Det var i själva verket polisforskaren Stefan Holgersson som begärde ut uppgifter om Linda Staaf. Mycket talar för att Linda Staaf var medveten om detta – men trots detta har Staaf påstått att hennes före detta älskare och chef Mats Löfving kan ha legat bakom kartläggningen av henne. Det kan Nyheter Idag nu avslöja i en unik granskning. 

I december 2021 har Linda Staaf, underrättelsechef på polisens Nationella operativa avdelning Noa, ett samtal med polisens säkerhetschef Ari Stenman. Samtalet rör Staafs chef Mats Löfving, och några dagar efter samtalet upprättar Stenman en polisanmälan mot Löfving för misstänkt grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande.

Enligt anmälan ska de misstänkta brotten ha skett mellan 1 januari 2015 fram till den 27 november 2021. Det innebär att Löfving misstänks för att ha utsatt sin underordnade för förföljelsen med start en månad innan hon tillträder sin tjänst som underrättelsechef på Noa.

Två dagar efter att anmälan upprättats beslutar Anders Jakobsson, åklagare vid särskilda utredningar, att inte inleda någon förundersökning. Jakobsson säger till Expressen, som avslöjade att det upprättats en anmälan mot Löfving, att uppgifterna i anmälan inte nådde upp till de brott som angetts, utan snarare var exempel på svartsjuka.

– Det är Linda som i anmälan berättar vad som har hänt och det är mot en person som hon tycker ha betett sig mot henne. Det är inte hon som har varit svartsjuk, men att vara svartsjuk på någon är inte brottsligt, säger Jakobsson till Expressen.

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska anmälan innehållit uppgifter om att Mats Löfving dykt upp i närheten av Linda Staaf på konstiga platser, exempelvis bakom ett träd i skogen när hon joggat, ägnat sig åt påtryckningar av olika slag för att få henne att återuppta förhållandet, och ägnat sig åt olika härskartekniker mot henne på arbetsplatsen.

Kände oro – men vill inte avslöja för vad

Ett möjligt skäl till den påstådda svartsjukan är att Staaf, som tidigare haft ett förhållande med Löfving, inlett ett nytt förhållande med Överbefälhavare Micael Bydén.

Linda Staaf ger motstridiga uppgifter om händelsen till Expressen. Å ena sidan uppger hon att hon inte anser sig ha blivit utsatt för något brott.

–  Säkerhetschefen frågade mig om jag hade blivit utsatt för något brott av Mats och jag svarade klart och tydligt nej och sen gör han ändå anmälan.

Samtidigt säger hon till tidningen att hon kände en ”oro” för att kunna utsättas för någonting, ospecificerat vad, av sin chef Mats Löfving.

– Jag kände en oro för vad jag skulle kunna utsättas för framåt i tiden. Det handlade om min egen oro och min egen rädsla.

Påstår att Mats Löfving kan ha legat bakom polisforskares förfrågningar

Enligt Staaf ska det främsta skälet till att hon initierade samtalet med Stenman ha varit att det vid tidpunkten inkommit upprepande förfrågningar om hennes meriter – vilket är offentliga handlingar.

– Det fanns flera anledningar till samtalet. En av dem var att sommaren 2021 kom det in ett antal granskande frågor från en okänd person till Polismyndigheten där man begärde ut handlingar kring mig och mitt arbete, något som regelbundet fortsatt sedan dess, säger Linda Staaf till Expressen.

– Jag kunde inte utesluta att det var Mats som låg bakom de här frågorna, fortsätter hon.

Förfrågningarna kom emellertid från polisforskaren Stefan Holgersson, som vid tidpunkten arbetade med rapporten ”Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen”.

Rapporten konstaterar att Polismyndigheten har ”en utbredd informell strategi att medvetet åsidosätta offentlighetsprincipen för att försvåra och hindra granskning”. För att bekräfta denna tes försökte Holgersson bland annat få ut uppgifter om Linda Staafs meriter för sin anställning som underrättelsechef på Noa, med en epostadress som inte kunde kopplas till Holgersson.

Trots att det inte fanns några rimliga skäl till att hemlighålla uppgifterna om Staafs meriter förhalar Polismyndigheten ärendet och vägrar lämna ut handlingarna, flera gånger med hänvisning till att ”ett röjande av dessa uppgifter kan antas skada Polismyndighetens framtida verksamhet.”

Polisforskarens avslöjande: okvalificerad för tjänsten

Det visar sig emellertid att det skadliga för Polismyndighetens framtida verksamhet är att Linda Staaf saknar flera av de meriter och kvalifikationer som krävdes för att få tjänsten som underrättelsechef för Noa, och att hennes ansökningsbrev innehöll flera överdrifter.

Ändå fick hon anställningen, i konkurrens med 21 andra sökande. Bland dem märks bland annat Leif Jennekvist som bland annat ledde utredningen av mordet på Anna Lindh 2003 och var polisens kommenderingschef vid tsunamikatastrofen 2004.

Bakom Staafs anställning stod hennes chef Mats Löfving, som även flera gånger höjde hennes lön. Det var även Löfving som sommaren 2020 fattade beslut om att Staaf skulle tilldelas ett tjänstevapen – trots att två utredningar avslagit begäran om tjänstevapen till Staaf enligt Dagens Nyheter.

Vid ett tillfälle motiverar Polismyndigheten sitt avslag på Holgerssons begäran med att det vid flera tillfällen begärts ut en stor mängd uppgifter om Linda Staaf.  Holgersson begär då ut den offentliga uppgiften om vem som begärt uppgifter om Linda Staaf. Det visar sig att samtliga mejl som begär uppgifter om Linda Staaf kommer från Stefan Holgersson själv.

Nyheter Idag har tagit del av uppgifterna om vem som begärt uppgifter om Linda Staaf, och har kunnat konstatera att samtliga begäranden kommer från Stefan Holgersson genom olika epost-konton.

Att samtliga fall där uppgifter om Linda Staaf begärs ut kommer från Stefan Holgersson framkommer dessutom i rapporten ”Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen” som publiceras den 17 november, vilket är nära en månad innan polisanmälan mot Mats Löfving upprättas.