Avstängd från jobbet på Migrationsverket i mer än tre år – tog chef till domstol

  • Fredag 18 sep 2020 2020-09-18
E-post 93

STOCKHOLM När en anställd på Migrationsverket blev misstänkt för att ägna sig åt flyktingspionage stängdes han av från arbetet i mer än tre år medan polis och åklagare drog benen efter sig, innan han i domstol friades från alla anklagelser. Senare krävde han 150 000 kronor i ersättning av en tillsynschef som han menade hade spridit falska uppgifter om honom, men där blev det bakslag i tingsrätten.

På senhösten 2014 fick en tillsynschef på Migrationsverket ett tips om att en av deras asylhandläggare ägnade sig åt misstänkt flyktingspionage mot tidigare landsmän. Det handlade om 15 registerslagningar som var svårförklarliga då handläggaren kort efter sin anställning drygt tio år tidigare hade bett om att inte behöva handlägga ärenden som rörde individer från hans hemland, då han hade upplevt missnöje från sina bekanta.

Den anställde förklarade att han gjort slagningarna i samband med att han i egenskap av utbildare demonstrerat sökverktygen i datorsystemet, och någon annan förklaring kunde ingen hitta.

Den anställde uppger senare att han vid ett möte med tillsynschefen i december 2014 fick beskedet att den typen av ärenden brukade gå fort och att han kunde vänta besked före jul. En vecka senare stängdes han av från arbetsplatsen, och det skulle dröja mer än tre år innan han kunde komma tillbaka.

Internutredningen drog ut på tiden, och mot slutet av våren 2015 tillkom nya misstankar då det framkommit att den anställde gjort två otillåtna slagningar på sig själv i misstanke- och brottsregistret (MR/BR). En polisanmälan gjordes i slutet av augusti, men hos Polisen blev ärendet liggande i mer än två år innan åtal väcktes i oktober 2017, och då handlade det enbart om de två slagningarna i MR/BR.

Friad men inte nöjd

I februari 2018 meddelades dom i Solna tingsrätt, och den anställde friades helt. Tingsrätten konstaterade att det inte var tydligt vilka slagningar som kunde tänkas ingå i arbetsuppgifterna, och att den anställde valt att göra en slagning på sig själv för att felsöka ett problem istället för att kontakta helpdesken var inte uppenbart otillåtet. Migrationsverket kunde samtidigt inte ens själva hitta flera av de dokument med regler och föreskrifter som de menade att den anställde borde ha läst, så det gick inte att veta vad det stod i dem.

Först efter den friande domen fick den anställde återvända till arbetet, men det var inte helt lätt.

”Även om jag blev friad från brottsmisstankar är tre och ett halvt års frånvaro på grund av brottsmisstankar något som fortfarande skuggar min närvaro på jobbet, väcker misstankar bland kollegor, underminerar det självförtroende och tillit som krävs för att jag ska utföra mina arbetsuppgifter utan stress”, skriver den anställde senare.

På hösten 2019 valde han att själv stämma tillsynschefen för mened, falsk tillvitelse och tjänstefel. Han menade att denne hade spridit falska uppgifter dels vid rättegången och dels i polisförhör angående slagningarna i MR/BR. Den anställde uppger att tillsynschefen sagt sig ha talat med den anställde om slagningarna i MR/BR under sin utredning, trots att dessa slagningar inte framkom förrän vid ett senare tillfälle när utredningen redan var klar.

”På en direkt fråga från åklagare om han talat med mig om den slagning som var aktuell i målet under sin utredning svarade [tillsynschefen] ja”, skriver den anställde i sin stämningsansökan.

Syftet med stämningen var inte att tillsynchefen skulle dömas till någon straffpåföljd, men den anställde krävde 150 000 kronor för den påfrestning och det psykiska lidande som blivit en följd av den långa utredningstiden. Då stämningen omfattade brottsliga handlingar handlades det som ett brottmål där den anställde fick ta åklagarens roll, det vill säga enskilt åtal.

Otillräcklig dokumentation hos tingsrätt och polis

Om man läser den tidigare domen och polisförhören verkar det onekligen som att den anställde har en poäng, men i bägge fall handlar det om sammanfattningar och det är inte självklart vad som egentligen sades, varken vid rättegången eller i förhör. Vid tingsrättsförhandlingar spelas ljudet in, men dessa inspelningar raderas sex veckor efter att domen vunnit laga kraft och fanns därför inte längre kvar.

Inte heller polisförhöret var inspelat eller exakt transkriberat, så exakt hur tillsynschefens ord fallit kunde aldrig fastställas. Av dessa skäl frias han nu av Solna tingsrätt, men samtidgt ger rätten den anställde ett halvt rätt och menar att det ändå fanns fog för stämningen, varför han slipper stå för kostnaderna för försvaret vilka istället landar på staten.

Läs även: Ramberg rasar när Migrationsverket minskar ersättning till asyljurister

Läs även: Knäböjande polisen utreds internt: ”En ovanlig situation”

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag