Avhysningar av EU-migranter påbörjade i Göteborg — Tjänsteman: ”Säsongen har bara börjat”

Foto: Nyheter Idag
  • Tisdag 10 Maj 2016 2016-05-10
E-post 969

GÖTEBORG Sedan drygt ett år har EU-migranter bott i en illegal bosättning på Biskopsgården i Göteborg. Under tisdagen vräks de boende i lägret. När NI anländer till lägret har nedmonteringen precis påbörjats. Biskopsborna spar på sympatierna. — Säsongen har bara börjat, säger kommunens tjänsteman om avhysningen.

En bärgningsbil forslar bort en husvagn som ser ut att ha hört till ett raggaråk. Husvagnen är schackrutig och har texten ”Flänsrunners” sprejad på baksidan. Kronofogden inspekterar området för att se om där finns några persedlar av värde att att ta till magasinering. De boende har avlägsnat sig från platsen.

Tidigare under dagen var där ett 30-tal aktivister som försökte hindra vräkningen. De flesta av dem lämnade platsen efter anvisningar från polis, men ett par av dem fick handgripligen föras bort från platsen då de inte följde polisens uppmaningar.

— Det är klart att det inte är roligt att föras bort med händerna på ryggen. Men det var inte särskilt mycket tumult eller våldsamheter, uppger ett ögonvittne till Nyheter Idag.

Enligt SVT hade sympatisörerna bildat en mänsklig kedja i sina försök att stoppa vräkningen.

Artikeln fortsätter efter bilden

I lägret fanns fyra husvagnar, skjul och ett däcklager. Foto: Nyheter Idag

Dagens avhysning är en av årets första i Göteborg. Här har funnits fall av illegala bosättningar av EU-migranter dokumenterade sedan början av 2000-talet. Men först 2007, då Rumänien och Bulgarien gick med i EU, har det varit i större omfattning. I höstas fanns det totalt 26 boplatser av varierande storlek i Göteborg. Enligt kommunens fastighetskontor rör det sig oftast om bosättningar med tält, hyddor, bilar och husvagnar, där bosättningarna kan ha uppemot 100 invånare och ibland fler än så.

Markägarens representant Franky van Vossel är på plats. Han har jobbat för kommunen med avhysningar av läger bestående av tält och ”semi-permanenta” boendelösningar som denna i snart tre år. Det är ett arbete som sköts i tätt samarbete mellan markägare, polis och Kronofogden.

Tjänsteman: ”De handlade med däck och metaller”

Som tjänsteman ser han det inte som sin egen roll att ordna med lösningar åt de boende i de illegala bosättningar som han är med om att stänga ned. Främst har han att utföra sitt medborgaruppdrag och stå för ämbetsmannens oväld. Men han poängterar att man har ett ”offentligt-idéburet samarbete” med bland annat Stadsmissionen för att hitta lösningar på akuta sociala problem. EU-migranterna har fått erbjudande om att husvagnarna kan ställas på en dygnsparkering eller att själva flytta husvagnarna, men tackat nej. Nu forslas de bort under överinseende av polis. Polis berättar att dagens insats gått lugnt till utan några särskilda ”komplikationer” mer än att ett par demonstranter förts bort i enlighet med PL13 då de var ohörsamma.

— Det är väl många gånger som jag funderat om jag ska fortsätta hålla på med det här, men så tänker jag att om inte jag gör det så kan det komma någon elakare typ än jag, och det vill jag inte heller, säger Franky van Vossel till Nyheter Idag.

— Men ibland tar det mot. Som den gången det stod en flicka på tre-fyra år innanför dörren till ett av skjulen, tillsammans med sin höggravida mamma. Eller när det var ett läger med bara äldre, människor som såg ut att vara i 70-årsåldern. Alla var snälla, och de tog i hand när vi sa farväl, inte som vänner, men med respekt.

När barn är inblandade blir socialtjänsten inkopplade. Enligt uppgifter till Nyheter Idag har det varit fallet vid dagens avhysning, då en barnfamilj med en dotter på några år är bland de vräkta. Deras boendesituation skall ha lösts med en tillfällig lägenhet från socialtjänst, de andra boende har fått erbjudande om tre ”gratis” nätter på ett härbärge.

Nytt inslag att EU-migranter stannar över vintern

En tendens Franky van Vossel märkt under sina tre år i jobbet är att det blivit en allt större apparat att ”få bort” ett läger. Tiden mellan en upprättad rapport om dess förekomst till dess att det avlägsnats har blivit längre för varje år. När det kommer in klagomål om att det finns illegala bosättningar från allmänheten till markägarna skall dessa om de vill få till stånd en avhysning göra en polisanmälan. Polisen åker till platsen och gör en ID-kontroll. Först därefter kan markägaren be Kronofogden om handräckning. Efter att Kronofogden meddelat sitt beslut kan slutligen en så kallad ”särskild handräckning” med polishjälp fås till stånd.

— När jag började räckte det med att någon kom i uniform från fastighetskontoret och visade sig för att de skulle avlägsna sig. Sen räckte inte det, men de avlägsnade sig när polisen kom och bad om identitetshandlingar. Den här gången lämnade de inte ens när Kronofogden kom och meddelade beslutet, utan först när de med hjälp av polis verkställer vräkningen.

— Samma sak gäller det här med att stanna över vintern. Tidigare visste man när sommaren var slut att nu, nu åker de hem. Och när de åkt hade vi en man ute på natten som såg till att det inte var någon kvar och sen städade vi upp det. Men den här vintern stannade de på flera håll, berättar Franky van Vossel.

Franky van Vossel menar att den förlängda tiden mellan klagomål och avlägsnande helt enkelt beror på att EU-migranterna numera förstått hur den svenska lagstiftningen fungerar. Och att de håller hoppet uppe.

Han ser också en annan aspekt som han kopplar ihop med att bosättningarna blir mer permanenta, det att EU-migranternas sysselsättning får mer affärsliknande och varaktig karaktär.

— Nu för tiden ger det inte lika mycket pengar i muggarna att vara ute och tigga. Förut kunde de få 200-300 kronor om dagen, nu får de vara glada om de får 25-50 kronor. Folk har ju vant sig vid att se dem i gatubilden. Samtidigt ser vi hur det börja komma in andra sysselsättningar i bilden. De som bodde här handlade mycket med metaller. Och när de flyttat husvagnen där borta kommer du se en massa däck. De har väl fått tag på dem här för att skjutsa ned dem genom Europa och sälja dem där.

Artikeln fortsätter efter bilden

Kommunens tjänstemän och kronofogden i färd med att planera arbetet. Foto: Nyheter Idag

Biskopsbo: ”De har finare bostad än jag hemma i sitt land”

När Nyheter Idag talar med hyresgäster i bostadsområdet är det ingen som ger sitt stöd till EU-migranterna. Det ges uttryck för uppfattningar i stil med att ”de har finare bostad än jag i sitt land” och ”deras mobiltelefon är mycket dyrare än min, vad är det som gör att de ska behöva tigga”. Flera hyresgäster har vänt sig med klagomål till det kommunala bostadsbolaget om lägret. Framförallt klagar de som stör sig på EU-migranter om att de sprider kläder omkring sig som skräpar ned. Eftersom det är dåliga tvättmöjligheter slänger migranterna kläderna i området istället för att tvätta dem. ”De kan ändå hämta nya på stadsmissionen, så varför ska de tvätta?”

Franky van Vossel tror inte att klagomålen från de boende i området bottnar i rasism.

— Nej, det skulle jag inte vilja kalla det. De boende i området och de som har duvslagen här ovanför är själva invandrare i de flesta fall. Snarare rör det sig om förutfattade meningar om livsstilen. ”De vill inte arbeta”, kan de säga.

Det ligger också i hyresgästernas mer direkta intresse att bli av med EU-migranterna då de slagit läger på en plats som är till för allmänheten. Annars har EU-migranterna inte fört särskilt mycket väsen.

— Migranterna har egentligen inte betett sig så illa, inte brutit sig in i duvslagen eller så, men de brukar vara där och ta vatten, och de har gjort sönder en vägbom som hindrade trafiken. Den går inte att låsa längre.

”De borde ta kampen där nere.”

Desto mer rasism menar han att migranterna möter i sina hemländer. Många av romerna som kommer till Göteborg är från Buzau i Rumänien. En delegation från Buzaus borgmästares stab var nyligen på besök i Västsverige, bland annat för att diskutera hur man kan hitta gemensamma lösningar på tiggarnas svåra situation.

— Byns representant var mer intresserad av att prata om julgranen på torget än om tiggarna. Sen fick vi läsa att han burats in för korruption.

Men det finns de som menar att även vi på hemmaplan agerar problematiskt gentemot rumänska romer.

– Historien upprepar sig. Rent allmänt är det ett jätteproblem att Göteborgs stad har tagit beslut om att uppfylla FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samtidigt som man gör människor hemlösa. Det är väl ingen som vill ha sådana här bosättningar, men människorna erbjuds ju inte heller ett realistiskt alternativ, sade Leif Eriksson som är EU-migranternas representant till lokaltidningen GP under dagen med anledning av avhysningen.

När Franky van Vossel får frågan om vad som kan vara en mer bestående lösning på EU-migranternas problem dröjer han länge med svaret, innan han kommer med slutsatsen att problemet är den diskriminering romerna utsätts för i sitt hemland.

— Jag tycker som gamle statsministern Göran Persson sa i den där intervjun som gick nyss. De borde ta kampen där nere. Jag hoppas att det händer något så att de rätar på sig. Att de får bra ledare som arbetar med att driva deras sak.

Han har hopp om att det ska bli så, han menar att vissa tecken i tiden tyder på detta. Bland annat att Rumänien nyligen fick sin förste romske borgmästare. Vad gäller hans egna arbete har säsongen bara börjat. Man har låtit de illegala bosättningarna i Göteborgsområdet vara under vinterhalvåret. I dagsläget finns det ett 30-tal liknande bosättningar i Göteborg som väntar på avhysning.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag