska skäl inte kan gå in på några detaljer.

Nils Norling berättar att polisen inte har några misstänkta vare sig för vandaliseringen av synagogan eller för attackerna mot rabbin Kesselman, men att brotten rubricerats som hatbrott.

Polisen vill komma åt mörkertalet

Förundersökningsledare Thomas Bull håller i hatbrottsarbetet för Malmöpolisen och han säger till Nyheter idag att polisen i slutet av 2012 startade en speciell hatbrottsgrupp.

-Vår prio nummer ett är att komma åt mörkertalet. Många vill inte anmäla, ingen blir dömd. Därför har vi jobbat väldigt mycket för att bygga upp ett förtroende för polisen, säger han.

Thomas Bull säger att det har gett effekt.

-2013 höjdes anmälningsflödet med närmare 40 procent. Jag tror inte att hatbrotten ökat så mycket utan att det är så att vi kommit åt mörkertalet, säger han.

Däremot har polisen svårt att hitta några misstänkta för de anmälda brotten.

-De flesta anmälningar om antisemitism gäller okända gärningsmän, som snabbt kryper under sina stenar igen och gömmer sig. Lyckas vi få en gärningsman så måste vi ju också kunna bevisa motivbilden. Då gäller det att polisen kan reda ut hur gärningsmannen tänkte vid tiden för brottet. Det kan ofta stå ord mot ord.

Har ni någon bild av vilka som står bakom hatbrotten?

-Nja egentligen inte. Det är ju inte fullt så enkelt nu som det var till exempel i början av 90-talet då vi hade grupper som BSS och andra grupper som var främlingsfientliga. Idag ser det annorlunda ut, säger Thomas Bull.