Fackförbundet Unionen stämmer en arbetsgivare för att de sagt upp en man som dömts till fängelse för deltagande i koranupploppet i Örebro i april 2022, rapporterar Tidningen Näringslivet.

Det var i juni 2023 som Göta hovrätt slog fast att den då 26-årige mannen gjort sig skyldig till grovt sabotage mot blåljusverksamhet under koranupploppet i centrala Örebro påsken 2022.

Enligt domen hade mannen deltagit aktivt i upploppen, bland annat genom att ”kasta flertalet stenar och andra föremål mot polisen” och välta ett kravallstaket. Några månader senare sa mannens arbetsgivare upp honom, med hänvisning till personliga skäl.

Mannens fackförbund Unionen anser emellertid att uppsägningen är oriktig och stämmer arbetsgivaren.

”Det aktuella brottet saknar samband med såväl anställningen som arbetsgivaren. Utgångspunkten i Arbetsdomstolens praxis är därmed att det inte utgör sakliga skäl för uppsägning”, skriver Unionens förbundsjurist Elin Lemel, som företräder mannen, i ett mejl till TN.

– Det här är en medlem som har skött sitt arbete utan anmärkningar. Eftersom brottet inte har någon koppling till arbetet eller arbetsplatsen ska det inte påverka anställningen, säger Elin Lemel till Unionens medlemstidning Kollega.

Unionen yrkar på att mannen ska få tillbaka sin tjänst samt att arbetsgivaren ska betala skadestånd på 135 000 kronor plus ränta för att ha brutit mot Lagen om anställningsskydd, LAS.

Dessutom menar Unionen att mannen har rätt till lön och semesterersättning i enlighet med vad han hade fått om han hade arbetat som vanligt.

När en anställd dömts till fängelse för ett brott som skedde på den anställdes fritid kan uppsägning bli aktuell, beroende på hur brottet påverkat förtroendet för den anställde.

– Begår man ett brott som riktar sig mot arbetsgivaren eller på arbetsplatsen så är det i regel grund för uppsägning. Men om brottet har begåtts utanför tjänsten får frågan om arbetstagarens arbetsuppgifter avgörande betydelse eftersom det blir en fråga om hur förtroendet har påverkats, säger Bengt Johansson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

En uppsägning kan även motiveras av fängelsestraffets längd. Huvudregeln är att fängelsestraff inte ska ses som olovlig frånvaro, vilket gör att arbetsgivaren inte har någon automatiskt rätt att säga upp en person som dömts till fängelse.

– Men den allmänna utgångspunkten är att ju längre fängelsestraff, desto större möjligheter ska det finnas för arbetsgivaren att säga upp arbetstagaren på denna grund, säger Bengt Johansson.

När det gäller den anställda i Örebro tror Bengt Johansson att domstolen kommer gå på arbetsgivarens linje.

– Brottets allvarlighet i kombination med längden på fängelsestraffet, två år och tre månader, borde kunna leda till slutsatsen att arbetsgivaren har haft saklig grund för uppsägning. Jag hade gett samma rådgivning till företaget i fråga.