Dilemmat – Afghanistan vägrar ta emot utvisade: ”Bör leda till indraget bistånd”

Genrebild. Ensamkommande flyktingbarn demonstrerar i Stockholm. Foto: Nyheter Idag
Genrebild. Ensamkommande flyktingbarn demonstrerar i Stockholm. Foto: Nyheter Idag
  • Tisdag 28 jul 2020 2020-07-28
E-post 2700

SVERIGE Snart är det egentligen dags för de afghaner som omfattas av gymnasielagen och som inte lyckas att få fast jobb att åka hem till Afghanistan. Men Afghanistan vägrar för närvarande att ta emot dem. Nyheter Idag kontaktade samtliga riksdagspartier för att höra hur de vill lösa problemet.

Under våren 2020 har flera av de afghaner som omfattas av den så kallade gymnasielagen gått ut gymnasiet och ska antingen skaffa ett fast jobb inom ett halvår – och får då permanent uppehållstillstånd – eller åka hem till Afghanistan. För varje dag som går närmar sig alltså en hemresa, som Afghanistan för närvarande blockerar med hänvisning till coronapandemin.

Nyheter Idag kontaktade samtliga riksdagspartier för att höra hur de ser på problemet. Moderaterna och Sverigedemokraterna har hittills svarat.

Hur vill ert parti lösa verkställighetshindret (att Afghanistan vägrar ta emot)?

M: ”Vi förväntar oss att Afghanistan följer det återtagandeavtal som finns med Sverige. Om Afghanistan vägrar ta emot sina medborgare, anser Moderaterna att det bland annat bör leda till indraget bistånd”, svarar Maria Malmer Stenergard , Moderaternas migrationspolitiska talesperson.

SD: ”Att länder, oavsett om det är Afghanistan eller andra, vägrar ta emot sina egna medborgare kan inte accepteras. Det finns flertalet diplomatiska och ekonomiska medel som kan användas för att påverka länder som agerar på detta vis. Exempelvis kan bistånd dras in eller ekonomiska sanktioner införas. Då migrationspolitikens ramar utgår från EU-rätten bör man inom samarbetet på mellanstatlig nivå verka för att sådana sanktioner anammas av samtliga medlemsstater om någon medlemsstat står inför en sådan situation”, skriver Jonas Andersson i Skellefteå, representant för Sverigedemokraterna i migrationskommittén.

Afghanistan är sedan 2013 det största mottagarlandet för svenskt bistånd. Under åren 2020-2024 planeras utbetalning av cirka 4 miljarder kronor i direkt bistånd enligt regeringen.

Hur tänker sig ert parti att det rent praktiskt ska gå till att utvisa, i praktiken, flera tusen afghanska medborgare som i vissa fall kommer att motsätta sig en utvisning?

M: ”Moderaterna vill ge myndigheterna fler verktyg för ett effektivt och väl fungerande återvändande i varje enskilt återvändandeärende. Det handlar bland annat om utökade befogenheter vid inre utlänningskontroll för att omhänderta och söka efter identitetshandlingar, uppta biometri samt dela information med varandra utan att sekretessbestämmelser kommer i vägen. Vi vill att fler myndigheter ska få ett ansvar/skyldighet att meddela Migrationsverket eller Polismyndigheten om de har kontakt med en person som saknar rätt att vistas i Sverige samt förbjuda för kommuner att ge bidrag. Vi vill dessutom bygga ut antalet förvarsplatser, införa boendeskyldighet och elektronisk övervakning som komplement.”

SD: ”Svenska myndigheter arbetar redan idag med utvisningar av personer som inte frivilligt lämnar landet efter ett utvisningsbeslut. Dessa rutiner fungerar, även om de är i kraftigt behov av att stärkas, med ökade befogenheter och resurser i det fall denna typ av utvisningar ökar. Utvisningsbeslut skall verkställas, och det finns både vilja och resurser i Sverige för att genomföra detta.”

Tror ni att den kommande migrationsuppgörelsen kommer att innehålla någon form av amnesti/förlängning för den här gruppen (afghaner som berörs av gymnasielagen). Vad tycker ni om det isåfall?

M: ”Moderaterna motsätter sig alla former av lättnader gällande gymnasielagen, och det kommer heller inte bli utredningens slutsats. Frågan är om S lyckas hålla emot Mp:s krav när förslagen ska bli lag?”

SD: ”Migrationskommitténs slutbetänkande är ännu inte fastställt, men det verkar mycket osannolikt att betänkandet kommer beröra gymnasieamnestin. Det bör åter klargöras att denna lagstiftning omfattar personer som saknar skyddsskäl och därmed inte är skyddsbehövande. Vår syn är att lagen var fel från början, dragit skam över vår lagstiftning, och inneburit ett utdraget lidande för personer som skulle ha återvänt hem för flera år sedan. Vi motsätter oss alla försök att få till stånd en ny amnesti.”

Gymnasielagen

• Gymnasielagen beslutades sommaren 2018 i riksdagen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
• Den innebar att cirka 7 500 afghaner utan asylskäl, varav en stor majoritet vuxna män (cirka 96 procent av de som ansökte var män), fick tillfälliga uppehållstillstånd för att studera på gymnasiet.
• Enligt S-MP-regeringen var kostnaden 2,9 miljarder kronor. Kritiker menade att kostnaden blev betydligt högre, bland annat för utbildningen. Olika kommuner, bland annat Stockholm, har också använt skattepengar till att förse afghanerna med boenden.
• När afghanerna tagit studenten kan de få permanenta uppehållstillstånd om de fixar ett fast jobb inom ett halvår. Annars ska de lämna landet.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag