TURKIET Maktpartiet AKP återtog under söndagens parlamentsval majoriteten av mandaten i det turkiska parlamentet. Det utlysta nyvalet blev därmed en succé för det tidigare islamistpartiet, men ett nederlag för såväl vänsterradikala kurder som de turkiska nationalisterna.

Enligt den preliminära rösträkningen får AKP 316 av parlamentets 550 mandat, en kraftig uppgång från de 258 mandat som partiet fick i sommarens val. Kurdiska HDP förlorar 21 mandat, men åtnjuter fortfarande stöd från lite drygt var tionde väljare i Turkiet.

Störst blir bakslaget för det turkiska nationalistpartiet MHP som förlorar nästan vartannat mandat och som i antal mandat räknat gör sitt sämsta val sedan 2002. Partiet ser ut att få nöja sig med 41 platser i parlamentet, 39 färre än tidigare.

För politiska bedömare kommer valresultatet som en överraskning, få hade förutspått att ett utlyst nyval skulle stärka AKP som gjorde ett mycket dåligt val i juni månad. När AKP:s valseger nu är ett faktum efter att ett nyval utlysts där partiet hoppats återerövra väljarnas förtroende, tolkas det som att de turkiska väljarna föredrar att rösta på politisk stabilitet istället för efter ideologisk övertygelse.

AKP har regerat Turkiet sedan hösten 2002. Mellan åren 2003 och 2014 var Recep Tayyip Erdoğan premiärminister, men han avlöstes förra året av den nye partiledaren Ahmet Davutoğlu. Erdoğan är fortfarande en tongivande politiker och galjonsfigur för landet och innehar numera presidentämbetet.

Ända fram till valet i juni hade AKP egen majoritet i parlamentet och bakslaget då förklaras bland annat med att partiet tidigare kallat sig själva ett islamistparti. Mot bakgrund av händelseutvecklingen i grannlandet Syrien och Islamiska statens framväxt har begreppet islamism fått en mycket dålig klang, även bland Turkiets muslimer, vilket gjort att AKP försökt rensa ut begreppet ur partiet.

Numera kallar sig Erdoğan och Davutoğlu inte längre islamister utan har anammat västerländska begrepp som ”socialkonservatism” och ”demokratisk konservatism”.