BLOGG Studien ”Migrationen i medierna” visar att innehållet på Nyheter Idag inte skiljer sig från stora etablerade medieaktörer i exempelvis andelen artiklar med ”negativ tonalitet”. Ändå påstår konkurrenten Expressens redaktör Thomas Mattsson, felaktigt, att Nyheter Idag är en hot- och hatsajt. Det visar att det behövs en faktabaserad diskussion om man vill vända trenden med allt ökande mediemisstro.

I tisdags diskuterade jag hur olika medier skildrar nyheter och debatten om migration med bland annat Expressens redaktör Thomas Mattsson i ett panelsamtal. Seminariet var arrangerat av Institutet för mediestudier som samma dag presenterade boken ”Migrationen i medierna – men det får vi väl inte prata om”.

I boken får ett antal etablerade opinionsbildare och mediala aktörer berätta om hur de ser på svenska mediers hantering av frågor som rör migration, men den innehåller även en studie som undersöker ”invandringskritisk alternativmedia” i förhållande till ”etablerad journalistisk media”. Ett uttalat syfte i studien är att försöka undersöka vad som händer med medieetiken när vi får en allt mer polariserad medial offentlighet. I ett bredare perspektiv syftar även studien till att undersöka en allt större mediemisstro.

Och frågeställningarna som tas upp är superintressant. Det bör även nämnas att studien är inte helt fri från brister, något jag har för avsikt att återkomma till.

Det var också bland annat detta som skulle diskuteras under det här panelsamtalet tillsammans med Mattsson. Det är knappast en hemlighet att jag och Nyheter Idag är på konfliktlinje mot Expressen men även Dagens Nyheter. Å ena sidan tror jag det är bra om det råder konkurrens och ett visst mått av konfliktytor – medieoffentligheten vore tråkig och slätstruken om alla rapporterade om samma saker med samma frågeställningar och vinklar.

Samtidigt kan konflikter och sakpåståenden gå överstyr och glida mot osanningar, något jag tror bidrar till att skapa en mediemisstro. Att människor helt enkelt inte litar på vad medier berättar och det där är allvarligt.

Och förstå mig rätt, det finns säkert en hel del som jag och Nyheter Idag kan bli bättre på – jag påstår verkligen inte att vi är perfekta. Det är vi inte. Men vad händer i ett samtal när man inte kan komma överens om ens grundläggande enkla påståenden som snabbt kan kontrolleras?

Såhär, under panelsamtalet talade Thomas Mattsson om ”hat- och hotsajter” och hur de påverkar etablerade medier, inte minst enskilda journalister. Och det är heller ingen nyhet att många journalister får ta emot mycket skit, även jag får min släng av sleven med jämna mellanrum när vi skriver något som går emot uppfattningen hos en del av våra läsare.

Men på en rak fråga svarade Mattsson att även Nyheter Idag är en hat- och hotsajt. Jag bad honom ge sådana exempel, jag fick till och med pressa honom för att få ett svar. Till slut försökte han svara, men istället för att ge ett exempel på hat eller hot nämnde han att Nyheter Idag nyligen publicerat en rubrik som enligt honom var missvisande.

Det hör till vardagen hos i princip samtliga medier att rubriker kan vara föremål för en extra fundering och det är inte sällan rubriker korrigeras. Men det är också något helt annat än hat- eller hot, det är helt vitt skilda saker. Vad Mattsson visade var att han tyvärr inte verkar ha en aning om vad Nyheter Idag är för en publikation.

Och så kan det förstås vara. Det är inte otänkbart att Mattsson, av någon anledning, fått för sig att alla nya mediala uppstickare är varianter av Avpixlat eller Exponerat. Och sajter som Avpixlat och Exponerat är förstås uttalat invandringsfientliga som även lämnar mycket i övrigt att önska. Det är heller ingen nyhet.

Även om vi tolkar Mattsson välvilligt, alltså att han inte vet bättre, menar jag att han fortfarande själv bidrar till mediemisstro och en onödig polarisering. Ett faktum är att Nyheter Idag givetvis aldrig någonsin har publicerat innehåll som uppmanar till hat eller hot. Det är något våra läsare också är mycket medvetna om.

Vidare är vi anslutna till det pressetiska systemet. Det har vi varit sedan 2014, samma år som sajten i praktiken kom igång. Vi har hittills inte blivit fällda för någon publicering, även om vi sannolikt säkert blir det någon gång i framtiden.

Min poäng här är att Mattssons påstående om att Nyheter Idag skulle vara en hat- och hotsajt även riskerar undergräva förtroendet för det pressetiska systemet. En rimlig frågeställning blir då om han menar att systemet och reglerna är så undermåliga att en hat- och hotsajt kan vara ansluten sedan 2014 utan att ha fällts en enda gång?

Även de forskningsresultat som presenteras i boken ”Migrationen i medierna” styrker det jag försöker visa. Det står uttryckligen att den tydligaste skillnaden som kunnat mätas mellan etablerade journalistiska medier och alternativmedia är andelen artiklar med negativ tonalitet. Man skulle kunna säga att andelen ”negativ tonalitet” i första hand visar hur mycket en sajt eller publikation svartmålar verkligheten.

Medelvärdet för etablerade journalistiska medier låg på 17 procent negativ tonalitet i publikationernas artiklar. För IAM (invandringskritiska alternativmedier) är motsvarande medelvärde 44 procent. En sajt som Avpixlat har hela 72 procent negativ tonalitet i de publicerade artiklarna.

Hur hög andel negativ tonalitet har då Nyheter Idag? Forskningsresultatet visar att det är 17,7 procent av artiklarna på Nyheter Idag som har en negativ tonalitet – alltså i princip exakt samma värde som för etablerade journalistiska medier när de klumpas ihop och mäts.

Och just andel negativ tonalitet är den starkaste indikatorn som skvallrar om det generella tonläget på en sajt. Därmed visar till och med forskning att Thomas Mattsson har fel i sitt påstående om Nyheter Idag.

Det är den här typen av resultat som är helt vitala för att förstå skillnader hos nya uppstickare i den mediala offentligheten. Men trots att flera branschmedier, men även aktörer som SVT, rapporterat om studien är det hittills inte en enda publikation som nämnt det här resultatet.

Däremot har man lagt stor vikt vid könsfördelningen på sajterna, vilket i allmänhetens ögon borde vara den minst intressanta aspekten.

Eftersom ingen, ens inte SVT som har ett formellt krav om saklighet, har varit intresserade av att rapportera de här resultaten, stärks också uppfattningen om att etablerade medieaktörer drivs av en egen agenda. Att de inte riktigt vill berätta som det är – vilket de i sak faktiskt inte gör i denna fråga.

Det är jättetråkigt eftersom ett centralt syfte med studien är att undersöka just mediemisstro. Ironiskt nog rapporteras om studien på ett sätt som bidrar till att stärka denna misstro.

Det visar inte minst att de etablerade medierna själva har ett stort ansvar i den här frågan.