STOCKHOLM Två barn eftersöktes av både polis och frivilligorganisationen Missing People inatt i området runt Vällingby. Nyheter Idag följde med i skallgången som pågick hela natten. -Det fanns inget annat val än att komma hit och leta, säger Armin Iranpak som åkt frivilligt från Husby.

På en parkering, mitt emot busshållsplatserna samlades frivilliga mitt i natten i centrala Vällingby. Ungefär ett hundratal stod i regnet i en knapp timme innan vi delades in i grupper om fem och fem och fick varsin gul reflexväst.

-Vi är Husbygänget, ropade några killar glatt.

De hade svarta sopsäckar över sig med hål för armarna. Några av dem hade knutit en slags provisorisk mössa runt huvudet, i svart sopsäcksplast. Ficklampor, vatten på flaska och kexchoklad delades ut till frivilliga som ställde upp i sökandet efter två försvunna syskon, en är fyra år gammal, den andre är nio.

Folk från hela Stockholm ställde upp

Två i min grupp var ursprungligen från Norrland. Det hördes på dialekten. En av dem skulle bege sig på morgonen för att fiska och bilen var redan packad med fiskespö och grejjer. Den andre stod i shorts och berättade att han ändå inte hade något bättre för sig.

-Folk är så förutsägbara. Nu sitter man där själv med radhus, ungar och Volvo. Jag har till och med två volvobilar, skrattade mannen i shorts.

Vi stod och slöpratade i regnet. Vi hann avhandla gamla lumparminnen, olyckan i Tjernobyl och hur lustiga djur lyckas överleva djupt nere i haven, innan det var dags att ge sig ut i natten för att leta.

-Skriv namn och telefonnummer, tack!

En tjej räckte fram ett papper där vi fick fylla i våra uppgifter och sedan blev vi tilldelade ett område att söka av. Vi hade ficklampor med oss, själv använde jag mobiltelefonens inbyggda lampa för att kunna kika under buskar och skrymslen. Här var vi både medelklass, studerande, äldre, unga och så gänget från Husby förstås. Folk man normalt sitter mitt emot i tunnelbanan, utan att säga en stavelse till varandra, de tjugo minuterna det tar in till centrum.

-Jag fick reda på att två barn hade försvunnit och det fanns inget annat val än att komma hit och leta. Vi är fem pers som åkt från Husby, berättar Armin Iranpak när jag intervjuar honom efter skallgången.

Vi letade i ett par timmar utan resultat

När vi kom tillbaka till parkeringen där vi tidigare stått och väntat i regnet hade det börjat bli ljust ute. Ingen rapport om att barnen var återfunna. Jag lämnade tillbaka reflexvästen och snackade med Husbygänget som var på väg hem i en silvrig Saab.

-Jag jobbar faktiskt med barn, jag är fritidspedagog, berättar Armin.

Han kom redan vid tolvtiden till Vällingby. Själv var jag på plats runt tvåtiden på natten. Förutom de fem personerna som först slöt upp från Husby, anslöt sedan två till får jag veta. Några egna barn har inte Armin, inte ännu iallafall.

Men kanske har mannen med shortsen rätt. Kanske sitter även Armin snart med radhus, Volvo och egna ungar. Kanske är det vetskapen om att det, gud förbjude, kan vara en själv som är den förtvivlade föräldern nästa gång. Kanske är det därför vi alla var ute inatt i Vällingby, i regnet och snålblåsten.

Skulle jag finna mig själv i situationen att min unge är försvunnen tackar jag gud för människor som Armin från Husby, norrlänningen i shorts och alla andra som tog sig tid inatt. Och inte minst, de drivande bakom Missing People.

-Det är första gången jag är med och letar, men det kommer inte bli min sista, förklarade Armin.

UPPDATERING: Under dagen återfanns barnen helskinnade av polisen. De befann sig fortfarande i det köpcentrum där de försvann, efter att ha råkat låsa in sig själva i ett rum.