Att strippa på Privé – ”Det känns som att de äger en”
STOCKHOLM Stripporna på klubben Privé trivs med jobbet, men arbetsförhållandena lämnar en hel del att önska. Löneavdrag är vardag, rejäla böter väntar om man talar med media, och man måste be om lov att gå på toaletten. – Det är inte lätt att vara strippa, vet du, säger Elena, vår strippa på insidan.
Nyheter Idag har tidigare pratat med strippan Elena som jobbar på Privé om den påstådda sexhandeln på klubben. Vi har också tagit del av strippornas anställningsavtal till vilket det finns en tillhörande bilaga som på tre sidor stipulerar alla de regler som den anställda måste följa. Det är en diger lista. Från att den anställda ska följa gästerna till ytterdörren till att förbjudet att uttala sig om klubben i media utan managers tillstånd.
Som anställd strippa på Privé har man lön i form av en tjugoprocentig provision på all försäljning inne på klubben och i avtalet anges att detta inkluderar sjuk- och semesterersättning. En jurist som å Nyheter Idags vägnar granskat avtalet säger att detta är helt otillåtet. Sjukersättning kan inte avtalas bort på det här viset; det är ett brott mot lagen om sjuklön.
– Man har ingen garantilön. Även om man är där i 10 timmar, säljer man inget så tjänar man inget, säger Elena.
Hur vanligt är det att man inte tjänar något?
– Det beror på tjejerna, men jag har sett flera stycken som suttit i flera dagar och inte tjänat något. Men så ibland kommer en bra dag och de tjänar kanske tio tusen på en natt, så det blir värt det i alla fall.
En som har jobbat ett tag och kan jobbet, hur mycket tjänar man då?
– Det beror på hur mycket man jobbar. Klubben vill att man jobbar fyra dagar i veckan, men en del jobbar bara två dagar i veckan, några fem. Om man jobbar fyra dagar i veckan kan man tjäna trettio till åttio tusen i månaden, så det är bra pengar.
Lönen kan dock bli ganska annorlunda än man tänkt sig, för Privé förbehåller sig rätten till att göra löneavdrag för allehanda förseelser. Elena ger några exempel.
– Ta av sig skorna, sminka sig för lite, om man lägger upp bilder på nätet där man är iförd kläderna man jobbar i, om man jobbar någon annanstans, så klart. Jag kan göra en lång lista, säger hon och fortsätter:
– Man får inte bli sjuk. Om du blir sjuk måste du hitta någon som kan jobba istället för dig. Om du inte hittar någon får du avdrag, säger Elena.
Hur stort avdrag handlar det om?
– Det beror på. Ibland tusen, ibland två tusen, ibland tre. Det är beror på vilken manager det är och vilket humör de är på.
Har du fått avdrag?
– Ja, massor av gånger. Jag har blivit riktigt förbannad ibland. Det kan vara att man kommer för sent på grund av omständigheter man inte själv har någon som helst kontroll över. Man har gjort allt man kan, men ändå får man avdrag.
Elena berättar om en episod som fastnat i minnet.
– Det var en tjej som var lite packad på jobbet, och hon råkade ha sönder en champagneflaska, så hela mattan blev smutsig. Då fick hon avdrag på fem tusen, och gästen fick också betala fem tusen för det.
Tiotusen för att tvätta mattan?
–Ja, helt normalt, skrattar hon. Först fick gästen betala, så han blev ju så klart irriterad och gick, det tyckte jag var dumt, men då trodde vi att allt var klart, men nej, sedan fick hon lika mycket i avdrag. Det här är ju inget de säger framför gästerna, utan det kommer efteråt. Privat.
Utöver avdragen kan inkomsterna komma att minska mer i framtiden, berättar Elena.
– Privé säger att de ska sänka provisionen trån tjugo till tio procent för tjejerna som inte jobbar fyra dagar i veckan. Det är ett sätt att försöka tvinga oss att jobba mer. Vad händer med folk som pluggar, folk som har barn, nej, glöm bort ditt liv och var här hela tiden.
– Om man jobbar måndag eller tisdag, vet man att man säkert kommer att nolla då, det är därför ingen vill jobba. Men i avtalet står att man måste jobba två måndagar i månaden, så två dagar måste man gå dit i tio timmar, utan garantilön. Du vet att du måste gå dit och gå minus.
Hur ser en måndag ut då?
– Det kommer kanske två gäster på hela natten, kanske en som betalar. Ibland kommer ingen. Ibland kanske fyra, så det är olika, men det blir aldrig bra. Det kostar inget för dem att ha öppet. På söndag till tisdag har vi inga vakter heller, och det har hänt att det varit bråk, och vi tjejer har behövt slänga ut gästerna. Det vill så klart minska kostnaderna, för det finns inga pengar, skrattar hon.
Utöver de vanliga arbetsuppgifterna för en strippa fastslås i arbetsbeskrivningen att tjejerna bland annat måste dela ut reklam för klubben.
– Man måste dela ut reklam kanske två gånger i månaden, det står i avtalet. Det är oavlönat. I två timmar, oavsett om det är kallt eller inte, oavsett om man vill eller inte, annars blir det avdrag. Och på söndagarna måste vi städa hela lokalen, annars får vi avdrag. Och vi städer efter oss själva varje dag, det är inte så mycket, men man tänker ”varför ska vi göra det här, de tjänar 80 procent av vad vi drar in. De skulle kunna anställa någon.”
Elena tycker om sitt jobb men tycker samtidigt att många regler på arbetsplatsen är fåniga.
– Man måste be om lov om man ska gå på toa, eller om man ska äta. Som i skolan, säger hon med ett skratt. Vi får inte ha våra telefoner heller. Det är för att vi inte ska lägga tid på dem.
– Vi får inte heller ta emot dricks. De säger att det är för att de inte vet vad vi gjort för dricksen, men det stämmer inte, för vi har kameror i hela lokalen, så de vet exakt vad vi gör. Till exempel om man har en dans och gästen gillar din dans och ger dig hundra spänn. Då måste vi ge pengarna till klubben. Och vi får ingen provision på dricksen heller.
Den tveksamma behandlingen av anställda stannar dock inte vid ordningsregler. Löneutbetalningarna präglas av godtycke, och det är inte ovanligt att anställda inte får ut hela sin lön.
– Problemet är att det är managern som håller reda på hur mycket man har sålt, och om det är en manager som inte gillar en så kan man ibland upptäcka i slutet av månaden att det saknas en dag. Om man har jobbat tio dagar kan det stå att man bara jobbat nio dagar. När man frågar vad som har hänt får man höra att ”du har inte jobbat”, och när jag säger att jag har skrivit ned att jag jobbat svarar hon ”nej, du skrev fel, gumman”. Då försvinner pengar. Det finns inget sätt att bevisa hur mycket man sålt.
Ett flertal regler i arbetsbeskrivningen handlar om att det är förbjudet att på olika sätt ha kontakt med kunder utanför arbetet.
– De är rädda för att vi ska ta kunderna från klubben, för en del blir stammisar och kommer tillbaka. Och vissa tjejer, när de vet att gästen har pengar, börjar de träffa gästerna utanför. Jag känner en tjej som blev förlovad med en gäst och gifte sig med honom. Nu är de lyckliga. Ja, det händer också.
Det är viktigt för Privé att alla är tysta om vad som försigår på klubben. Arbetsbeskrivningen innehåller inte mindre än sju punkter som på olika sätt handlar om tystnadsplikt.
Du har ju skrivit på det här avtalet, och nu bryter du mot det. Så du skulle få sparken utan lön om de fick reda på det?
– Ja, och de säger att man får böta hundratusen om man gör det. Jag vet inte om det stämmer, men de säger det.
I avtalet står faktiskt att böterna för att avslöja hemligheter för utomstående uppgår till 200 000 kr. Nyheter Idags tillfrågade jurist nämner att angivna vitesbelopp ofta är väl tilltagna för att ha en avskräckande effekt, men att de som regel jämkas ned till mer humana nivår om det går till rätten.
Elena får frågan om vad som skulle hända om hennes identitet kom fram.
– Jag vet inte. Jag blir rädd för jag har hört många gånger att tjejer har blivit slagna för att de har snackat, så jag vet inte. Det var en tjej som flyttade till Spanien. Hon sa att det var för att hon hade snackat för mycket om klubben, och Micke [Michael Badelt, Privés ägare] försökte jaga henne, så hon flyttade till Spanien. Och hon har inte kommit tillbaka.
Det står också i regelverket att en anställd efter anställningens upphörande inte får ta anställning på någon strippklubb i Skandinavien under 24 månader.
– Annars får man böter. Det kanske inte står där men de säger det.
De kan aldrig driva igenom det, eller?
– Man blir rädd ändå. Hundratusen om du gör det här, tvåhundratusen om du gör det där. Det känns som att de äger en.
Den jurist som Nyheter Idag konsulterat menar att det där är en klausul som aldrig skulle hålla i domstol. Han nämner att liknande klausuler förekommer i vissa kunskapsintensiva branscher, där man blir upplärd på jobbet, får kunskap om kunder och affärsmetoder med mera, men att även i dessa fall sträcker det sig inte så långt i vare sig tid eller rum.
Samtidigt som ägarna hotar med saftiga böter tvingas de anställda stå för alla sina egna omkostnader, som kläder.
– Ibland är det temakväll, och då måste man köpa kläder på det temat, annars får man inte jobba.
Finns det någonting alls som man får av klubben?
– Man får ingenting av klubben. Förut fick man dricka läsk, man kunde be om en cola. Nu får man bara dricka vatten eller kaffe. Och man får inte köpa heller, man måste be gästen att köpa en läsk åt en, för typ hundra spänn.
Hur mycket pengar lägger du på kläder?
– Oj, det är mycket pengar, kanske tjugo tusen på ett år. Det är dyra grejer, du vet. Mina skor kostar tvåtusen, det är speciella skor för att kunna gå hela natten utan att bli trött, och kunna dansa och så. Och man vill inte ha samma kläder hela tiden. Du säljer dig själv, så du måste se bra ut.
– Vi får inte jobba utan nagellack, vi får inte ha uppsatt hår, du måste vara sminkad. Men Privé är ändå bättre än andra klubbar, som Kino. Där måste topless när man jobbar, och det är jätteobekvämt. På Privé vill de att du har kläder på dig, se elegant ut. Det är ett annat koncept.
Har det varit någon diskussion om reglerna?
– Det går inte. Det fanns en tjej som försökte diskutera reglerna. Hon fick sparken och de drog in hennes lön. Så det går inte att diskutera. Det är enkelt, om du inte gillar det så går du, och de tar din lön. Det är vita pengar som betalas den 25 månaden efter, och om du inte gör som de vill så kan de ta hela lönen, de betalar inte ut den. Eftersom det är provision, det går inte att bevisa vad du har sålt.
Har du funderat på att facklig organisering kanske skulle kunna hjälpa?
– Vi får ingen hjälp av dem. Trots att vi jobbar och betalar skatt som alla andra. De inkluderar inte oss i facket. Jag ringde ett fack, kommer inte ihåg vilket, för ett par år sedan. Jag fick till svar att ”sexuella säljare” inte var välkomna. Jag svarade att jag inte säljer sexuella tjänster, jag är dansare. Men det var nej, du är inte välkommen.
– Ägarna är inte oroliga för facket, för de vet att vi inte är välkomna, konstaterar hon torrt, men säger också att hon haft planer på sin egen lilla arbetsrättsaktion.
– Jag tänkte på det, första maj, att vi skulle gå och protestera med strippkläder, för vi finns inte någonstans, men det var inga som ville följa med. Många är väldigt privata, vill inte visa att de är strippor, så det blev inte av.
Nyheter Idag har pratat med det fackförbundet SAC Syndikalisterna, vars Stockholmsavdelning 2003 fattade det då kontroversiella beslutet att tillåta medlemskap för en strippa. SAC låter meddela att strippor visst är välkomna att bli medlemmar så länge de inte befinner sig i en arbetsledande situation.
Nyheter Idag har i flera dagar sökt Privé för en kommentar, utan framgång. Namnet Elena är fingerat. Mer av intervjun kommer snart att finnas tillgänglig på Nyheter Idag.
Läs mer: Sexbluffen på strippklubben – så lurar Privé sina gäster
