Löfven: SD ett hot mot fria medier
Med Sverigedemokraterna vid makten kan vi hälsa hem till både fria medier och en politisk opposition. Istället får vi en slags nyare variant av Nazityskland. Ungefär det varnar Stefan Löfven för i SVT Nyheter när han berättar om Januariöverenskommelsen, JÖK, som han själv vill kalla för ”Ja”.
Januariöverenskommelsen, i dagligt tal kallat ”Jöken”, har kommit att bli grunden för regeringsmakten likt den tidigare decemberöverenskommelsen då borgerligheten avsade sig oppositionsrollen. Men den här gången delade sig borgerligheten i två delar, där C och L hoppar över till det rödgröna laget.
I en intervju med Mats Knutson i SVT Nyheter berättar statsminister Stefan Löfven att den omdiskuterade uppgörelsen med C och L, där även Vänsterpartiet är stödhjul, krävs för att behålla ett öppet samhälle med mediefrihet och åsiktsfrihet.
För att värna detta samhälle krävs att Sverigedemokraterna stängs ute från inflytande, resonerar Löfven.
– För att kunna hålla den riktningen och leverera socialdemokratisk politik behöver vi en regeringskonstellation som ser till att det parti som har nazistiska rötter, som jag menar inte står upp för mediefriheten, som attackerar medier offentligt och attackerar motståndare på ett sätt som ingen annan gör – det partiet kan inte få det avgörande politiska inflytandet.
Har själv tidigare attackerat medier
Retoriken från Löfven om att värna fria medier kan vara ett trendbrott. Så sent som i september förra året, bara dagar innan valet, gick Stefan Löfven till hård attack mot medier som Nyheter Idag, efter att en studie konstaterat att medier som Nyheter Idag producerar ”skräpnyheter”.
Om man lämnar dessa medier utan åtgärd riskerar detta att ”skaka om demokratin i grundvalarna”, sade Löfven då.
Tankebanorna är inte unika. För ungefär ett år sedan försökte både de rödgröna partierna samt de borgerliga till en början att ändra mediegrundlagarna där vissa aktörer inte skulle kunna åtnjuta samma grundlagsskydd som ”seriös, granskande journalistik”.
Efter kritik från både Timbro och en rad alternativa nyhetskanaler kom frågan att växa. Sverigedemokraterna ändrade sin inställning och var emot den nya lagstiftningen och senare valde även Moderaterna att ändra inställning till förslaget om nya mediegrundlagar. Därmed föll förslaget riskerade att göra det svårare för nya och alternativa uppstickare att erhålla grundlagsskydd.