Berggren: Upp till bevis om afghanerna kan försvara sitt land
Vad kommer att hända med Afghanistan efter att USA dragit tillbaka sina trupper? Talibanerna avancerar snabbt, men allt är ännu inte förlorat, skriver Ronie Berggren.
Sedan USA:s president Joe Biden i mitten av april meddelade att USA:s militära insats i Afghanistan inom kort var över, har talibanerna avancerat snabbt.
Den 7 augusti föll Jowzjan-provinsens huvudstad Sheberghan till talibanerna. Dagen innan hade Nimruz-provinsens huvudstad Zaranj intagits. Samma dag mördade talibanerna den afghanska regeringens informationschef Dawa Khan. I slutet av juli mördades Afghanistans kände komiker Khasha Zwan. En video spreds där två talibaner slog honom i en bil, varefter han avrättades.
Före honom dödades den indiske Reuters-journalisten Danish Siddiqui. Häromdagen mördades en 21-årig kvinna när talibanerna såg att hon inte täckte sitt hår och ansikte. I skrivande stund den 11 augusti har talibanerna tagit över 9 provinshuvudstäder.
Dåden förebådar återkomsten av den grymma talibanregim som styrde Afghanistan mellan 1996 och 2001, där tjuvar fick sina händer avhuggna och kvinnor stenades till döds. Efter terroristattacken mot USA den 11 september 2001 störtade USA talibanregimen efter att de nekat USA:s ultimatum om att överlämna de ansvariga från Al Qaida som skyddades av talibanerna.
Efter störtandet upprättades en demokrati. 2004 fick Afghanistan i Hamid Karzai sin första demokratiskt valda president. En konstitution skrevs som gav kvinnor politisk frihet och USA byggde skolor där flickor fick den utbildning som nekats dem under talibanerna. Framgångar uppnåddes.
Men Afghanistans snabba sammanbrott visar att 20 års amerikansk närvaro inte räckte. Vad som gick fel bör analyseras, men just nu är det viktigare att snabbt hitta en plan B.
Allt som byggdes upp är ännu inte förlorat. Afghanska kvinnor och flickor i områden som talibanerna inte tagit över, har fortfarande frihet. Afghanistan är fortfarande en demokrati. Det finns en centralregering i Kabul och ett näringsliv med starka förbindelser med väst.
Om det raseras har allt varit förgäves. Men om det som finns kvar skyddas är Afghanistans framtid inte hopplös. Men hur skall en sådan plan se ut?
USA:s marktrupper är borta. Ingenting tyder på att Europa kommer att skicka militär. Därtill beror rådande situation inte bara på att USA har tröttnat, utan även på afghansk korruption och att de inte lyckats enas.
Men nu är enhet nödvändig. Det är svårt i ett land med många folkgrupper med historiska motsättningar. Just nu försöker regeringsstyrkor samt miliser anförda av lokala krigsherrar slå tillbaka talibanerna. Men förmågan att sluta samman tycks fortfarande saknas.
Men Afghanistan har en nationell hjälte. Det var Ahmad Shah Massoud, en krigshjälte från kriget mot Sovjetunionen, som bekämpade talibanerna på 1990-talet innan han mördades av dessa den 9 september 2001. Han grundade den norra allians som därefter tillsammans med USA störtade talibanerna senare samma år.
På senare år har hans brittiskt utbildade son Ahmad Massoud axlat faderns fallna mantel. Sonen Massouds filosofi är att Afghanistan måste decentraliseras, i motsats till den starka centralregering som USA upprättade och som president Ashraf Ghani förespråkar. Motivet för en stark centralregering var att Afghanistans splittrade folk aldrig skulle kunna enas utan en sådan. Men regeringens nationella närvaro realiserades inte. Inte många afghaner känner sig skyddade av regeringen. Nu får de vara glada om de kan skydda Kabul.
Därför kan inte Massouds förslag avfärdas. Kan löften om decentralisering och återupprättad heder för forna tiders krigsherrar som hyser den lokala lojaliteten, skapa enhet mot talibanerna? Vem vet. Krigsherrarna är mujahedinkrigare, som under islams banér kommer att bekämpa talibanerna.
Kommer en framtida icke-talibansk islamisk republik där dessa får större inflytande att respektera de vinningar som USA har gjort för kvinnor och individuell frihet även när USA helt har lämnat landet? Följer de ikonen Ahmad Shah Massouds exempel finns hopp om att moderniteten värnas. Kan hans son samarbeta med den afghanska centralregeringen? Vem vet.
På en presskonferens häromdagen fick USA:s president Joe Biden en fråga om han ångrade sitt beslut om ett amerikanskt tillbakadragande nu när talibanerna tar över stad efter stad. ”Nej”, svarade Biden.
USA hade satsat över en biljon dollar och under 20 år tränat över 300 000 afghanska soldater. Afghanistans ledare behövde börja ta sig själva samman, förklarade Biden. USA skulle fortsätta ge flygunderstöd, utrustning och betala de afghanska säkerhetsstyrkornas löner, men afghanerna behövde nu vara villiga att ”strida för sig själva och för sin nation”.
Att lägga Afghanistans öde i afghanernas egna händer, behöver under rätt omständigheter inte vara någon dålig B-plan. Men var omständigheterna de rätta? Blir de någonsin de rätta? Bidens slutsats när han för fyra månader sedan pålyste ett stopp för USA:s insats, var att USA tålmodigt hade väntat i 20 år på svaren. Nu måste de snabbt bestämma sig. Men om de strider så kommer USA att stå dem bi.
Ronie Berggren
