Regeringen menar att undanröjandet av hinder är tillräckligt för att ny kärnkraft ska kunna byggas i Sverige. Men flera företrädare för branschen menar att regeringen måste bli mer aktiv för att kärnkraften ska kunna byggas ut.

Trots att det är en av punkterna i Tidöavtalet, kommer regeringen inte beordra statligt ägda energijätten Vattenfall att bygga ny kärnkraft, säger Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari till Aftonbladet.

Istället vill man skapa marknadsmässiga förutsättningar som gör att Vattenfall frivilligt bygger ny kärnkraft.

– Man får se till så att man skapar förutsättningar så att även Vattenfall ser det marknadsmässiga skälet till att också investera i ny kärnkraft i Sverige, säger Pourmokhtari.

Läs även: Pourmokhtari: Ingen order till Vattenfall att bygga ny kärnkraft

Men nu får ministern mothugg från flera företrädare för branschen, som menar att det inte räcker att regeringen undanröjer hinder för att ny kärnkraft ska börja byggas.

– Det räcker inte bara att riva hinder. Det har funnits en uppfattning från både energibranschen och politiken att om man bara röjer hinder så kommer en utbyggnad automatiskt, men tittar man på de kraftslag som faktiskt byggs ut så finns det en mycket aktiv främjandepolitik, säger Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum, till Tidningen Näringslivet.

– För kärnkraften behövs det sannolikt någon typ av sammanhållen färdplan eller kärnkraftsprogram för att utbyggnaden ska ta fart, fortsätter han, och pekar sedan på statens aktiva roll i den senaste tidens utbyggnad av vindkraften.

– Man kan konstatera att i de länder där man redan bygger, eller där man planerar för att bygga ut kärnkraften, har staten tagit en tydlig och aktiv roll i processen, inte nödvändigtvis med rena subventioner, men genom att sätta tydliga mål och sänka risker som marknaden har svårt att själv hantera, säger Anton Steen.

Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns Högskola, håller med om att staten måste ta en mer aktiv roll för att byggandet av ny kärnkraft ska komma igång, vilket är en viktig del av elsystemets driftsäkerhet.

– Man skulle kunna tänka sig att man ger kommunerna stöd för att förbereda för olika sajter där SMR-reaktorer skulle kunna placeras och sedan att kommunerna auktionerar ut de sajterna till lämpliga projektbolag, föreslår Mats Nilsson till Tidningen Näringslivet.

– Det gjordes ju en undersökning för ett tag sedan där i alla fall 24 kommuner uppgav att de är positiva till att etablera kärnkraft på kommunens mark, fortsätter Mats Nilsson.

Även Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på branschorganisationen Energiföretagen, är inne på samma linje.

– Det är så klart marknaden som ska göra de nödvändiga investeringarna, men vi menar att det krävs ett större mått av samordning och planering mellan de inblandade parterna och här har staten en viktig roll, säger han till Tidningen Näringslivet.

Liksom Anton Steen pekar Per Holm på vindkraftsutbyggnaden som ett exempel på hur det skulle kunna gå till att bygga ut kärnkraften i Sverige.

– Det fanns ett tydligt mål för utbyggnaden och ett marknadsbaserat stödsystem på plats för att nå målet.

Läs även: Brittisk vänstertidning rasar mot blågul kärnkraft

Läs även: Kärnkraften bäst för klimatet – vindkraft producerar nära fem gånger så mycket koldioxid