SVERIGE Allt fler funktionsnedsatta barn tvingas ligga i månader på sjukhus efter att försäkringskassan dragit in deras assistansersättning. Att sondmatas eller få hjälp med att andas räknas ej längre till myndighetens definition av grundläggande behov. Det får sjukvården eller föräldrarna sköta, enligt det nya regelverket.

Flera sjukhus slår larm om att antalet funktionsnedsatta barn tvingas ligga kvar på sjukhusen i månader trots att de skulle kunnat få åka hem om de fått assistans. Det är en direkt följd av försäkringskassans snävare bedömning av vem som har rätt att få statlig assistansersättning på grundval av vad som räknas som grundläggande behov. Det rapporterar Aftonbladet.

– Vi har haft barn som har legat månadsvis, halvårsvis innan det varit ordnat. Det är ju en tragik i sig för barnet och familjen men det är också ett problem för ett sjukhus som är pressat av begränsade vårdplatser, säger Ulrika Wester Oxelgren, överläkare vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala till SVT.

Ansvaret för personlig assistans är delat mellan kommunen och försäkringskassan, dvs mellan kommunen och staten.

För att spara in på kostnader för assistansen fick försäkringskassan nya direktiv 2016 där det i regleringsbrevet stod skrivet att myndigheten skulle ”bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”.

Resultatet blev en hårdare tillämpning av vad som kan anses vara  ett grundläggande behov.

Barn som kan behöva hjälp med att andas eller som behöver sondmatas för att få i sig näring ryms inte längre under den snävare definitionen av grundläggande behov. Dessa barn blir därmed inte berättigade till ersättning från försäkringskassan. Istället anses det vara ett ärende för sjukvården eller föräldrarnas ansvar.

Rättschef Eva Nordqvist vid försäkringskassan säger att myndigheten har en skyldighet att följa domar från högsta förvaltningsdomstolen. En av de domar som försäkringskassan hänvisar till är bland annat ett fall från 2012, alltså fyra år innan försäkringskassan bestämde sig för att skärpa sina regler.

– I den domen konstaterar de att egenvård inte kan vara ett grundläggande behov och det var vi inte riktigt observanta på, säger Eva Nordqvist Rättschef vid försäkringskassan till SVT.

Huruvida försäkringskassan skulle kunna återgå till att tolka domen så som man gjorde åren mellan 2012 och 2016, och att barn som förlorat assistans i och med den nya tolkningen därmed skulle kunna få tillbaka den igen, är enligt Nordqvist inte möjligt.

– Nej, för att vi ska ändra vår tillämpning så behöver vi en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen.

LÄS ÄVEN: IS-terrorister i Syrien och Irak finansieras av svenska bidrag

Eftersom färre barn i Sverige beviljas assistans för att exempelvis kunna sondmatas, tvingas allt fler barn nu ligga på svenska sjukhus.

När SVT genomför en rundringning till habiliteringsenheterna på sju universitetssjukhus uppger sex av dem att de märker av försäkringskassans hårdare regler.

Vilken aktör som har ansvar för vad är något Viktoria Söderling (S), ordförande för utskottet för arbete och omsorg i Tierp, tycker är krångligt.

Medan flertalet funktionsnedsatta barn tvingas ligga på sjukhus för de inte beviljas assistans i hemmet har politikerna i Tierp tillsatt en utredning om vilka som har ansvar för vad.

– Våra jurister jobbar nu tillsammans med Landstingets jurister parallellt på själva ansvarsfrågan. Är det ett kommunalt ansvar eller ett ansvar för sjukvården, nu när domstolen slagit fast att det inte är ett ansvar enligt LSS? säger Viktoria Söderling till SVT.