DEBATT: Vem ska bestämma över din yttrandefrihet?

Lena Malmberg Foto: Brett Jordan CC BY-SA 2.0
  • Fredag 15 jan 2021 2021-01-15
E-post 551

Just nu försöker våra politiker skyffla över ansvaret på vem som ska få komma till tals på stora techbolag. I stället för att låta yttrandefrihet styras av våra grundlagsstadgade rättigheter, skriver Lena Malmberg, Medborgerlig Samling.

I de fria, demokratiska och upplysta delarna av världen är det rättigheterna för fri åsiktsbildning och yttrandefrihet som utgör fundamentet för själva demokratin. Grundlagsfäst yttrandefrihet utgör en viktig del av rättsstaten och i Sverige har vi haft förmånen att åtnjuta åsikts- och yttrandefrihet sedan 1766. Vi var först ut på banan av världens alla länder.

Nu har den tekniska utvecklingen gett oss möjligheten att delta i det offentliga samtalet på lika villkor. En fantastisk revolution har skett där individer kan utnyttja sina grundlagsstadgade rättigheter med så enkla hjälpmedel som en smart telefon.

Förutom att det inneburit en demokratisk revolution, har det också blivit en otroligt viktig marknad för de stora teknikföretagen – nätjättarna – som byggt upp teknik och applikationer i syfte att öka sina marknadsandelar och tjäna pengar på sina produkter.

Det har varit övervägande amerikanska bolag och det oligopol som de utgör kan till delar t.o.m. betraktas som monopol med tanke på den totala dominans de utgör. Dessutom finns ett visst korsägande som gör att det hela även kan liknas vid en intressekartell. Kartellbildningar är i marknadsliberala samhällen en icke önskvärd företeelse då de manipulerar marknadskrafterna.

I varje fall där nätjättarna gjort entré på en ny marknad, i ett nytt land, har det varit med den nationens goda minne och den nationens lagar som grund för hur de får etablera sig och agera på den nationella marknaden. Gott så. I makt av sin dominans har nätjättarna, över tid, också kommit att bli en del av det offentliga rummet. Ingen annan än de amerikanska storbolagen kommer i närheten av att kunna erbjuda ett alternativ och sakta men säkert har vi, befolkningen, blivit ’beroende’ av deras produkt – plattformen.

Här har EU bekräftat att Internet, som sådant, är en så pass viktig del av människors liv idag att det är att betrakta som en mänsklig rättighet att ha tillgång till det. Den s.k. ’budbärarimmuniteten’ innebär att de stora bolagen som levererar tjänster på nätet inte heller behöver ansvara för innehållet som distribueras.

Nu står vi alltså inför en situation där amerikanska storbolag utgör en del av det svenska offentliga rummet. Samma offentliga rum som styrs av våra grundlagsstadgade åsikts- och yttrandefriheter. Nu ser vi hur delar av det politiska styret ropar efter mer regleringar och ökade inskränkningar i vad som får yttras i detta offentliga rum.

Problemet är att politikerna nu vill försöka skyffla över ansvaret på innehållet som distribueras över plattformarna på nätjättarna, hellre än att låta våra grundlagar och lagar ytterst avgöra vad som är lagligt eller olagligt att framföra.

Det är här vi ser konflikten. Det är orimligt att grundlagsskyddade rättigheter ska kunna kringgås med hänvisning till att det är privatägda bolag som själva får bestämma vilka regler som ska appliceras. Att släppa ifrån sig de rättigheterna vore som att låta privata vaktbolag utgöra egen rättsstat med rätt att döma efter egna lagar. Alla vet ju att det ytterst är svensk lag som gäller och det är den svenska rättsstaten som dömer.

När nu vissa politiker vill göra nätjättarna till ideologiska åsiktsgrindvakter och ansvara för innehållet i det som distribueras på deras plattformar, innebär det att nätjättarna helt plötsligt blir till något de inte är och aldrig har varit; nämligen publicister.

Nätjättarna har inga ansvariga utgivare, de har inget redaktionellt innehåll, de är helt enkelt bara teknikleverantörer. Det är deras kunder, alla vi som använder sig av deras plattformar som skapar innehållet. Det är vi som är kunderna och det är samtidigt vi som är publicisterna.

Följaktligen borde det innebära att det är vi, privata publicister, som får stå för våra yttranden och då ska de prövas i enlighet med svensk lag. Det är inte ett privatägt eller börsnoterat bolag i USA bestämma om en svensk privat publicist har brutit mot svensk lag.

Med yttrandefriheten gäller att den är binär. Den är antingen ett, eller så är den noll. Antingen finns yttrandefrihet eller så finns den inte. Det går inte att säga att man har 90% yttrandefrihet eftersom det är lika med att den inte finns – alls. Det är grundlag och lag som utgör gränsen för yttrandefriheten och så länge man håller sig inom lagens råmärken, så måste yttrandefriheten få vara 100 procent. Annars har vi, de facto, ingen yttrandefrihet.

Nu kommer det hela att dras till sin spets när flera av de amerikanska nätjättarna, samtidigt, bestämmer sig för att stänga åtkomsten till sina plattformar för USA:s president, och det kommer inte att drabba bara honom. Tyvärr.

Det kommer att få enorma konsekvenser för vanligt folk runt hela världen. Folk som inte har någon som helst koppling till eller ansvar för det klandervärda beteendet hos en statschef i ett annat land. Men det hindrar inte att vi kommer att få höra, till leda, om hur viktigt det är att begränsa vår yttrandefrihet annars finns det risk för demokratins förfall. Vi kommer att matas med uppmaningar om hur vissa röster måste tystas för att rädda vår demokrati.

Det kan ju låta frestande för en del – att vi inte ska tillåta att vissa åsikter yttras. Framför allt sådana åsikter som man själv inte hyser.

Men det gäller att inte låta sig förledas av det demagogiska skönmåleriet, ty en vacker dag kan det vara just dina åsikter som inte är önskvärda. Då är det för sent att göra något. Då kommer även du att bli tystad och dina frihetliga rättigheter att tas ifrån dig. Då… är demokratin i förfall.

Det är med andra ord orättfärdigt att politiskt initierad censur av åsikter, som inte bryter mot nationell lag, nu genomförs av Facebook, Google, Youtube och Twitter.

Det ligger nämligen i sakens natur att de politiska aktörerna gärna spelar tillsammans med nätjättarna om det gynnar deras egna maktpositioner. Därför blir svaret på frågan i rubriken ”Vem ska bestämma över din yttrandefrihet” – ”Det är du”. Ytterst är det du som väljare som bestämmer vilka politiker och vilken politik du vill som ska styra över din yttrandefrihet.

Om debattören

Lena Malmberg, Demokratipolitisk talesperson för Medborgerlig Samling

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag