GÖTEBORG – Det har knappt funnits någon forskning kring genusvetenskapliga aspekter på energipolitiken. Visst vet vi att det alltid varit och är mansdominerat. Men vad betyder detta, frågar sig Chalmersforskaren Martin Hultman, som undersökt saken. 

Energipolitiken styrs av manliga normer, det menar forskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskap- och miljöstudier på Chalmers. Det är i en intervju med energivärlden som Hultman berättar om sin forskning som undersöker hur genusaspekterna påverkat energipolitiken.

Enligt Hultman präglas dagens energipolitik av en ekomodern maskulinitet. Med det åsyftas att politiken gått från att fokusera på konfliktdimensioner och småskalighet till att bli storskalig och fokusera på hur man ska klara av miljömål utan att ändra på det grundläggande sättet man lever på.

Ett exempel på ekomodern maskulinitet ser Hultman i Arnold Schwarzenegger som under sin tid som guvernör i Kalifornien satsade mycket på förnyelsebara lösningar.

Hultman har fokuserat lite extra på två kvinnliga politiker i sin forskning, Birgitta Hambraeus (C) och Birgitta Dahl (S).

– Det har knappt funnits någon forskning kring genusvetenskapliga aspekter på energipolitiken. Visst vet vi att det alltid varit och är mansdominerat. Men vad betyder detta? Hur har dessa två kvinnor drivit sin politik i denna bransch, säger Martin Hultman till energivärlden.

Centerpolitikern Birgitta Hambraeus var verksam under 70-talet och Birgitta Dahl (S) var verksam under 80-talet. De miljöpolitiska förslagen påminner om varandra där fokus ligger på det småskaliga och visionen är en förnybar framtid.

När de båda kvinnliga politikerna, var för sig, föreslog miljövänliga åtgärder mötte de motstånd från industrier och fackförbund, där företrädarna ofta var män.

Vid ett tillfälle ska Birgitta Dahl fått höra, av en man, att hon var en arg höna.

Hultman menar att Dahls och Hambreus förslag är att föredra då de innebär en mer grundläggande omställning av våra sätt att leva.