”Andreas Norlén fördröjer nyvalet av privata ekonomiska skäl”

Foto: Privat/Nyheter Idag
  • Tisdag 20 nov 2018 2018-11-20
E-post 2236

DEBATT Han vet förmodligen inte om det själv. Men risken att bli av med talmannens lön på 170 000 kronor i månaden och i stället ”bara” få lön som en riksdagsledamot spelar in i talman Andreas Norléns motvilja att hålla statsministeromröstningar och därmed komma närmare ett extra val – då risken finns att han inte får förnyat förtroende som talman. Det skriver John Gustavsson, nationalekonom som specialiserat sig på beteendeekonomi

Andreas Norlén är talman, inte trollkarl. Detta har han påpekat varje gång någon frågat hur länge regeringsbildningen kommer ta, eller varför så lite hänt under de över två månader han haft på sig. Att Norlén inte har lyckats få till en regering må bero på att han inte är trollkarl, men det förklarar inte varför han varit så motvillig att hålla statsministeromröstningar. För att förstå detta måste vi förstå Norléns ekonomiska incitament, vilket är ett krångligt sätt att säga att vi måste förstå att Norlén tjänar hundratusentals kronor på att fördröja nyvalet!

Talmannen har, som Aftonbladet nyligen påpekat, samma lön som statsministern – 105 000 kronor mer i månaden än en vanlig riksdagsledamot. Genom att Norlén blev talman fick han alltså en rejäl löneförhöjning, som han riskerar att förlora om nyval utlyses. Efter ett nyval pekar nästan allt på att Norlén skulle tappa talmansposten, för hur kan man rättfärdiga att nominera någon till talman som tidigare misslyckats med det uppdraget? Även om det inte var Norléns fel, så lär det inte hända.

Vi har haft en statsministeromröstning, och måste ha tre till innan ett nyval utlyses automatiskt. Ett sådant nyval skulle ske inom tre månader efter den sista omröstningen. Om vi hade en omröstning i veckan från och med nu skulle ett nyval kunna ske i slutet av februari eller början av mars. Om vi däremot fördröjer statsministeromröstningarna, och därmed nyvalet, så att valet sammanfaller med EU-parlamentsvalet i slutet av maj så hinner Norlén med tre månader till som talman. Vilket konkret innebär att han tjänar 315 000 kronor som han annars inte fått.

Norlén har själv sagt att det här med lönen inte är något han tänker på. Jag betvivlar inte att han ärligt talat tror att pengarna inte påverkar honom, men som beteendeekonom måste jag ändå betvivla att de inte innerst inne gör det.

Norlén är utsatt för en intressekonflikt: Å ena sidan vill han göra sitt jobb, i vilket det ingår att hålla statsministeromröstningar relativt snabbt så att ett nyval kan hållas och ge ett nytt parlamentariskt läge som tillåter regeringsbildning. Å andra sidan så tjänar han mest på att inte göra detta.

Det värsta med intressekonflikter är att människor ofta inte ens inser att vi påverkas av dem. Beteendeekonomer har studerat detta fenomen i årtionden: Läkare hävdar konsekvent att de inte påverkas av mutor från läkemedelsindustrin – i Sverige rör det sig om 43 miljoner kronor varje år i olika former av mutor. Ändå är det vetenskapligt bevisat att en läkare som tagit emot mutor från ett visst företag är mycket mer benägen att skriva ut det företagets mediciner till sina patienter, även om det finns bättre/billigare mediciner från andra företag.

Men hur kan läkare leva med sig själva när de gör så? Vi människor är helt enkelt väldigt duktiga på att ljuga för oss själva! Vi är duktiga på att intala oss själva att det som ligger i vårt egenintresse också ligger i allmänhetens intresse, och att vi gör det vi gör för att gynna våra medmänniskor och inte oss själva.

En läkare som skriver ut en dyrare medicin från företaget som förra veckan bjöd honom på middag kanske intalar sig själv att ”Min patient förtjänar det bästa, och man får ju vad man betalar för”. Om medicinen visat sig ha sämre verkan så kanske läkaren intalar sig att ”det är ju bara ett genomsnitt, men på grund av X så lär den fungera jättebra på just min patient”. Man hittar på ursäkter för att få göra det man tjänar på att göra. Återigen, ofta helt omedvetet.

Jag tror inte att politiker har starkare karaktär än läkare har. När Norlén säger att han vill använda sina försök ”med omsorg”, att han inte vill ”låta sig stressas”, och när han försöker intala alla om att ett nyval vore hemskt så låter han dessutom mer som en mutad läkare som ljuger för sig själv än en statsman.

I framtiden vore det rimligt om talmannen inte fick någon lön (utöver ledamotsarvodet) förrän efter att en regering har tillträtt och talmannen alltså kan anses ha lyckats med sitt uppdrag.

Om Norlén vill undanröja alla tvivel kring huruvida han fördröjer ett nyval av privatekonomiska skäl så bör han donera de 105 000 extra kronorna han nu tjänar i månaden till välgörenhet till dess att Riksdagen godkänt en statsminister. Gör han det så lovar jag att be om ursäkt, men till så sker måste jag dra slutsatsen att Norléns märkliga agerande som talman beror på hans ekonomiska egenintresse.

Om debattören

John Gustavsson är doktorand i nationalekonomi vid National University of Ireland Maynooth, Irland. Han har debatterat samhällsfrågor ur ett konservativt perspektiv i tio år.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag