TURKIET Efter vad som ser ut som ett misslyckat försök av delar av armén att ta makten i landet kastar nu president Erdogan anklagelser mot Fethullah Gülen. Vi reder ut hur denne passar in i pusslet.

Något hände 2013. Polis slår till mot flera högt uppsatta medlemmar i regeringspartiet AKP, samt mot många som är nära besläktade med ministrar i regeringen. Anledningen är en historia om hur Turkiet försökte kringgå de av USA påtvingade sanktionerna mot Iran. Turkiet betalade bokstavligen talat med guld, i utbyte mot olja. Transaktionen gick dock genom den turkiska statsägda banken Halkbank, som ägnade sig åt penningtvätt för att dölja vad som pågick.

Trots att det var uppenbart att affären hade stöd hela vägen från toppen blev endast 26 personer åtalade för brott.

Dåvarande premiärminister Recip Tayyip Erdogan påstår att det handlar om ett påhopp, att polisen egentligen är kontrollerad utifrån, att den tidigare vapenbrodern Fethullah Gülen och hans rörelse Hizmet försökte genomföra en kupp mot regeringspartiet AKP.

Efter tillslaget fick många poliser, polischefer och även åklagare sparken. Deras ersättare var regimtrogna.

Fethullah Gülen är en imam från Turkiet, sedan 1999 bosatt i USA, som förespråkar en islam med fokus på utbildning, vetenskap och religiös tolerans. Han uppskattas ha mellan 500 000 och 4 miljoner följare världen över. Själv är han praktiskt taget osynlig – han sitter på en gård i Pennsylvania och väntar på att dö – men han och hans följare har grundat mer än hundra skolor över hela världen. Elever från dessa skolor presterar avsevärt bättre än genomsnittet på universitetens inträdesprov i Turkiet.

Erdogan är övertygad om att Gülen vill ta över makten i Turkiet – paralleller med Stalin och Trotskij är omöjliga att undvika – och tror, kanske med rätta, att personer inom polisen egentligen är Gülen-sympatisörer. Med de senaste händelserna går Erdogan ännu längre och påstår att Gülen har infiltrerat även militären.

Erdogan menar att Gülen planerar ett islamistiskt övertagande av makten, och han har kanske inte fel. För att förstå resonemanget måste vi ta ett steg tillbaka och titta på Turkiets politik. Sedan Kemal Atatürks dagar har Turkiet varit en sekulär republik. Religionen hålls skild från politiken. Med Erdogan uppfattar dock många det som att religionen har flyttat in i politiken, och att demokratin riskerar att undergrävas.

Upprätthållandet av den sekulära republiken har hela tiden varit arméns uppgift, vilket har lett till ett antal militärkupper i landets historia. Fethullah Gülen har dock inget till övers för militären och menar att den inte skall ha någon del i hur landet styrs. På det sättet kan han sägas vara islamist, men den islam han vill sprida säger nej till terror och ja till skolor, även för flickor.

En annan del av kritiken mot Fethullah Gülen går ut på att han är allmänt hemlighetsfull, och många misstänker därför att han har en dold agenda, även om ingen vet vad denna agenda i så fall skulle vara.