STOCKHOLM Det var under gårdagen som det rapporterades om att Utbildningsradion (UR) sökte människor ”med erfarenheter att rasifieras som afrosvensk” till jobbet som inslagsproducent för ett ”normkritiskt program”. Nyheter Idag ringde UR:s fackliga representant för att få synpunkter ur ett arbetsrättsligt och fackligt perspektiv, varefter man ändrar i platsannonsen.

Det var efter att Nyheter Idag utan resultat upprepade gånger sökt programmets projektledare Sofia Eriksson, samt rekryteringsansvarige på UR, Pia Olausson, som vi fick tag på den facklige representanten för ett utlåtande.

I den ursprungliga annonsen stod det att ”vi ser gärna att du har erfarenheter av att vara reporter och/eller redaktionellt arbete. Du är också driven, kreativ och har erfarenheter av att rasifieras som afrosvensk”.

Tobias Hübinette: ”Unikt om än inte helt oproblematiskt”

När Nyheter Idag talar med Tobias Hübinette, erkänd forskare inom ämnet kritiska ras- och vithetsstudier, där begrepp som rasifierad diskuteras flitigt, menar han att händelsen är unik men att benämningarna inte är helt problemfria.

—  Att specificera att det är en minoritetssvensk grupp är unikt. Tidigare har det varit tvärtom och bara funnits omskrivningar för att få majoritetssvenskar till jobb. Att det efterfrågas sverigespecifik kunskap eller mycket god svenska kan det ha hetat, och det är mängder av folk som faller ifrån då – det är i relation till det som saken ska förstås, säger Tobias Hübinette till Nyheter Idag.

Angående formuleringarna menar han att det inte finns någon konsensus kring dem, då vår stat är ”färgblind”, men att ”rasifierad” blivit allt vanligare i språket, och är en term som även används av myndigheter. Att till exempel DN:s ledarsida använder begreppet ser han som att ordet är en del av den moderna svenskan. En annan sak är det att termen inte är helt oproblematisk.

— Alla de som berörs av de här termerna är ju inte överens. Det är inte alla med utomeuropeisk bakgrund som skulle kalla sig rasifierade, och inte alla med afrikansk bakgrund som skulle kalla sig afrosvenskar. Men så är det ju med andra benämningar också, alla som vi kallar svenskar skulle ju inte heller kalla sig själva svenskar, det finns alltid de som är för och emot, menar Tobias Hübinette.

Efter Nyheter Idags kontakt med den facklige representanten – UR backar

När Nyheter Idag talar med Jonas Kapla, SACO:s facklige representant på UR, har han inga kommentarer att ge angående annonsen, vare sig ur ett arbetsrättligt eller fackligt perspektiv.

— Jag har inga synpunkter på det i dagsläget, då jag inte har satt mig in i frågan, jag måste sätta mig in i frågan innan jag uttalar mig om det, säger SACO:s fackliga representant på UR över telefon.

En timme efter vårt samtal med den facklige representanten har formuleringen i platsannonsen ändrats.

”Vi söker dig som har tidigare erfarenheter av att arbeta som reporter och/eller redaktionellt arbete. Du ska ha djup kunskap om och stor förståelse för afrosvenska perspektiv och frågor som rör målgruppen” står det istället nu när man besöker sidan.

Kritisk mot ”identitetspolitik”

Begrepp som normkritik och rasifiering har blivit vanligare i samhällsdiskussionen sedan det som kallas identitetspolitik kommit att bli allt mer förekommande inom aktivist- och universitetsmiljöer. Men alla är inte helt okritiska till fenomenet. Dan Korn är en känd debattör när det kommer till frågor som rör identitetspolitik och frågor om kvotering baserat på ras och han har länge uttryckt kritik mot att använda begrepp som ”rasifierad”. Till Nyheter Idag säger han att annonsen är problematisk.

—  Det är givetvis rent skitsnack. Det som utmärker oss som människor är vår förmåga att liksom läsa andra människors tankar, att sätta oss in i andra människors situation. Det är givetvis inte en självklarhet att vi gör detta, säger Dan Korn, rabbi och författare bosatt i Manchester.

Dan Korn är bokaktuell med Rasister är vi allihopa (Carlsson bokförlag) och har under lång tid intresserat sig för identitetspolitik och är tillika en stor kritiker av fenomenet.

— Visst kan erfarenhet vara viktigt, men en ”rasifierad” gör inte automatiskt bättre program än den som inte är det, säger Dan Korn till Nyheter Idag.