SVERIGE En enkätundersökning från fackförbundet Kommunal visar på stora brister när det kommer till språkkunskaperna i äldreomsorgen. Nära tre av fyra skyddsombud inom vård och omsorg uppger att språkförbistring leder till problem för kvaliteten och patientsäkerheten.

På måndagen släppte Kommunal en rapport om språkförbistringen i svensk äldreomsorg. Många av de som arbetar med äldre i dag har nämligen bristande kunskaper i svenska, och likaså många av de äldre som behöver vård.

”Arbetsgivarna har ofta lämnat det åt medarbetarna med svenska som förstaspråk att agera som språkstöd till kollegor vid sidan av andra arbetsuppgifter som ingår i den redan stressiga vardagen”, skriver Kommunal.

Fackförbundet har gjort en webbenkät som 826 skyddsombud inom vård och omsorg har svarat på. ”Att språkbrister är vanligt förekommande framgår tydligt av svaren”, konstaterar Kommunal.

”Det blir mer oro bland brukare. Det sker ofta missuppfattningar vilket gör att vissa uppgifter ej blir gjorda. Det läggs mer uppgifter på övrig personal, det är en ständig inskolning och kontrollerande, ofta ett dubbelarbete”, uppger ett av skyddsombuden.

Vikarier saknar ofta nödvändiga språkkunskaper

På frågan om arbetsgivaren säkerställer att språkkunskaperna hos den som rekryteras är tillräckliga svarar bara 14 procent av ombuden ja. 48 procent svarar nej och 38 procent vet inte.

På frågan om det anställs vikarier som saknar tillräckliga språkkunskaper svarar 26 procent ”ja, ibland”, och hela 56 procent svarar ”ja, ofta”. Bara 18 procent av ombuden svarar ”nej”.

Något mer betryggande är svaren på frågan om det anställs ordinarie personal som saknar tillräckliga språkkunskaper. Där svarar bara 6 procent att det händer ofta, 53 procent att det händer ibland och 41 procent att det inte sker.

Mest oroväckande är kanske svaren på frågan om språkbrister leder till problem i vård- och omsorgskvaliteten eller patientsäkerheten. Där svarar hela 73 procent ja och bara 7 procent nej. 20 procent av de svarande vet inte.

”Ordinarie personal vet inte alltid eller kan ej lita på att information gått fram om vad som ska göras eller hur vissa saker ska göras och till vem. Medicinhantering kan också bli fel – att person inte förstår instruktioner och kan inte läsa och förstå instruktioner i text. Detta blir ett merarbete för arbetskollegan med delegation som får ta hela ansvaret och själv göra allt. Vilket ökar stressen”, skriver ett av skyddsombuden.