DEBATT: Hur kan vänstern och pseudoliberaler jubla över politisk diskriminering?

Henrik Sundström (M) Foto: Privat/Twitter/Swebb-TV
  • Söndag 10 jan 2021 2021-01-10
E-post 317

Den senaste tidens nedstängningar av stora användarkonton på Twitter, Youtube och Facebook har möts av hurrarop och allmän munterhet, inte sällan med skadeglädje, från stora delar av vänstern och pseudoliberaler. Privata företag får göra vad de vill, är mantrat. Men att neka någon en tjänst är en rättshandling och som i andra sammanhang är reglerat. Dessutom – vilken ordning har man på sina demokratiska principer om man välkomnar politisk diskriminering, skriver Henrik Sundström (M), advokat.

Nyss raderade Twitter kontot för president Donald Trump, med över 88 miljoner följare ett av plattformens tio största. I skuggan av detta stängdes ytterligare tusentals konton med uttalad högerprofil. Samtidigt meddelade Apple och Google olika åtgärder för att begränsa tillgången till Twitters konkurrerande plattform Parler, som har en tydlig yttrandefrihetsprofil. I Sverige raderades nyligen nätkanalen Swebb-TV från Youtube, till tydliga bifallsrop från landets vänsterliberala kretsar.

Twitter har anfört en synnerligen konstruerad anledning till sitt agerande. När det gäller Swebb-TV har Google inte anfört någon specifik orsak alls. Dessa samordnade aktioner från USA:s stora techföretag handlar inte om ”sant eller falskt”. De handlar om makt. Techföretagen vet att sociala medier är den absolut viktigaste kanalen för högerns åsiktsbildning, men under den sistlidna mandatperioden har hotet om regleringar för att säkerställa yttrandefriheten hängt som ett Damoklessvärd över plattformarna, varför de har aktat sig för att utmana ödet alltför långt.

Varken Donald Trump, Swebb-TV eller högern i allmänhet har mig veterligen inte brutit mot någon lag eller allmän regel. Deras brott är uppenbarligen att de torgför en politisk uppfattning som inte klickar med de stora techföretagens värdegrund. En värdegrund som säkert bara råkar sammanfalla med regeringsblockets.

”Techföretagen är privata företag, de får göra som de vill” lyder mantrat. Men privata företag får inte göra som de vill. Att neka någon en tjänst är i sig en rättshandling, tillika en rättshandling som i andra sammanhang är noga reglerad. Jämför om ett flygbolag skulle vägra tillåta muslimer att resa med dem.

Att diskriminera någon på grund av politisk uppfattning är också diskriminering. Det följer av Europakonventionens tolfte tilläggsprotokoll. Men oavsett hur lagen ser ut – vilken ordning har man på sina liberala och demokratiska principer, när man hurrar över att någon överhuvudtaget diskrimineras?

Det är således just nu två grundläggande rättsstatliga principer som utmanas av tech-företagen, principen om yttrandefrihet samt principen om icke-diskriminering. Men för vänstermänniskor och pseudoliberaler tycks det inte finnas någon skillnad mellan makt och rätt. ”Rätt är det som jag gör och allt vadhelst jag tycker.” Förstår man vilken drake man föder när man låter en sådan hållning passera utan att reagera?

Diskrimineringslagen och hetslagstiftningen fylls ständigt på med nya skyddade grupper, enligt vad som för tillfället är på modet. Men de grundläggande principerna icke-diskriminering och yttrandefrihet, som en gång byggde västvärlden unik i sin tolerans, tar man dock numera omvägar runt.

Om debattören

Henrik Sundström (M) är advokat och förtroendevald i Uddevalla kommun.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag