SVERIGE Tjejer, men inte killar, ska kunna bli av med sina studieskulder om de tar examen i vissa it-utbildningar. Det framgår av Digitaliseringskommissionens betänkande till IT-minister Mehmet Kaplan. – Det här handlar egentligen inte om jämställdhet, det är bara en bieffekt, säger Isobel Hadley Kamptz, talesperson för Digitaliseringskommisionen, till Nyheter Idag.

Digitaliseringskommissionen har arbetat med många olika frågor, som hur myndigheter skall lämna papperssamhället bakom sig och övergå till digital kommunikation, men det mest oväntade förslaget i betänkandet rörde den ojämna könsbalansen på it-utbildningar.

Det förslag som idag presenterades för IT-minister Mehmet Kaplan innebär att kvinnor som söker sig till en utbildning där andelen kvinnor utgör 15 procent eller mindre, skall få sina studieskulder avskrivna efter sex terminer, motsvarande en kandidatexamen. Systemet skall gälla tills andelen kvinnor på utbildningen kommit att utgöra minst 30 procent. Den beräknade kostnaden för förslaget ligger ungefär mellan en halv och en miljard kronor, beroende på hur många som väljer att utnyttja möjligheten.

Nyheter Idag har talat med Isobel Hadley-Kamptz som är talesperson för Digitaliseringskommissionen.

Varför är det så få tjejer på it-utbildningar egentligen?

– Bra fråga. Det har gjorts väldigt många studier om detta, inte minst i USA, och det man kunnat se är att pojkar från tidig ålder uppmuntras att leka med tekniska prylar, och att detta fortsätter genom hela skolsystemet. En sak som är intressant är att den här skillnaden inte uppstod förrän i början av 80-talet, i samband med persondatorernas genomslag. Innan dess ökade antalet kvinnor och män inom datavetenskapliga utbildningar i samma takt. På 80-talet började föräldrar köpa datorer främst till pojkarna, och den här ”nördtypen” dök upp i populärkulturen. Det uppstod ett kunskapsglapp mellan kvinnor och män.

Men de senaste decennierna har ju alla haft datorer?

– Ja, men bilden har satt sig. Varför det är så är det ingen som riktigt vet. Som sagt, tidigare har det varit annorlunda. Fram till 60-talet var programmering främst ett kvinnoyrke. Det sågs ungefär som en sekreterarsyssla.

– Det skall också sägas att det här är ett Västfenomen. Det är inte så här i Asien eller Mellanöstern. Det är svårt att säga vad det beror på. I Sverige har vi försökt ändra på det här i decennier, men med väldigt liten effekt. Därför föreslår vi en helt ny metod.

Digitaliseringskommissionen medger i betänkandet att förslaget inte är evidensbaserat, men att det å andra sidan är lätt att utvärdera. Det poängteras också tydligt att detta inte handlar om kvotering.

– Det här handlar egentligen inte om jämställdhet, det är bara en bieffekt. Problemet vi försöker lösa är att det råder kraftig arbetskraftsbrist på det här området. Det behövs fler personer med de här kunskaperna.

Men det följer väl inte av det här förslaget? Antalet studenter kommer ju att vara konstant?

– Nja, problemet är att det är så lågt söktryck på de här utbildningarna att antagningskraven är låga. Det gör att många som kommer in inte klarar av utbildningen. Därför vill vi uppmuntra kvinnor med höga betyg att söka sig dit. Då skulle fler personer klara av utbildningen. Politiker brukar säga att lösningen är att skaffa fler utbildningsplatser, men det löser ingenting.

Borde det då inte vara bättre att erbjuda studielånsavskrivning för bägge könen?

– Det kanske man skulle göra, men bland männen finns ändå ganska många sökande, och vi tror inte att det skulle ha samma effekt.

Finns det inte en risk med det här förslaget att man bara flyttar runt de it-intresserade kvinnorna, att de kommer att välja just de it-utbildningar som har skev könsbalans istället för de it-utbildningar där könen är mer jämnt fördelade?

– Det är förstås en risk, vi har inte räknat på det. Men vi ser att det idag är lika många killar och tjejer som läser naturprogrammet på gymnasiet, så vi vet att intresset finns där.

Skall inte bägge könen behandlas lika?

– Jo, absolut, men många studier visar att kvinnor har sämre karriärsutveckling än män, i synnerhet inom it-branschen. Det ser inte likadant ut hos exempelvis ekonomer. Vi tycker att det här är en metod som kan användas.

En sista fråga, hur är det om man är född som man men identifierar sig som kvinna?

– Det är inte en fråga vi har tagit upp över huvud taget.

Och vad händer härnäst?

– Nu ligger frågan hos regeringen, och den kvarnen maler ganska långsamt. Det kan ta ett halvår eller ett år innan det kan komma några lagförslag baserat på det här, avslutar hon.

För den som vill läsa betänkandet i sin helhet finns det här.