Ändrat valsystem ska stoppa SD från att ta över Svenska kyrkan

Lars-Gunnar Frisk (t.h). Bild: Posk
Lars-Gunnar Frisk (t.h). Bild: Posk
  • Måndag 18 Sep 2017 2017-09-18
E-post 615

SVERIGE Återinför indirekta val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. Det vill nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. På så sätt får man bukt med problemet med sverigedemokrater i kyrkans folkvalda församlingar.

Gårdagens kyrkoval blev en besvikelse för Sverige­demokraterna som, trots en intensiv valkampanj, inte ens lyckades komma upp till tio procent i valet till kyrkomötet.

– Man hade nog förväntat sig en högre andel. Man hade nog siktat på 12-13 procent, säger statsvetaren och kyrkovalsexperten Jan Strid till Nyheter Idag.

SE ÄVEN: Kyrkovalet ett misslyckande för Sverigedemokraterna

Men ingen kan förneka att SD växer. I kyrkovalet 2009 fick partiet 2,86 procent, i valet 2013 5,97 procent och i år landar man runt 9,2 procent. Antalet som röstade på partiet i år är fler än dubbelt så många jämfört med förra valet.

Jan Strid tror att valdeltagandet totalt sett kommer sjunka till 2021 och om SD lyckas fortsätta locka väljare i kyrkovalen så kan effekten då bli en kraftig skjuts framåt för partiet.

Posk

Socialdemokraterna dominerar sedan länge kyrkopolitiken. Den näst största grupperingen heter Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) som i år, trots den tuffa konkurrensen och mediefokus på i synnerhet SD och S, gått framåt. Lars-Gunnar Frisk är informatör för nomineringsgruppen, har tidigare varit dess representant i kyrkomötet och sitter numera i stiftsfullmäktige i Luleå.

– De obundna grupperna har ökat kontinuerligt de senaste femton åren. Om vi hade fått den här ökningen i antal röster vid ett normalt valdeltagande, då hade det varit en jordskredsseger för oss, säger han till Nyheter Idag.

Partiet får i år runt 17,1 procent i valet till kyrkomötet vilket innebär 43 av 251 kyrkomötesmandat. Ökningen förklaras med att Posk arbetar målmedvetet under hela den så kallade mellanvalsperioden, inte bara inför valet.

– Vi har försökt bedriva ett målmedvetet arbete. Skillnaden mellan oss och partierna är att vi är aktiva hela tiden, säger Frisk.

I Posk är man kritiska mot att det är partipolitik som tillåts styra över kyrkan. Även om Gunnar Frisk ogärna pekar ut andra nomineringsgrupper som politiska motståndare så är det ingen hemlighet att det går en skiljelinje mellan de grupper som är partipolitiskt oberoende och dem som inte är det.

– Vår huvudlinje är att vi är kritiska till förekomsten av partival. Eftersom Socialdemokraterna är den största partiorganisationen, och dominerar både på nationell nivå och stiftsnivå, då blir det naturligtvis så att mycket av uppmärksamheten hamnar på S som den främsta företrädaren för det vi kritiserar, förklarar han.

Posks uttalade vision är att ”Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus”. Fokus ska vara på det kristna budskapet, inte på politiken anser man.

Inom Socialdemokraterna betraktas istället partipolitiken som en garant för en mer folklig kyrka. Posk brukar av S anklagas för att förespråka en ”elitkyrka” där bara de mest initierade är med och bestämmer.

Emot SD

Inför årets kyrkoval har företrädare för Posk i blogg- och debattinlägg gått ut och kritiserat SD. ”SD’s ideologi är inte förenlig med evangeliet”, skrev exempelvis Posk-företrädaren Helena Taubner förra veckan.

Lars-Gunnar Frisk spinner vidare på samma tema och lyfter fram exempel på när SD-företrädare försökt motionera om att stoppa kyrkans satsningar på asylsökande och tiggare.

– När de kommer med sådana förslag så faller det platt till marken. Det finns ju ingen som ens överväger en sekund att stödja några sådana förslag, säger han.

– Alla andra grupper har en insikt om att en viktig uppgift för kyrkan är att vara ett stöd för utsatta människor och grupper som har svårt att klara sig eller göra sin röst hörd, som i det här fallet flyktingar.

Han säger att det är överdrivet att måla upp SD som ett stort hot eftersom motståndet mot deras politik är så pass massivt från alla andra kyrkopolitiker.

– Den här uppblåsningen av SD som ett jättehot mot kyrkan är så falsk för de har inga förutsättningar att få genomslag för sin politik, säger Frisk.

Annat valsystem

Även om Sverigedemokraterna lyckas ta fler och fler mandat i kyrkomötet och stiftsfullmäktige runt om i landet så är partiets förankring i de lokala församlingarna väldigt svagt. I de flesta kyrkofullmäktigen har partiet inga mandat alls.

Det är något som kan användas mot partiet. Genom en återgång till ett valsystem där kyrkomötet och stiftsfullmäktigen väljs av elektorer utsedda av de lokala församlingarna, istället för i ett allmänt kyrkoval vart fjärde år, så blir det mycket svårare för SD att skaffa sig inflytande över kyrkan.

– Det tycker vi är ett bakvänt sätt att välja folk på. Vi förespråkar att man ska återgå till den tidigare modellen att man väljer lokalt i sin lokala församling, säger Gunnar Frisk.

Frisk menar att SD kunnat använda Svenska kyrkan och kyrkovalen för att ”normalisera” sitt parti.

– Det är faktiskt partipolitiken i kyrkan som gör att SD har fått en arena. Fanns inte partipolitiken i kyrkan då skulle inte heller SD ha någon arena, säger Gunnar Frisk.

– De kom in i kyrkopolitiken 2001 när kyrkan bytte valsätt. Förut hade man bara lokala val i församlingarna, sedan var det indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag