KÖPING Efter en debatt i kommunfullmäktige i Köping om könsfördelningen av ensamkommande flyktingbarn har Nyheter Idag kollat upp siffrorna. Den första Januari 2014 var könsfördelningen 82 procent pojkar bland de inskrivna, säger Migrationsverket.

Det började med en debatt i kommunfullmäktige i Köping om att ta emot ensamkommande flyktingbarn, berättar lokaltidningen Magazin24. Förslaget som lades fram av kommunens social- och arbetsmarknadsnämnd omfattade enbart pojkar – ej flickor. Detta föranledde en diskussion där Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ville se ett tillägg om att även flickor omfattades.

Kommunalrådet Andreas Trygg från Vänsterpartiet, tillika social- och arbetsmarknadsnämndens ordförande, förklarade att majoriteten av de ensamkommande barnen är just pojkar. Nyheter Idag har pratat med Inger Lagerström, kommunikatör hos Migrationsverket och hon bekräftar den bild Trygg gav i fullmäktige.

Stämmer uppgiften att det är mest pojkar som kommer som ensamkommande flyktingbarn?

– Det stämmer.

Hur ser fördelningen ut mellan könen?

Lagerström kollar i datorn och får fram siffror från hur det såg ut den 1:a Januari 2014. Det är antalet inskrivna hos myndigheten hon tittar på och handläggningstiden ska normalt ligga på tre månader, men Lagerström förklarar samtidigt att det är svårt att hinna med varför det kan dröja upp till sex månader innan ett besked är lämnat i asylprövningen. Sker en överklagan kan handläggningstiden vara upp till ett år. Uppgifterna är ungefärliga poängterar hon.

– 2547 totalt ensamkommande flyktingbarn varav pojkar 2100 och flickor 447 stycken.

Det ger en fördelning om drygt 82 procent pojkar av de ensamkommande flyktingbarnen. Vi frågar om varför det är en sådan övervikt mot just pojkar.

– Man har ingen officiell uppfattning om varför det är mest pojkar. Det är oftast pojkar 16 -17 år.

”Kommer inte ensamma”

Trots att det heter ”ensamkommande flyktingbarn” visar det sig att barnen oftast inte är ensamma när de kommer till Sverige. Tvärtom har de många gånger en nära anhörig med sig när de anländer till Sverige, enligt Migrationsverket.

– Ett barn tar sig oftast inte till Sverige själv. Oftast finns det en vuxen med. Det kan vara en nära anhörig. Man tror man skyddar barnet genom att hjälpa det att komma till ett annat land. Det kan vara att fly från krig.

Men om barnet kommer med en nära anhörig, hur kan det vara ett ensamkommande barn?

– Om barnet kommer med exempelvis en moster så är inte det legal vårdnadshavare, och då räknas det som ensamkommande, avslutar Inger Lagerström i telefonen.

I Köping har kommunen bestämt att 13 platser ska avsättas för asylsökande ungdomar. Förslaget från SD och KD om att ta emot även flickor bifölls inte, berättar Magazin24.