Därför kan Trafikverket anlita entreprenören vid Södertäljebron helt enligt reglerna – Trots näringsförbudet

Trafikstockning vid den skadade motorvägsbron i Södertälje. Foto: Trafikverket
  • Torsdag 4 Aug 2016 2016-08-04
E-post 25

STOCKHOLM Nyligen avslöjade Svenska Dagbladet att Trafikverket anlitar en entreprenör för att reparera den skadade motorvägsbron i Södertälje där en av delägarna har näringsförbud. Men det är tveksamt att utesluta en anbudsgivare på sådan grund. – I grunden, om man tycker ett sådant näringsförbud innebär att man begått ett allvarligt fel i yrkesutövningen får man utesluta, man måste inte, men man får göra det, säger Malin Dejoung på Konkurrensverket.

Tidigare i veckan avslöjade Svenska Dagbladet  att Trafikverket anlitat en entreprenören E-schakt där en av delägarna har näringsförbud. Företaget har i uppdrag att genomföra reparationer på den skadade motorvägsbron i Södertälje, ett arbete som tvingats avbrytas efter att det upptäckts brister i reparationerna.

När statliga verk och myndigheter ska köpa varor eller tjänster sker detta enligt reglerna i Lagen om offentlig upphandling. Det är ett regelverk som gör det möjligt för alla entreprenörer och företag att lämna anbud till det offentliga. I själva upphandlingsförfarandet får beställaren, alltså stat, kommun eller landsting, också ställa krav på de företag de anlitar.

Uteslutningsgrunden: ”Allvarligt fel i yrkesutövning”

Nyheter Idag har talat med Malin Dejoung på Konkurrensverket som är expert på reglerna vid offentlig upphandling. Hon berättar att det är inte helt enkelt att undvika företag där en delägare har näringsförbud. Det finns flera saker att ta hänsyn till, berättar hon.

– Man får utesluta en leverantör som lämnar anbud om de begått något som kallas ”allvarligt fel i yrkesutövning”. Det kan typiskt sett vara att man fått en näringsförbud mot sig, då man kan ställa upp det som krav i en upphandling. Sen finns det en gräns för hur länge det kan vara, om det var femton år sedan kanske det inte längre är relevant. Då är det kanske inte proportionerligt.

Men det är inte heller riktigt så enkelt. I fallet med E-schakt är det en delägare som har näringsförbud, men det behöver inte säga något om företaget i sig. En upphandlare som följer regelverket för lagen om offentlig upphandling ska titta på företagets företrädare, vilket inte nödvändigtvis behöver vara en aktieägare. I fallet med E-schakt kan det vara så att personen med näringsförbud inte på något sätt företräder företaget och då kan inte näringsförbudet ligga till grund för uteslutning ur en upphandling.

Man kan tänka sig ett stort börsnoterat företag där en person med näringsförbud köper en aktiepost, då inträffar samma situation som med E-schakt, att ett stort företag har en delägare som är satt under näringsförbud. Malin Dejoung poängterar att det avgörande är om personen i fråga kan anses vara företrädare.

För att avgöra om en person är företrädare i ett bolag tittar man normalt på den faktiska rollen snarare än den titel man använder i ett bolag. En person som är drivande och tar ekonomiska beslut i ett företag kan oftast bedömas vara en företrädare. Men många gånger är den här typen av frågor bedömningsfrågor och inte helt självklara.

– I grunden, om man tycker ett sådant näringsförbud innebär att man begått ett allvarligt fel i yrkesutövningen får man utesluta, man måste inte, men man får göra det.

PLUS: Experten listar reparationsfelen på Södertäljebron: ”Konstigt att de inte upptäckt det tidigare”

Svårt att hålla koll på underleverantörer

Samma problem uppstår när en huvudentreprenör anlitar underentreprenörer, även där kan det uppstå situationer där det kan ifrågasättas om en aktuell underleverantör verkligen bör anlitas för ett uppdrag. Malin tar ett exempel med Nya Karolinska sjukhuset, ett synnerligen stort byggprojekt i Stockholm där en lång rad små firmor och leverantörer gör arbeten åt huvudentreprenören.

– Där har du enormt massa underleverantörer, säkert en massa småföretag som elfirmor, glasfirmor och så vidare. Då kan det vara ett enormt problem om man ställer sådana krav och sedan inte följer upp dem. Är det så att det är en bransch med mycket problem, då går man kanske längre i sin kravställning. Annars nöjer man sig med att huvudentreprenören bär ansvaret för underentreprenörens arbete.

En beställare kan, om de vill, sätta långtgående krav i upphandlingar. Men rent praktiskt kan det skapa mer bekymmer än vad det gör nytta.

– Det finns någon slags rimlighetsgräns, men du får i praktiken ställa samma krav på underleverantörer som du ställer på din huvudleverantör.

Trafikverkets ekonomiska krav vid upphandlingen – Endast kreditbetyg

Nyheter Idag har även granskat de krav som Trafikverket ställde vid upphandlingen där E-schakt kom att anlitas för arbeten på broar. Där står ingenting om näringsförbud eller krav på ägare i bolaget, däremot ställer Trafikverket krav på företagets ekonomiska ställning.

”Anbudsgivare ska ha en stabil ekonomisk ställning för aktuellt uppdrag. Anbudsgivare ska därmed ha Dun & Bradstreet minsta kreditbetyg A eller Upplysningscentralens företagsupplysning (UC) minsta riskklass tre (3), eller motsvarande. Anbudsgivare visar att kravet är uppfyllt genom att inge följande bevis: intyg från bank eller kreditupplysningsföretag, ej äldre än en (1) månad räknat från anbudsdagen”, står att läsa i kravställningen i förfrågningsunderlaget.

Men även om företaget inte kan redovisa sådana intyg behöver det inte betyda att man bli utesluten för en upphandling.

”Om anbudsgivaren kan visa skäl, såsom att företaget är nystartat, på grund av koncerninterna regler eller annat liknande förhållande, för att inte förete begärda bevis, får han redovisa sin ekonomiska ställning på ett annat sätt som beställaren godtar. Beställaren ska ha möjlighet att kontrollera anbudsgivarens uppgifter. Kontroll kan t ex innebära att det aktuella bolagets revisor kontaktas och att en kassaflödesanalys genomförs. Kravet är uppfyllt om beställaren bedömer att ingivna bevis eller garantier innebär att anbudsgivaren har stabil ekonomisk ställning av motsvarande grad för uppdraget”, fortsätter texten i förfrågningsunderlaget.

Vill du veta vad som gick snett med reparationerna på Södertäljebron? Testa PLUS-medlemskap gratis i 14 dagar och läs vad experten har att säga om svetsarbetet på motorvägsbron!

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag