Det verkar ha gått upp för Sverigedemokraterna att teknikjättarnas makt är ett hot mot yttrandefriheten och det är i grunden positivt. Trist nog far SD med osanning när man påstår att man alltid stått på den enskilde användarens sida mot onödig reglering och kontroll av nätet. SD har rätt om en sak – om två år är det val och då finns det ett parti som kommer att försvara medborgarnas näträttigheter, skriver Piratpartiets Katarina Stensson och Mattias Bjärnemalm.

I en debattartikel i Aftonbladet lyfter Sverigedemokraterna problemet med att teknikjättarna fått för stort inflytande över vårt digitala samhälle, vilka konsekvenser det får för yttrandefriheten, och vikten av att rösta rätt i valet 2022 för att påverka europeisk digitaliseringspolitik.

Piratpartiet välkomnar att Sverigedemokraterna verkar ha kommit till insikt om internets växande betydelse för vår demokrati. Digitaliseringen förändrar vårt samhälle på djupet, och det är på tiden att politiken hänger med. Digitialiseringspolitiken är ingen perifer sidofråga, utan – som SD antyder – central för fördelningen av makt i vårt samhälle. Det är därför Piratpartiet gjort det till vårt uppdrag att hantera digitaliseringens utmaningar och möjligheter i politiken.

SD lyfter fram Digital Services Act (DSA), ett pågående arbete i med att reformera de juridiska grunderna för internet. Mycket av den bakgrund till Digital Services Act som SD presenterar är träffsäker, men diskussionen om lösningar faller platt och tyvärr är deras trovärdighet i frågan noll.

SD för en vag diskussion om huruvida nätplattformarna bör ses som infrastruktur som alla ska ha en rätt att använda eller redaktionella aktörer med ansvar för vad de förmedlar. Men det är inte det dilemma vi står inför. Plattformarna är en infrastruktur redan och de har ett visst ansvar för vad de förmedlar. Den politiska frågan är inte om vi bör reglera dem, utan hur. Vilka krav ska vi ställa på dem för att skydda yttrande- och åsiktsfriheten? På vilket sätt bör de regleras för att användare ska få större kontroll över sin tillvaro på internet?

Till skillnad från SD:s vaga frågeställningar har vi i det svenska Piratpartiet presenterat nio tydliga åtgärder som bör ingå i Digital Services Act och piraterna i EU-parlamentet har aktivt arbetat för att realisera dem sedan DSA först presenterades. SD har suttit på läktaren och tittat på.

Det här är essensen av våra viktigaste punkter i arbetet med DSA:

• Genom krav på att dominerande plattformar ska följa standarder om interoperabilitet och transparens, samt låta användarna själva välja filter för sortering och presentation av innehåll, ger vi användaren kontroll över sin kommunikation, istället för plattformen.
• Genom lagstadgad rätt till kryptering och anonymitet garanteras allas möjlighet att fritt kunna kommunicera på sina egna villkor, utan att övervakas eller profileras för sina åsikter.
• Genom att förbjuda krav på uppladdningsfilter och övervakning av användares beteenden skyddar vi plattformarna från att bli ett verktyg för politiken att styra samhällsdiskussionen.
• Genom att plattformar har ett begränsat juridiskt ansvar för vad deras användare publicerar skyddar vi yttrandefriheten och garanterar medborgarnas möjlighet att delta i det digitala samhället.

I sin debattartikel skriver SD att de “alltid ställt sig på den enskilda användarens sida och alltid sagt nej till onödig reglering av internet”. Det låter ju fint, men tyvärr är det en lögn.

SD har röstat för TERREG, en lag som bland annat kräver uppladdningsfilter på internet, i riksdagen. I EU-parlamentet röstade de för att plattformar ska ta bort material som myndigheter anser är terrorism inom en timme.

SD röstade för uppladdningsfilter i upphovsrättsdirektivet förra året (artikel 13) – av misstag. Så viktig tyckte SD:s EU-parlametnariker att frågan var.

SD avstod från att rösta för interoperabilitets- och transparenskrav i DSA.

SD har röstat emot att utreda FRA:s samarbete med NSA.

SD har röstat för massövervakning av alla svenskar genom datalagringslagen.

SD har röstat för att låta polisen hacka medborgarnas telefoner på ett sätt som hotar medborgarnas rättssäkerhet och informationssäkerhet.

…och så kan vi fortsätta. Den svåra frågan är inte “när har SD inte ställt sig på användarens sida?” utan “när har de ställt sig på användarens sida?” på ett sätt som varit relevant.

Politik handlar inte bara om att rösta. Det handlar också om att påverka andras röster, och även på den punkten faller SD platt.

Var är de i debatten om rätten till krypterad privat kommunikation? Var är deras kritik av kommissionens planer på ett nytt direktiv om datalagring? Var är de i debatten om hur vi ska kunna stärka konkurrensen på nätet och bryta jättarnas dominans? Var var de i debatten om upphovsrättsdirektivet – inte bara sista månaden, utan det flertal år då vi pirater kontinuerligt arbetade med frågan? Var är deras förslag om hur vi kan förbättra digital offentlig sektor och undvika dess kontinuerliga haverier?

Till skillnad från Sverigedemokraternas brokiga agerande i fråga om nätfrihet har den europeiska piratrörelsen genom svenska, tyska och tjeckiska representanter sedan 2009 ett konsekvent agerande i EU-parlamentet, där vi inte bara röstar rätt utan också lägger ner arbete och tid på dessa frågor. Till skillnad från SD som aldrig ses till i debatterna, aldrig arbetar fram de röster som krävs och aldrig lägger ner tiden på att skriva och ta fram stöd för ändringsförslag, så tycker vi pirater att digitaliseringen av samhället är en viktig fråga.

Som SD påpekar: om två år är det val i Sverige. Piratpartiet är det enda parti som med trovärdighet kan garantera att vi kommer lyfta digitaliseringen till en seriös politisk fråga i riksdagen och att vi aldrig kommer svika nätfrihetens ideal. För den som anser att makten över vår moderna informationsinfrastruktur är en central fråga i politiken finns därför inget annat val än att rösta på Piratpartiet.