Louise Erixon (SD): ”Det behövs ett kommunalt uppror”
SÖLVESBORG Ett motstånd mot centralmakten i Stockholm har börjat växa fram allt mer runt om i Kommunsverige. Ingenstans – bortsett kanske från skånska Staffanstorp – har det varit tydligare än i Sölvesborg där SD regerar i koalition med M, KD och lokala SoL-partiet. Nyheter Idag träffade SD:s kommunalråd Louise Erixon för en intervju om kommunalt självstyre, bosättningslagen och den senaste tidens mediedrev.
Det har varit tre drev de senaste veckorna, räknar Louise Erixon det till.
– Det första var om det här med konstpolicyn. Sen kom det här med bosättningslagen. Och sen det här sista, om flaggningen.
Det är tisdag den 17 september när Nyheter Idag träffar Erixon. Dagen innan har MUF-ordföranden Benjamin Dousa åkt ner från Stockholm och kommit in på kommunhuset i Sölvesborg och lämnat in en regnbågsflagga i receptionen.
– Jag har varit politiskt engagerad i hela mitt vuxna liv och jag har nog aldrig sett ett drev med en sån här liten spik som de kokat soppa på. Det är direkta osanningar som sprids. Det har tagit helt orimliga proportioner. Men jag blir inte känslomässigt berörd av det, säger Louise Erixon som tar emot på sitt kontor i det lilla kommunhuset i Sölvesborg, en tidstypisk byggnad i tegel invigd 1985.
Louise Erixon säger att hon efter åren som sverigedemokrat har blivit lite avtrubbad, att hon vant sig.
– Vi är lite mer vana inför en politiserad, vinklad media, som försöker tillskriva oss åsikter som vi inte har. Men det är ett nytt fenomen för många andra, nu består vi ju av en koalition med andra partier. Sedan har vi också en tjänstemannakår som inte är politiskt tillsatt och de röstar – självklart – på vilka partier de vill. Det är långt ifrån alla som röstar på Samstyret såklart. Det påverkar människor som aldrig upplevt ett drev, säger Louise Erixon.
Samstyret är koalitionen som regerar i Sölvesborg, med SD, M, KD och det lokala SoL-partiet. Ingen annanstans i Sverige regerar SD i koalition med KD och M.
Ett maktskifte hängde i luften inför valet hösten 2018. SD hade sedan förra valet en valteknisk samverkan med det lokala SoL-partiet. Under året innan valet började Moderaterna i Sölvesborg att underteckna debattartiklar och yrkanden i nämnderna tillsammans med SD. Sen blev Robert Manea, en välkänd lokal näringslivsprofil, ny gruppledare för Kristdemokraterna.
Bitarna föll på plats, som Louise Erixon beskriver det. Hon säger att den stora skillnaden från att under många år ha varit oppositionspolitiker till att leda en koalition – Erixon axlade rollen som kommunstyrelsens ordförande – är att hon numera tänker och agerar utifrån Samstyret, koalitionen.
Efter ett år har man nyligen gjort ett handlingsprogram i 220 punkter klart.
Det är ett program som spänner över alla delar av politiken och i vissa delar är det väldigt lokalt. Allt från att en skola (i orten Hällevik) ska ges förutsättningar för en komplett skolgård, att skyltar i kommunen ska hållas rena, att personer över 65 år i kommunen erbjuds fria halkskydd, till mer övergripande frågor som att skatten inte ska höjas och att politikernas arvoden sänks.
Det är också i handlingsprogrammet punkterna som skapat mediedrev hittas. Att man utmanar bosättningslagen, den nya flaggpolicyn och nya konstpolicyn.
Andra punkter i programmet är att kommunen ska försöka identifiera återvändande IS-terrorister och se till att dessa inte får del av välfärden, att undersöka möjligheten att åldersutreda misstänkta åldersfuskande ”ensamkommande barn” och en satsning mot hedersrelaterat våld.
Sölvesborg hade innan valet 2018 styrts av Socialdemokraterna i 30 år.
Det är inte så vanligt att styren i kommuner tar fram omfattande handlingsplaner på det sätt som ni gjort. Varför gjorde ni det?
– Det finns olika sätt att genomföra ett maktskifte. Antingen tar man över makten och så förvaltar man och trivs med det. Eller så väljer man att förbereda för ett riktigt förändringsarbete, säger Louise Erixon.
– Ska man göra ett riktigt förändringsarbete behöver man ta fram en plan för det. Det har aldrig varit något självändamål för oss hur många punkter den här handlingsplanen ska innehålla. Att det blev så omfattande är att det finns många idéer inom samstyret på hur vi vill förändra den här kommunen. Sedan finns också aspekten att väljarna får någon form av kvitto på vad som genomförs.
Varför tror du det har blivit sådana reaktioner?
– Min analys är att framför allt våra politiska motståndare, socialliberaler och extremister, där har polletten plötsligt trillat ner att ett maktskifte har blivit verklighet. Där de konservativa partierna samlas. Det innebär också ett reellt förändringsarbete som våra politiska motståndare vill motverka.
– Det kommer att bli andra bullar, kort sagt. Och det är förmodligen inget man har reflekterat kring eller insett tidigare.
Hur mycket har handlingsprogrammet handlat om att bryta med det socialdemokratiska?
– Klart att det handlar om att bryta med det socialdemokratiska. De är en motpol på mångas sätt, åtminstone till mitt parti. Men vi är fyra konservativa partier som samlats som vill driva Sölvesborg i en annan riktning, säger Louise Erixon som samtidigt poängterar att allt inte varit dåligt under det tidigare S-styret.
– Det finns väldigt många kommuner där vi har värre socialdemokrater än i Sölvesborg. Socialdemokraterna har gjort mycket bra också i vår kommun och det ska man inte sticka under stol med. Det ska man uppmärksamma, det är min inställning.
Louise Erixon tvekar inte när hon får frågan vad hon tycker att Socialdemokraterna misslyckats med.
– Otryggheten. Man har inte tagit folks känsla av otrygghet på allvar, säger Erixon.
Nu har Samstyret ordningsvakter som patrullerar i centrala Sölvesborg.
– Vi har satt av så mycket som pengarna räcker till och framför allt vid kvällar och helger. Det har varit mycket uppskattat. Under sommaren hade vi 137 incidenter mellan maj och juli där ordningsvakterna gjorde ingripanden. Det handlade naturligtvis om en del vanliga fyllor. Men det är bråk som avstyrts och sedan har ordningsvakterna en avskräckande effekt. Hur många situationer som inte uppstår på grund av att vi har ordningsvakter är svårt att mäta.
Ordningsvakterna ska kompletteras med väktare.
– Vi vill ha ett samarbete med den lokala handelsföreningen och förhoppningsvis med handelsföreningar i andra grannkommuner. Så alla ska få så många väktare som möjligt till ett så lågt pris som möjligt.
Ett annat område Louise Erixon framhåller är barnomsorgen.
–– Socialdemokraterna planerade för att bygga jätteförskolor, ett stort förskolekomplex på två våningar med nio avdelningar i centrala stan. Nu har vi stoppat de planerna. Vi vill i stället ha en mer småskalig barnomsorg, med dagmammor och mindre enheter på max tre avdelningar.
Om beslutet att utmana bosättningslagen:
– Det är ett nytt sätt att se på migrationspolitiken från det kommunala perspektivet. Vi kan konstatera att vi inte vill ha utanförskapsområden. Vi vill agera innan det är för sent till skillnad från vad Filipstad, Sandviken och andra kommuner har gjort, säger Louise Erixon.
Hon menar att det är en principiellt viktig fråga att kommuner får bestämma över hur många nyanlända som ska tas emot eftersom att det påverkar en kommun på så många plan, både ekonomiskt och socialt.
– Vi värnar det kommunala självstyret helt enkelt. Det finns mycket mindre frågor där detta råder men när det gäller något så avgörande som migrationspolitiken, som påverkar alla andra välfärdsområden på kommunal nivå, framför allt på lång sikt, så vill regeringen inte att man lokalt ska kunna styra över det. Och det urholkar hela principen om kommunalt självstyre, säger Louise Erixon.
– Om vi urholkar den principen kommer det att leda till en uppgivenhet och ett politikerförakt, varnar hon.
Vad säger du om argumentet att ni i Sölvesborg också borde ta ert ansvar, att det är värre i andra kommuner?
– Om man alltid ska jämföra sig med andra kommuner, med genomsnittet, då kommer man alltid vara medelmåttig. Då kommer man aldrig dra utvecklingen åt rätt håll. Då fokuserar man på att vara minst dålig och det är inte det som det handlar om, säger Louise Erixon.
Hon fortsätter:
– Anledningen att man har det värre i andra kommuner är att man inte har agerat i tid. Det är det vi vill göra nu. Gör vi inte det kommer vi att se samma utveckling här. Jag upplever att vi i Samstyret har fått mandatet av väljarna i Sölvesborg att agera.
Louise Erixon har tidigare erbjudit S-styrda kommunen Sandviken, som blev ökänd för den så kallade Sandvikenrapporten, att ta emot de nyanlända som placeras i Sölvesborg.
– Det hänger ihop med vårt program. Vi har sagt att vi ska placera de vi tvingas ta emot i andra kommuner. Jag tycker att man ska respektera det kommunala självstyret. Om en kommun, exempelvis Sandviken, säger att: ”Det här tjänar vi på socialt, ekonomiskt, till och med en halv miljard”. Då måste vi respektera den uppfattningen, säger Louise Erixon och tillägger:
– Sedan gör inte vi samma bedömning utan vi baserar vår politik på fakta, säger hon.
Hon förklarar den nya kommunala migrationspolitiken i tre steg:
– Vi kommer att verka för att i första hand ställa oss emot bosättningslagen helt.
– Om Migrationsverket placerar nyanlända här ändå, då kommer vi att verka för att placera dessa i andra kommuner. Då kommer vi särskilt titta på röda kommuner där man tidigare har sagt att det ska bli en vinst.
– I tredje hand kommer vi titta på tillfälliga bostäder utanför det ordinarie bostadsbeståndet. För att vi ska slippa polarisering, där vissa grupper får gå före andra i bostadskön. Där har vi sneglat på Staffanstorps lösning med husvagnar som en möjlig lösning.
För Louise Erixon är frågan om kommunalt självstyre helt central. I frågan om migrationen ställs den på sin spets.
– Ta S och C. Det blir i princip i omöjligt för deras kommunpolitiker att gå emot sitt parti på riksnivå i en sådan fråga, där man har tagit sådan stark ställning. Det är klart att de som sitter på samma stol som jag gör i andra kommuner, S- och C-kommuner, de ser ju vad det är som händer. Då har man att välja. Antingen hycklar man för att stå på god fot med sitt eget parti på riksnivå. Eller så berättar man hur det ligger till.
– Det behövs ett kommunalt uppror. Det är dags att kommunala politiker på högre nivå faktiskt berättar hur verkligheten ser ut i sina kommuner. Därför att det är vi som är i kommunerna som ser hur verkligheten är.
Under intervjun talar Louise Erixon flera gånger om SD, M och KD som de konservativa partierna. Ett paradigmskifte, där de tre partierna är de naturliga samarbetspartierna, har länge varit SD:s våta dröm. I Sölvesborg ser paradigmskiftet ut att ha fullbordats och normaliserats.
Det gör Louise Erixon till SD:s kanske viktigaste politiker just nu. Kan hon och hennes partikamrater visa att man framgångsrikt kan regera ihop med KD och M, blir det ett kvitto på att det ”konservativa” block som SD hoppas på är ett seriöst alternativ i svensk kommunpolitik.
– Jag är inne i min egen bubbla här nere, så jag tänker inte så mycket på det. Men man vill alltid lyckas, säger Louise Erixon.
Louise Erixon tror att ett av samarbetspartierna, Moderaterna, på nationell nivå står inför en existensiell kris, ett avgörande vägval.
– Det förvånar mig att det inte uppmärksammats mer i medier att det är en stundande splittring på gång i Moderaterna. De har inget val. Här går man mot en utveckling att antingen förpassa sig själv till en oppositionsroll i riksdagen under väldigt många år. Eller så söker man samsyn med SD, ett parti som man delar uppfattning med i flera frågor, säger Louise Erixon.
– Samtidigt är Moderaterna ett parti med väldigt stor ideologisk bredd och väldigt många olika uppfattningar. Vi har väldigt konservativa, nationalistiska moderater. Det finns också väldigt socialliberala moderater. Vi har ett ungdomsförbund som går stick i stäv med många skånska kommuner. Det är som att det är flera partier i ett parti. Men någon gång måste det bildas en konsensus, någon gång måste man enas.
– Ska man gå tillbaka till sina rötter eller ska man fortsätta att efterapa Socialdemokraterna? Det valet behöver M göra inom snar framtid. Och jag ser förhoppningsfullt på en kommande splittring. Det behövs en maktkamp. Förhoppningsvis, ur min synvinkel, vinner en konservativ kraft en sådan strid och de socialliberala krafterna söker sig till andra partier.
– Vi vill ha en traditionell och konservativ hållning till flaggning liksom en majoritet av resten av kommunerna i landet, liksom Sveriges riksdag. Det vinklas till att handla om regnbågsflaggor och Pride, som aldrig har stått med i vårt flaggreglemente, ens under det tidigare styrets tid, säger Louise Erixon.
Hon har synpunkter på hur frågan hanterats i media och säger att det var få reportrar som ringde och frågade henne direkt om saken.
– Jag upplever att det har funnits en vilja hos media att driva på ett drev. Det har varit en tacksam konfliktlinje att skriva om, det har gett klick. Anledningen att man inte ringt och frågat mig om det hela är väl att man vetat att man inte skulle få de citat man velat ha.
Prideflaggedrevet dog ut efter att Louise Erixon meddelat att hon var mycket positiv till att det nu för första gången planerades ett Pridetåg i Sölvesborg.
– (...) Nu kommer vi få ett pridetåg till Sölvesborg, ryktas det om. Det tycker jag är en fantastisk utveckling av den här debatten. Då får vi precis som vi vill – att civilsamhälle, organisationer och privatpersoner flaggar och opinionsbildar. Men kommunen som institution håller sig neutral, sade Erixon till P4 Blekinge.
"När konst köps in av kommunen ska tidlös och klassisk konst som ger uttryck för och harmoniserar med kommunens historia, lokala identitet och fysiskt bebyggd miljö, sättas framför utmanande samtidskonst", står det i Sölvesborgs handlingsprogram. Reaktionerna blev kraftiga från vissa kulturkretsar.
– Det handlar om att man inte tycker att politiken ska lägga sig i vilken konst som ska köpas in till det offentliga rummet. Men det har politiken alltid gjort, fast i motsatt inriktning. Faktum är att tidigare kommunledning styrde detta ganska hårt, säger Louise Erixon.
Varför ska en kommun överhuvudtaget lägga skattepengar på att köpa in konst?
– Det handlar om offentlig utsmyckning. Samstyret har slopat enprocentsregeln (en regel som säger att en procent av budgeten vid offentliga byggen ska användas till "utsmyckning"). Det vi har sagt är det ska bedömas från fall till fall, precis som allting annat. Något som konst- och kultureliten också är arga över. Vi har sagt att sådana investeringar får göras utifrån budgetläget och ställas i relation till behovet av andra investeringar i skola och omsorg till exempel, säger Louise Erixon.
– Men det är klart att Sölvesborg alltid kommer ha offentlig utsmyckning. Det ska vara trevligt att finnas i det offentliga rummet i Sölvesborg. Då ska det som finns där också tilltala det stora flertalet. När det finns ett val mellan klassisk och tidlös konst med lokal anknytning och något som är utmanande samtidskonst som provocerar, och kommunen betalar för det, då ska det första väljas.
Hej.
Det är många som likt dig läser Nyheter Idag.
Till skillnad från många av våra konkurrenter tar vi inte emot något presstöd eller deltar i statligt finansierade projekt (Faktiskt.se). Det gör oss mer oberoende. Samtidigt är vi frivilligt medlemmar av det pressetiska systemet.
Att vi inte har något statligt stöd innebär att vi själva bestämmer över vårt innehåll. Att vi själva bestämmer vilka frågor vi ska bevaka och att de vi står till svars för är våra läsare. Därför kan vi också utmana och pressa politiker, vi kan granska de frågor som vi tror att våra läsare anser är angelägna.
För att klara av det här behöver vi ditt stöd. Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av dem som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier. Klicka på länken, det går snabbt och du gör en stor insats för oberoende journalistik. Tack.
Är du intresserad av ett större stöd eller att annonsera, mejla Pelle Zackrisson eller Chang Frick