Därför röstar SD nej till värdlandsavtalet: ”Vi tror på alliansfriheten”

Mikael Jansson (AfS). Foto: Jörgen Fogelklou
  • Fredag 29 Apr 2016 2016-04-29
E-post 392

UPPSALA Pressen ökar inför omröstningen i riksdagen om värdlandsavtalet den 26 maj. Trots att flera liberala debattörer, lobbyister och opinionsbildare gör allt för att påverka riksdagsledamöterna i Nato-vänlig riktning tänker Mikael Jansson (SD) stå upp för alliansfrihet. – Vi vill istället satsa väldigt mycket pengar på att rusta upp försvaret, säger Jansson till Nyheter Idag.

Tidigare i april meddelade SD att de vill se ett upphävande av Sveriges värdlandsavtal med Nato. De vill att riksdagen röstar ned ratificeringen av avtalet när det väntas fattas beslut i frågan 26 maj. Istället förordar partiet en återgång till vad de kallar en ”klassisk svensk alliansfrihet”. Det är en skärpning i en försvars- och utrikespolitisk fråga där de tidigare inte tagit klar ställning, tidigare talade de om behovet av mer utredning och diskussion.

Frågan har kommit att bli brännhet och flera liberala debattörer argumenterar starkt för att Sverige ska närma sig militärpakten Nato. Nyheter Idag har talat med SD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Jansson och han förklarar att Sverigedemokraterna inte har för avsikt att ge vika för den liberala opinionsbildningen.

– Världen går mot mer oroliga tider igen och rent ut sagt mot ett nytt kallt krig. Vi tror på alliansfriheten, med ett värdlandsavtal finns risk att vi tappar förtroende i världen för vår alliansfrihet. Värdlandsavtalet borde utredas mycket mer än vad det gjorts. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att värdlandsavtalet bara innebär möjligheter för oss, att det inte alls signalerar på ett sånt sätt att andra länder tappar förtroende för vår alliansfrihet. För oss är den saken inte alls lika självklar, säger Jansson till Nyheter Idag.

Av vilka orsaker är det inte självklart?

– Om Sverige ingår ett värdlandsavtal medför det att andra länder i sin krigsplanering måste ta med möjligheten att det kan finnas Nato-baser i Sverige. Då riskerar vi att spänningarna ökar. Det vi borde syssla med är att stärka vårt försvar så att det blir mer olönsamt att anfalla oss. Det är den balans vi borde jobba med. Med ett värdlandsavtal jobbar vi istället med balansen mellan stormakterna och med att påverka deras styrkeförhållanden.

Menar ni att det är inte är någonting som Sverige ska delta i?

– Nej, precis. Vi är mycket tveksamma och vi säger nej i det här läget. Även om försvarsministern tycker att detta är en ”okomplicerad fråga” så tycker inte vi det. Vi tycker att den borde utredas mycket noga.

Det låter som att ni är öppna för att värdlandsavtalet skulle kunna vara en bra sak. Är ni verkligen emot, eller vill ni bara bromsa lite?

– Nej, vi är emot. Vi vill inte att det ska ratificeras i riksdagen överhuvudtaget.

Har ni några tankar på hur föra fram detta budskapet i politiken för att det verkligen också ska bli så?

– Vi har skrivit en serie artiklar och vi försöker informera och skapa opinion i frågan. Men den stora frågan är väl vad som händer inom socialdemokratin. Det finns en stark opinion inom socialdemokratin mot värdlandsavtalet, frågan är väl om och när den opinionen kommer höras och synas. Jag menar att mycket av frågans avgörande ligger inom S, de är i behov av en debatt. Själva beslutet om värdlandsavtalet ska ju upp i riksdagen i maj, så det är kort om tid.

Det finns en bas inom socialdemokratin som är Nato-kritisk och emot värdlandsavtalet och ni ser dem som är era allierade i den här frågan?

– Det finns definitivt starka socialdemokratiska politiker som värnar alliansfriheten väldigt mycket och som tycker det är fel väg att ingå ett värdlandsavtal eller närma sig Nato. Man kan ta upp Nato-utredningen, många av de som ligger bakom den är socialdemokrater. När socialdemokraterna säger att värdlandsavtalet är okomplicerat och menar att det inte påverkar alliansfriheten eller förtroendet för vår alliansfrihet, då är det försvarsminister Peter Hultqvists ord och inte nödvändigtvis socialdemokratins.

Menar du att försvarsministerns ord inte har förankring i det egna partiet?

– Nej, jag tvivlar på det. Svar får vi nog under de närmaste veckorna då frågan ska avgöras i riksdagen.

Försvarsministern har sagt att motståndet mot värdlandsavtalet finns i ”debattens undervegetation”. I den allmänna debatten utmålas Nato-motståndare som ”putinister”. Hur förhåller ni er till det?

– Hultqvist anklagade motståndarna för att föra fram argument i debatten som var helt felaktiga, men han sade väl inte att någon var ”putinist” egentligen. Och så är det ju inte heller. SD har fått hundratals brev från allmänheten i den här frågan, vilket är en ganska ovanlig sak. Argumenten i de breven är att värdlandsavtalet för oss för nära Nato, och att det skulle utsätta Sverige för risken att hamna mitt i en stormaktskonflikt. I de dryga tvåhundra breven som jag har fått har det inte stått någonting om att Putins regim skulle vara fördelaktig på något vis.

– Men vad Hultqvist pekade på tror jag mest handlade om argumenten om att vi skulle förlora kontrollen och inte bestämma över om vi vill ha kärnvapen på svensk mark. Och om att riksdagen kan kopplas bort från beslutet om att aktivera avtalet. Han menar att detta är felaktiga argument.

Även om argumenten är felaktiga menar du att värdlandsavtalet är för mycket av ett närmande till Nato? Eller tycker du ens att argumenten är felaktiga?

– Först vill jag säga att jag tror på att försvarsministern inte vill närma oss till Nato. Men jag tror att i praktiken med den bild som omvärlden får av Sverige om vi har ett värdlandsavtal, så förs vi närmare ändå. Den bilden kan beskriva mycket i sig. Sen att riksdagen kan kopplas loss när det kommer till att aktivera avtalet, att det är regeringen som får göra det, det är inte riktigt svensk tradition. I svensk tradition skulle man absolut försökt ta ett riksdagsbeslut om att aktivera avtalet. Om riksdagen inte går att samla så får man samla krigsdelegationen. Det är den som ska vara ”riksdag” när riksdagen inte kan samlas i ett skymningsläge, inte regeringen.

– Vad gäller kärnvapnen är jag ganska övertygad om att om Nato har baser i Sverige då har vi valt läge. Ifall det skulle bli kritiskt då kan vi nog inte påverka särskilt mycket om Nato har kärnvapen med sig.

Man kan inte ha krav på att de ska deklarera innehållet i sina transporter?

– Vi kan nog tvinga fram det i fredstid, men nära mobiliseringar och nära krig kommer nog USA att fatta sina beslut på andra premisser. Vi kan inte lita på att Nato inte har kärnvapen med sig i det läget, det ligger i sakens natur i och med att till exempel USA och Ryssland har sin kärnvapenbalans. Minst sagt kan man säga att det blir väldigt känsligt.

I riksdagen är Vänsterpartiet en stark motståndare till värdlandsavtalet. Ser ni det som att ni intar samma ståndpunkt som de, som att ni rent av kan nå samarbete i frågan?

– Det mest påtagliga med Vänsterpartiet är ju vår olika inställning till om Sverige ska återupprustas. Vi vill satsa väldigt mycket pengar på att rusta upp försvaret. Och med väldigt mycket pengar så menar jag lika mycket pengar som Sverige satsade för 15 år sedan. Försvarsanslagen har ju minskat väldigt mycket och det är därför vi har tappat väldigt mycket militär förmåga. Och vi tycker man ska rusta nu, inte vänta 5-6 år för att se ifall det händer något, och sen rusta. Det finns mycket varningstecken runtom oss och rustningen borde pågå därefter. Där är ju SD och V av väldigt olika inställning.

Men just vad gäller inställningen till värdlandsavtalet så är det samma?

– Javisst, det finns partier med väldigt olika åsikter i olika frågor men som ändå tycker att alliansfrihet av den klassiska svenska modellen är bäst för svensk säkerhetspolitik. Om inte annat är det ju en väldigt tydlig majoritet mot ett svenskt Nato-medlemskap. Så kommer det nog förbli under överskådlig tid. Nato-medlemskap för Sverige kommer inte bli aktuellt.

Miljöpartiet har traditionellt haft en antimilitaristisk hållning och varit mot ett utvidgat samarbete med Nato, vad är det som gjort att de har svängt tror du?

– Jag vet faktiskt inte, men det var fem stycken tunga miljöpartister som i en debattartikel tog avstånd från styrelsens linje och menade att man inte skulle skriva under värdlandsavtalet, så MP är ju offentligen splittrat i frågan. Sen vet jag inte varför MP inom regeringen har böjt sig men det är väl förhandlat. Men skulle det visa sig att även Socialdemokraterna är lika splittrade i frågan då blir det ju en väldigt svag ställning för regeringen och för att få till en underskrift. Vad som återstår att se är om S håller ihop i frågan, det som MP alltså inte har gjort.

Det finns skäl att vara optimistisk alltså, sett från er horisont?

– Ja, det finns en ganska stor möjlighet att regeringen får backa i den här frågan tror jag.

Frågan om Nato har ju blivit en fråga som engagerar väldigt många. Man ser det i sociala medier och hos de många som demonstrerar och samlar namnunderskrifter. Ser ni er som en del av den rörelsen mot Nato-medlemskap och värdlandsavtal?

– Ja, vi är väl det och vi försöker belysa alliansfriheten som en metod som fungerade bra för att hålla oss utanför det förra kalla kriget. Vi menar att vi är på väg mot ett nytt kallt krig och vi tror att alliansfriheten skulle tjäna oss väl även denna gång, i att hålla oss utanför kriget. Vi tror dessutom att vi skulle kunna närma oss Finland för att få en försvarsallians mellan Sverige och Finland. Då skulle vårt gemensamma läge och upprustning bidra till en tröskeleffekt som är så mycket större än idag. Det skulle bli väldigt kostsamt att militärt angripa ett upprustat Sverige-Finland i allians. Men det gäller att vi påbörjar upprustningen nu.

När du talar om upprustning för att höja tröskeleffekten menar du alltså en upprustning som ska verka avskräckande från militärt anfall av fienden, snarare än att upprustningen skulle innebära några rimliga chanser att vinna kriget med ett konventionellt försvar?

– Om en stormakt anfaller oss så ska det bli väldigt kostsamt för den stormakten. Vi kanske inte kan vinna kriget men det ska bli väldigt, väldigt kostsamt för dem att påbörja det. Det tar kanske fyra till fem år för Sverige-Finland att rusta upp till en sådan status. Vi är väldigt svaga just nu, såväl socialdemokratiska som alliansregeringar har ju fredsanpassat försvaret. Det finska försvaret är krigsanpassat. Även om de har ganska svaga resurser så är de anpassade för krig. Egentligen skulle vi behöva lägga in en engångssumma i försvaret, någonstans mellan 50 och 80 miljarder, på direkta underskott i materiel, och fördubbla det årliga försvarsanslaget.

Om man tittar på de kostnaderna, de innebär ju ganska stora utgifter, skulle det inte vara billigare ändå att gå med i Nato och få ett försvar därifrån?

– Jag tror inte att USA är beredda att betala för säkerheten i Europa på samma sätt som tidigare. Risken är att Kina börjar röra på sig snart och att USA då kommer hasta iväg till Stilla havet. Jag är säker på att Europa kommer få betala för Europas säkerhet. Då är det är billigare för oss att starta upprustningen nu. Det handlar inte om några orimliga belopp. Vi har råd. Jag menar att skulle vi satsa lika mycket på försvaret som för femton år sedan så skulle det räcka. Det är den nedgången, som började för femton år sedan och som har pågått till nu som skulle tas igen. Inte var det någon som svalt i Sverige för femton år sedan, så vi har råd. Definitivt.

Ser ni Ryssland som ett hot eller som att de är intresserade av fred?

– Vi är mycket oroade för Putin-regimens attityd, som man såg exempel på framförallt i Ukrainakriget. De visade att de inte är beredda att följa Helsingforsavtalet och respektera andra nationers gränser. Det som händer i Syrien är en annan sak. Där finns en gemensam fiende i Islamiska staten. Med dem som fiender får man ju många vänner och där gör Ryssland trots allt mycket nytta. Men frågan om Rysslands demokrati är en annan sak som oroar, de har väldigt få oppositionella partier, det ser vi med stor oro på.

Men de är inte att se som ett direkt militärt hot på sättet man kan få höra från ”Liberalerna”?

– Nej, vi vill inte utpeka någon särskild motståndare utan vi ser det som att oron som sådan är större. Det rustas upp väldigt mycket och då måste också Sverige ha en försvarsförmåga. Vi säger inte att det finns något land som hotar oss särskilt alltså. Även om vi oroar oss för utvecklingen med Putinregimen för sig också.

Om man tittar på krigen i världen så har annars USA stått för en ganska stor andel av dem?

– Jag är väldigt oroad över att de internationella fredsoperationerna har misslyckats. Situationen i Irak, Afghanistan och Libyen är ju inte bra efter att de internationella insatserna haft sin verkan, efterbörden är inte bra så att säga. Det oroar mig väldigt mycket. Jag skulle vilja se mycket mer av att FN samlar kommittéer med vise män och kvinnor. Att FN innan man går in med några operationer lägger upp bra planer som gör att alla folk som bor i de här områdena som man intervenerar i har en väg ut.

– Man måste också se klart på hur det ser ut. Man kan inte tänka västerländskt och tro att de tycker och tänker precis som vi och sitta med linjal och rita linjer på kartan åt dem utan vi måste acceptera hur det ser ut i de här länderna och försöka hitta en lösning som de här folken själva är med på. Det är bara att se på hur stora insatser USA har gjort, sådana enorma insatser kostnadsmässigt, och det har inte blivit bättre, och till slut har man insett att man inte har råd att fullfölja. I såväl Irak som Afghanistan har man haft stora marktrupper. En del säger att ska man få ordning på Irak då ska man vara där med en halv miljon mannar i 40 år, vilket innebär en väldigt svår konflikt. Jag vill se mindre av detta och mer av FN och och kloka kommittéarbeten där alla folk är med och tycker att ”det här det är en väg ut, det här kan fungera”.

Snarare än att USA ska vara världspolis?

– Efter 9/11 kan man i och för sig förstå att USA hittar motiv för att gå i krig internationellt och slå till mot förövarna, det kan jag också ha förståelse för. Men det krävs mycket mer klokskap och eftertanke. Sätter man till regeringar som inte blir accepterade, då har man ett problem. Islamiska staten till exempel, den är ju allra mest en produkt av misslyckad krigföring. Det behövs mer av FN:s samlade intelligens för att lösa problemen och att man har väldigt mycket stöd ifrån marken, från folken, för de förslag man vill driva igenom, särskilt om det är med militära insatser.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag