EKONOMI Den stora våg av migranter som just nu söker sig till Sverige i förhoppning om ett bättre liv kommer under de närmaste åren bli en stor belastning för den svenska ekonomin. Nu varnar allt fler ekonomer och bedömare för konsekvenserna av asylinvandringen.

En av dem som ser pessimistiskt på den svenska ekonomins framtid är ekonomen och finansanalytikern Henrik Mitelman, tidigare chefsstrateg och chefsanalytiker på SEB.

I en artikel som publicerades i Dagens Industri under veckan skriver han ”att migrationsfrågan är så känslig att få analyserar de ekonomiska konsekvenserna. Och detta trots att invandringen nu med säkerhet blir mer omfattande än tidigare tänkt.”

Bland annat hänvisar Mitelman till en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som släpptes tidigare i månaden. Enligt den kommer Sveriges kommuner tvingas höja skatten med i genomsnitt två procentenheter fram till 2019 för att klara de ökande kostnaderna i flyktingkrisens spår.

För en genomsnittlig löntagare innebär det 6 000 kronor mer i skatt per år. Att få femhundra kronor mindre i plånboken varje månad gör att svenska folket kommer ha råd att konsumera och investera mindre, vilket i sin tur kommer påverka ekonomin ännu mer negativt, konstaterar SKL.

Annika Wallenskog, SKL-rapportens redaktör, tror därför inte att en så kraftig skattechock är rimlig eftersom det skulle få konsekvenser för sysselsättningen. Istället ser hon kraftiga nedskärningar av välfärden som ett mer troligt scenario.

De dystra beskeden till trots blir det värre. SKL har nämligen använt sig av gamla siffror från i våras när de räknat på hur stor invandringen till Sverige blir de kommande åren. Enligt SKL:s siffror kommer de årliga kostnaderna i den offentliga sektorn att ha ökat med 270 miljarder kronor fram till 2019, ett belopp som alltså är kraftigt underskattat.

”Bara under de senaste sju dagarna har 9.603 personer sökt asyl och nu är 150.000 personer i år en reell möjlighet, alltså närmare 50 procent fler än tidigare antagit. Det gör så klart att SKL:s dystra kostnadsbesked blir än besvärligare”, konstaterar Mitelman.