Joe Biden har hållit sitt första utrikespolitiska tal sedan han blev utnämnd till president i USA. I talet meddelade han bland annat att USA skulle öppna upp för fler migranter. Biden försökte talet igenom att hänvisa till författningsfadern Benjamin Franklin. Men det är hans föregångare Donald Trumps politik, och inte Biden, som ligger närmare Benjamin Franklins frihetsdeal, skriver Ronie Berggren.

Den 4 februari stakade USA:s nytillträdde president Joe Biden ut ramverket för sin administrations utrikespolitik i ett tal vid det amerikanska Utrikesdepartementet. Nu skulle USA leda igen, med diplomatin som ledstjärna för att tillsammans med sina allierade möta de stora världshoten.

Talet igenom hänvisade Biden till USA:s författningsfader Benjamin Franklin, USA:s störste diplomat som på egen hand förhandlade fram Frankrikes avgörande stöd för den amerikanska revolutionen 1776. Men Biden försökte även använda Franklin för att legitimera sina egna idéer:

”We restored our commitment to science and to create policies grounded in facts and evidence. I suspect Ben Franklin would approve”.

Biden förklarade att han hade avslutat Donald Trumps migrationspolitik, både muren mot Mexiko och den stängda dörren mot övriga världen, USA skulle nu ta emot 125 000 migranter. Men Biden ignorerade orsakerna bakom Trumps politik. Den omtalade muren mot Mexiko kom till efter Trumps möten med amerikanska ”angel moms”, alltså mödrar som fått sina barn mördade av latinamerikanska gäng och droghandlare. Trumps åtstramade flyktingpolitik uppkom efter att han bevittnat hur lätt en av terroristerna i terrorattentatet i San Bernardino 2015 hade kunnat komma in i USA.

Men Joe Biden tog inga av de sakerna i akt utan avfärdade bara sin företrädares politik som ”hatfylld”.

Det skulle Benjamin Franklin inte ha gjort. Franklin levde i Philadelphia. Men när moderlandet England skeppade av kriminella i staden, med den ursäktande motiveringen att de skulle bli snälla om de bara fick ett miljöombyte, blev Franklin mycket upprörd över de mord och det våld som följde i hans älskade hemstad. Han föreslog att Pennsylvania som svar skulle skicka över skallerormar till London:

”Jag skulle föreslå att placera ut dem på … Londons nöjesplatser … Men i synnerhet i premiärministerns trädgård … och hos parlamentsmedlemmarna som främst är skyldiga till transporten [av kriminella till Amerika]”.

Franklin var faktiskt mer i linje med Trump än med Biden.

Biden förklarade också att han stödde fri media, underförstått i motsats till sin företrädare som visserligen mycket riktigt hade betraktat ”fake news media”, som just politiska motståndare, vilket de ofta också var. Men Trump hade inte inskränkt deras frihet. Han hade bara gapat tillbaka. Biden ville få sagt att från och med nu skulle media respekteras:

”We believe a free press isn’t an adversary, … a free press is essential to the health of a democracy”.

Biden stödde media. Benjamin Franklin stödde emellertid en princip, principen om yttrandefrihet. Franklin skrev följande om sitt yrke som tryckare:

”Printers are educated in the belief that when men differ in opinion both sides ought equally to have the advantage of being heard by the public; and that when truth and error have fair play, the former is always an overmatch for the latter: Hence they cheerfully serve all contending writers that pay them well, without regarding on which side they are of the question in dispute.”

Det var frånvaron av denna princip som fick Donald Trump att störa sig på media. Och Joe Bidens bejakande av ”en fri press” var, utifrån hans partis långa historia av att vilja kväsa meningsmotståndare om dessa förmedlar ”falsk information” eller idkar ”hatretorik”, inte en markering tydlig nog till försvar för Benjamin Franklins princip.

Biden sa en del bra saker också, exempelvis att USA inte skulle låta sin vilja till diplomati utnyttjas av motståndare som Ryssland och Kina. Men när det kommer till Benjamin Franklin så måste omdömet ändå bli:

Nej Joe Biden, Ben Franklin skulle inte ha bifallit ditt utrikestal. Inte för att ditt tal i alla avseenden var dåligt, men för att ditt intresse är politiken, medan Franklins intresse var principerna bakom politiken.