SVERIGE I gårdagens Uppdrag Granskning blev ett påstående om att Sverige behöver raketbyggare en snackis på nätet. Nyheter Idag kan avslöja att påståendet är falskt. – Jag bedömer att det inte kommer bli aktuellt med svensk raketproduktion i framtiden, nej, säger Anders Jörle, presskontakt hos Swedish Space Corporation.

Under gårdagens program Uppdrag Granskning i SVT påstod kommunalrådet i Vänersborg, Marie Dahlin (S) att flyktingar behövs som arbetskraft i Sverige. I programmet gav hon olika exempel på arbetsuppgifter och ett påstående väckte reaktioner på bland annat forumet Flashback.

– Vi behöver forskare, vi behöver raketbyggare, vi behöver allt, förklarade Dahlin för Uppdrag Granskning.

Det är påståendet om raketbyggare som kommit att bli föremål för debatt, inte minst i sociala medier. Även på Twitter reagerar människor och uttrycker sig ironiskt om påståendet att Sverige behöver raketbyggare.

Ja efterfrågan på just ”raketbyggare” är stor #granskning

— cirkus ppq (@cirkusppq) March 25, 2015

Nyheter Idag har faktakollat påståendet och funnit att det är högst tveksamt att Sverige kommer bygga några raketer i framtiden.

Rymdkoncernen Swedish Space Corporation: ”Byggs inga raketer i Sverige”

Vi har talat med Anders Jörle, presskontakt på rymdkoncernen SSC, Swedish Space Corporation, i Solna. De svarar på frågor om verksamheten som sker på bland annat Esrange, en anläggning i norra Sverige som skjuter upp raketer för forskningsändamål. Han ställer sig mycket tveksam till påståendet om att man skulle kunna sätta flyktingar i arbete med att bygga raketer.

– Egentligen byggs inte raketer på det sättet i Sverige. Däremot monteras de ihop, men delarna kommer från underleverantörer i andra länder, förklarar Jörle i telefon för Nyheter Idag.

– Vi har skjutit upp cirka 550 raketer sedan vi började på 60-talet. Det är mest europeiska och amerikanska raketer.

Något egentligt raketbyggande förekommer alltså inte i Sverige. Jörle poängterar också att det är vanligt att man använder äldre raketer som är byggda för militära ändamål. Då bygger man om de raketerna för att passa den mer civila tillämpningen.

– Det finns redan jättemånga raketbyggare i världen. Sverige har nog aldrig producerat egna raketer, utan vi använder mest gamla uttjänta militära raketer. Vi kan använda gamla luftvärnsrobotar. Då tar vi bort sprängdelen och sätter in en modul med forskningsinstrument exempelvis.

Uppskjutningarna som sker i norra Sverige har oftast som syfte att forska runt tyngdlöshet. Genom att skjuta upp en raket tillräckligt högt kan man på så vis få en liten modul att sväva en stund i tyngdlöshet. Under den tiden kan man passa på att dra nytta av tyngdlöshet.

– Det kan vara en gammal orion-robot, de har hög räckvidd. Då kan man skjuta en forskningsmodul med exempelvis röda blodkroppar för att se hur de beter sig i tyngdlöshet. Nyttolasten åker i en parabel och befinner sig i tyngdlöshet mellan sju och tretton minuter, beroende på vilken raket man använder.

Dock är inte raketindustrin speciellt stor i Sverige. Jörle förklarar att det är inte själva raketerna som sysselsätter människor i Sverige utan att bygga modulerna, alltså det som ska skjutas upp i rymden. Ungefär ett trettiotal personer arbetar i Sverige med att bygga modulerna som kan ta upp till två år från beställning till att de skjuts upp. Totalt sker ungefär fyra till fem uppskjutningar per år.

Tror du det kan finnas nya jobb i framtiden med att bygga raketer?

– Jag skulle säga såhär, det kan säkert bli fler som sysslar med det. Men vi talar om några tiotal.

Men det är alltså inte något raketbyggande som Jörle syftar på, alltså det som påstods i Uppdrag Granskning. Istället är det modulerna, eller satelliter om man så vill, som möjligen kan sysselsätta några ytterligare personer om förutsättningarna är rätt.

– Jag bedömer att det inte kommer bli aktuellt med svensk raketproduktion i framtiden, nej. Men det byggs satelliter däremot, det är ju alltid något.