STOCKHOLM Sydsvenskans krönikör, Fredrik Reinfeldts förra talskrivare Moa Berglöf rasistanklagar författaren och satirikern Jens Ganman på Twitter efter att Ganman utnämnts till Årets svensk av magasinet Fokus. I en stor intervju med Nyheter Idag utmanar han Berglöf att hitta något exempel på när han uttryckt sig rasistiskt. – Jag kan säga så här, jag vill ge henne 10 000 kronor rakt i handen om hon kan presentera bevis på det, säger Ganman.

Nyheter Idag träffar en glad Jens Ganman på ett kafé i Gamla stan i Stockholm på fredagsförmiddagen, två dagar efter att han tagit emot utmärkelsen Årets svensk av magasinet Fokus på Fotografiska museet, en dryg kilometer bort.

Lyssna på Nyheter Idagpodden: ”Det är ju inte stake i dem som i Sonesson och Skånemoderaterna”

Motiveringen:

2019 var året då Årets svensk kunde säga »Vad var det jag sa?«. Han är en mångsysslare, som givit pudelrocken ett skönlitterärt ansikte och gjort cirkeldiagrammet till ett satiriskt bräckjärn. I ett land där etikettsreglerna ofta trumfar sakfrågorna tvingar han oss att konfrontera vårt eget hyckleri och ger en röst till dem som inte äger offentligheten. På frågan »vem ska granska granskarna«, svarar han glatt »jag!«. Tonläget är högt och skruven rejäl. Viljan att med hjälp av humor och envishet komma närmare sanningen kan ingen ta miste på. Årets svensk är Jens Ganman.

Foto: Pressbild Jens Ganman

Vad tänkte du när du fick priset?

– Att det måste ha blivit ett misstag. Jag har sagt till flera att anledningen till att jag fick det här var att Greider inte hade tid att ta emot priset, säger Jens Ganman och fortsätter:

– Men för att vara allvarlig, jag tycker att att det fanns många andra som hade varit minst lika förtjänta, om inte mer. Vad hade hänt om någon som Lamotte hade fått priset, hade det retat vänstern och delar av högern lika mycket? Kanske. Men uppenbarligen räckte det med att jag fick det för att de här människorna skulle gå helt bananas.

Tidigare har bland andra Jonas Gardell fått priset. Nu gör du honom sällskap som Årets svensk.

– Jag tror mer att jag har besudlat hans pris retroaktivt, så att han kanske vill avsäga sig sitt pris för att jag har fått det.

Det har varit många positiva reaktioner efter att Jens Ganman fick utmärkelsen. Men det har också retat gallfeber på ett antal profiler.

– Det finns många som är arga. Moa Berglöf på Sydsvenskan till exempel. Hon kallar mig rasist på Twitter. Jag skulle vilja uppmana Moa Berglöf att presentera ett enda konkret bevis på att jag är rasist, eller har skrivit något rasistiskt. Ett enda. Jag kan säga så här, jag vill ge henne 10 000 kronor rakt i handen om hon kan presentera bevis på det. Så får hon donera det till något antirasistiskt välgörande ändamål, säger Ganman.

Jens Ganman har senare på Twitter höjt budet till Moa Berglöf till 20 000.

En av dem som gillat Moa Berglöfs rasistanklagelse är Bosse Svensson, centerpartistiskt kommunalråd i Östersund, Jens Ganmans hemstad. Svensson var en av männen bakom Centerpartiets omtalade utkast till nytt idéprogram 2013 som bland annat öppnade för månggifte.

I en uppföljande tweet anklagar Moa Berglöf Jens Ganman för att ha bidragit till att förändra debatten i en ”rasistisk riktning”. En tweet som gillats av bland andra Natalie Sial, pressekreterare åt inrikesminister Mikael Damberg (S).

Om du läser min artikel så ser du att jag skriver att priset till dig går till den rörelse som har förändrat debatten i en rastistisk riktning. Vilket du och flera andra har bidragit till. ”Rasisten” är en abstrakt symbol liksom ”volontären” var det för fyra år sen.

— Moa (@moabrglf) January 24, 2020

Under intervjun går Jens Ganman tillbaka i minnet några år i tiden, kring 2014–2017. Då engagerade han sig, parallellt med sina jobb som musiker och författare, med integrationsprojekt på asylboenden i Jämtland.

– När man åkte ut på boendena och tittade och såg hur det såg ut… På den tiden var det ett helt vinstdrivet asylsystem och det var Bert Karlsson, like it or not, som räddade politikerna. För om inte han hade öppnat alla de här boendena då hade politikerna aldrig kunnat leva upp till alla sina löften. Så det var Bert Karlsson som räddade dem.

Läs även: Man åtalas för terror mot sin familj – misstänks ha slagit sina barn med kebabspett

Om det har funnits någon vändpunkt, någon gång där Jens Ganman kände att charaden tog slut, att kejsaren var naken, var det nyårsnatten 2014.

– Det var en vändpunkt när vi var på den så kallade bussockupationen i Grytan och på nyårsnatten 2014 såg hur fullständigt vanskött hela systemet var, säger Ganman.

En grupp med syrier hade anlänt i en buss till asylförläggningen i Grytan någon mil utanför Östersund och vägrade att kliva ur. Det hela blev snabbt en riksnyhet. Ganman och journalistkollegan Annelie Lanner var på plats och följde utvecklingen.

– Det finns en prisbelönt roman av John Steinbeck som heter ”Buss på villovägar”. Det här var en buss på villovägar. Det här var en buss som skickades med nya direktiv, timme efter timme. ”Fortsätt norrut, fortsätt tills ni hittar något ställe där ni kan dumpa de här människorna.” Då förstod jag att det här systemet är helt trasigt.

Det pratas egentligen ganska litet om den här tiden, om vad som hände, om alla de här olika episoderna som människor måste komma ihåg. Det är inte många år sedan. Varför är det så?

– Det är som en klassisk snedfylla som hela nationen var medskyldiga till och så vill man inte tänka på ”vad fan hände igår egentligen” och ”det man inte minns har inte hänt”. Vi gjorde en dokumentär för P4 Dokumentär som heter ”De nakna syrierna i snön”. Jag lyckades väl sälja in den av misstag där på Sveriges Radio, det var nog ingen som riktigt hade tänkt igenom det där med att låta mig göra den. Men den är rätt bra. Vi har ljudupptagningar på natten i bussen under ockupationen. Det tycker jag är ett rätt intressant tidsdokument.

Foto: Pressbild Jens Ganman

2018 släppte du och Mustafa Panshiri boken ”Det lilla landet som kunde”. Vad har hänt sedan dess?

– Det är en jäkla bra fråga. Jag vet inte riktigt om jag ska vara ärlig. Men jag kan konstatera att saker som vi pratade om i den boken då, de är högaktuella nu, men då var det väldigt få som tog i den boken ens med tång, det var väl Sakine Madon, Widar Andersson och några till som vågade recensera den. Jag tror att många skulle bli förvånade om de läste den nu för de skulle inse att ”oj, vi skulle ju kunna ha haft den här debatten konstruktivt för flera år sedan”.

Hur skulle du beskriva medieklimatet i dag?

– Många pratar om alternativmedia. Men jag tycker att det är lite förlegat. Nu är allting bara media. Jag tycker inte att man ska prata om ”gammelmedia” eller ”mainstreammedia” heller. Utan allt är numera media. På gott och ont. Det som är bra är att folk har börjat att upptäcka att man kan dubbelkolla uppgifter som står i Aftonbladet och DN och SVT med andra källor och så får man bilda sig sin egen uppfattning.

I vår släpper Jens Ganman en ny bok – ”En brunråttas bekännelser”, en samling med tio essäer.

Vad kommer den att handla om?

– Jag kan ge dig några kapiteltitlar. Ett av kapitlen heter ”Ku klux klan styr Sveriges Radio”. Ett annat heter ”Trump är galen”. Ett tredje heter: ”Måste jag vara så elak”.

– Det handlar mycket om debatten i Sverige och om varför folk stör sig så jävla mycket på saker som jag skriver utan att ens ha läst det jag skrivit. Jag vet att de som hatar mig mest vägrar konsekvent att läsa till exempel min och Mustafas bok ”Det lilla landet som kunde”.

– De vägrar att läsa mina reportage från flyktinganläggningar och annat som ligger på min blogg. Utan det handlar bara om att brunsmeta mig. Det är det enda de har att komma med.

Jens Ganman har under lång tid också lyft frågan om konflikten mellan stad och land.

– Jag tror att det är en viktigare fråga än den här konfliktlinjen mellan svenskar och invandrare. Stad och land är mer avgörande politiskt eftersom att det är på landsbygden som en väldigt stor del av de här missnöjda gamla S-väljarna bor. Socialdemokraterna har helt tappat bort frågan om landsbygden på grund av att man har lyssnat så mycket på Miljöpartiet. Genom Miljöpartiet har socialdemokratin gjort sig ovän med hela svenska landsbygden.

Han vänder sig mot en bild av landsbygden som ”tärande”.

– Titta på dokumentären ”Tornedalsrallyt” på SVT Play där man intervjuar människor som jobbar på Malmfälten uppe i Norrbotten, och hur mycket pengar som strömmar ner därifrån till södra Sverige och finansierar Malmö, Göteborg och andra städers underskott, det är malm-, vattenkraft- och skogspengar från Norrland. Vi får hela tiden höra att vi är den fattiga delen av Sverige. Vilket är bullshit. Vi är den rikaste delen av Sverige.

Lyssna på Nyheter Idagpodden: ”Det är ju inte stake i dem som i Sonesson och Skånemoderaterna”

Foto: Pressbild Jens Ganman