Politikerklassen spränger de svenska systemen av välfärd och tillit inifrån genom huvudlös invandringspolitik. Samtidigt låter man dem som har det sämst i samhället ta smällen. Det är ett fullständigt svek som aldrig har önskats av vare sig höger- eller vänsterväljare, skriver Mats Bergh och Robert Mathiasson.

Den allmänna debatten präglas ofta av påhittade motsättningar. Ofta är budbäraren eller leverantören viktigare än sakinnehållet. Media i allmänhet och public service i synnerhet rapporterar ofta om förslag utifrån någon slags höger-vänster-spelteori. Det hade varit välkommet om istället klassisk och djuplodande journalistisk granskning används för att upplysa medborgarna.

Artikelförfattarna står på den så kallade höger-vänster-skalan på olika sidor. Mats Bergh är före detta rättspolitisk talesperson för det liberal-konservativa partiet Medborgerlig Samling och Robert Mathiasson är kommunist. Ingen av oss har partimedlemskap idag.

Vettig vänster och vettig höger har ganska mycket gemensamt idag. Den nya skiljelinjen som börjar skönjas är snarare den mellan medborgarna och de folkvalda, vilka som en konsekvens av det parlamentariska systemet allt mer fjärmat sig från väljarna. Mot bakgrund av att lönen för arbetet som riksdagsledamot utgår som heltidssysselsättning, att politikernas löner och ersättningar ligger skyhögt över vanliga medborgares, partibidragen är omfattande och det saknas förhinder mot att folkvalda kan sitta hur länga som helst vid makten alternativt använder den politiska karriären som språngbräda för en vidare karriär inom områden som gynnats av den egna politiken. Politikerna har utvecklats till en egen klass. Det är det sista som varken Sverige eller medborgarna behöver. Resultaten är katastrofala. Vi ger några exempel.

Den oplanerade migrationspolitik som regeringarna under 2000-talet fört har inte bara varit huvudlös. Konsekvenserna drabbar den arbetande delen av befolkningen hårdast. Med mängder av nyanlända utan utbildning, ibland analfabeter, sker omfattande lönedumpning och förslumning på arbetsmarknaden. Detta understöds med skattepengar genom en rad olika projektanställningar, försörjningsstöd och olika former av skatteavdrag, vilket alltsammans ökar klassorättvisan i skattesystemet.

Genom att bjuda in och uppmuntra mängder av unga män i brottsaktiv ålder från kulturer med värderingar mycket olika den svenska och dessutom se till att det enda stället där de kan bo, mycket trångt, ofta är ett så kallat utanförskapsområde med stora sociala problem, har grogrund för kriminalitet skapats.

Även om numera även medborgare i mer välartade områden börjar drabbas av den nya kriminaliteten så är det framförallt det arbetande folket och deras söner och döttrar som utsätts. I detta fall spelar det ingen roll; brottsoffren är både etniska svenskar och nyanlända. Våldtäkter exploderar och särskilt personrån, ofta utförda av gäng, är relativt nya företeelser som alla drabbar skötsamma medborgare. Detta är ett resultat av vanstyre och cynisk planering från den politiska klassen där S, C, L M, KD och MP har växlat vid makten.

Skattesystemet har blivit allt mer klassorättvist. Skatter har sänkts för dem i toppen samtidigt som en större del av skattebasen lagts på medborgare med lägre inkomster, inte minst genom indirekta avgifter och skatter. Det är direkt omoraliskt att låta de som har det sämst ställt i samhället vara de som bär tyngsta bördan för en gränslös stat där varje krona som försnillas på onödiga utgifter är en stöld från folket. Dessutom är det ofta de människor som har sämst tillgång till välfungerande välfärd, människor i glesbygden, som betalar mest i skatt.

Gör din plikt, kräv din rätt gäller fortfarande och denna uppfattning delas sannolikt av en absolut majoritet av det arbetande folket. Det handlar om sunt förnuft. Den massinvandring som pågår och där all forskning visar att de grupper som utgjort den absoluta majoriteten av nyanlända de sista 10 åren kommer bli en belastning för socialförsäkringssystemet och pensionerna på gruppnivå, ej individnivå.

Politikerklassens planering spränger nu systemen inifrån. Det kommer gå ut över de som arbetar och får betala högre skatter, de sjuka som inte får bra vård eller rehabilitering och pensionärerna – som arbetat och byggt det här landet – kommer få se ytterligare sänkningar när pengarna är slut i systemet.

Den samhällsutveckling som vi pekat på är inte ett önskemål från vare sig den så kallade högra eller vänstra halvan av väljarna. Den har genomförts av politikerklassen utan stöd hos det arbetande folket. Samma folk som tillsammans med sina söner och döttrar i kommande generationer får betala notan i pengar och otrygghet.