Genusroboten på Svenska Dagbladet

Torsdagen den första februari äger ett krismöte rum på Svenska Dagbladets redaktion. I ett internt mejl lovar SvD-chefen Gunvor Frykholm att en ”snabb åtgärdsplan är på gång från nyhetscheferna”. Andelen kvinnor som nämns i nyhetstexter sjunker, trots att tidningen länge arbetat med en genusrobot för att korrigera journalistiken.

Nu kan Nyheter Idag avslöja en rad interna dokument som visar hur Bilan Osman kvoterades in som krönikör, hur tidningen varje vecka jämför sig med DN och hur de tar hjälp av KTH:s vice rektor i värdegrund, Anna Wahl. Men även hur kvinnor ska kvoteras in i rena nyhetstexter med hjälp av Rättviseförmedlingen och vad det gör med journalistiken.

Den tionde november twittrar Svenska Dagbladets chef på nyhetsredaktionen Maria Sundén Jelmini en något märklig frågeställning. Hon pekar på att magasinet Fokus har förhållandevis få kvinnor som författar texter, något som enligt henne kanske påverkar innehållet. ”Ett aktivt val?” frågar hon retoriskt i sin tweet.

Men det finns ingen policy eller målsättning på Fokus om att män ska ges särskilt företräde. Varför Sundén Jelmini resonerar i sådana banor kan vara en gåta för en utomstående, men det finns en naturlig förklaring. Nyheter Idag har tagit del av en mängd interna SvD-mejl som avslöjar hur cheferna på SvD resonerar och sätter upp mål i termer av kön och representation, både vad gäller journalistikens innehåll och antagligen även avsändare.

I nyhetsflödet passerade under hösten en artikel i Sveriges Radio som berättar att Svenska Dagbladet ska få en genusrobot. Det är ett datorprogram som för statistik över antalet män och kvinnor som omnämns i tidningens nyhetstexter. Inte bara det, genusroboten skickar varje vecka ut individuella sammanställningar till tidningens journalister om hur representationen av män och kvinnor ser ut i reportrarnas eget material. Sedan ska varje journalist få ett mejl med en sammanställning som visar kvoten för respektive kön.

Målet är att minst 40 procent kvinnor ska nämnas i journalistiken.

– Det kommer inte att vara någon public shameing eller nånting sånt. Det är bara för att uppmärksamma, säger SvD:s redaktionschef Maria Rimpi till Sveriges Radio.

Statistiken medier emellan publiceras på Twitter av kontot ”Shamebot_se”.

– Det här är ju materia som är ganska svårt att få fatt i. Det är svårt att veta hur ens jobb egentligen har sett ut. Nu har vi digitala verktyg som kan räkna åt oss då tycker vi att vi ska använda dem på ett effektivt sätt, fortsätter Rimpi.

Nyheter Idag har emellertid tagit del av interna mejl som beskriver arbetet med en ”genusrobot” som mäter representation på Svenska Dagbladets redaktion med början redan under våren 2017 – alltså ett och ett halvt år innan det tas upp av Sveriges Radio.

Vad händer med journalistiken när det inte är nyheten i sig som är viktig, utan könet på de inblandade? Hur fungerar det här arbetet rent praktiskt, och hur ska medarbetarna på SvD sporras att kvotera in fler kvinnor i nyhetstexter?

Ju mer Nyheter Idag undersöker, desto märkligare saker finner vi inne på Svenska Dagbladets redaktion.

Könsmätaren på analysskärmen ovanför deskreportrarna

I ett internt mejl till alla på SvD-redaktionen den 27:e april 2017 meddelas att ”på analysskärmarna ovanför deskreportrarna kan man nu även följa andelen kvinnor på SvD.se”. Där finns nu en könsmätare som presenterar ett snitt över artiklar publicerade de 24 senaste timmarna. På så sätt ska alla medarbetare göras medvetna om eventuell könsobalans.

Mätaren ser ut ungefär som en hastighetsmätare. Det röda bottenläget börjar på 20 procent och den mäter upp till det gröna området där 60 procent är max-värdet.

”Allt mellan 20 och 30 är rött. 30-40 procent är gult. Mellan 40 och 60 procent är grönt och godkänt”, instrueras i mejlet. I det ögonblick mejlet skickas till redaktionen visar mätaren 36,3 procent vilket alltså ligger i det gula området. Mer kvinnor behöver kvoteras in i nyheterna om mätaren ska landa inom det godkända spannet.

Mejlets avsändare heter Gunvor Frykholm. Hon är biträdande chef på SvD Nyheter & Näringsliv och arbetar även som projektledare i vad SvD internt kallar ”läsarglappet”.

”Prognosis” är verktyget som ska ändra könsbalansen

Fredagen den 12 maj 2017 klockan 15.33 dimper det ner ett nytt internt mejl hos medarbetarna. ”Välkomna till workshops i årets viktigaste projekt” lyder rubriken på mejlet. ”Nu är det äntligen dags”, inleder Frykholm när medarbetarna bjuds in till en workshop med syfte att få ”fler kvinnliga läsare” samt att ”få fler kvinnor att uttala sig i spalterna”.

Workshopen presenteras av redaktionschef Maria Rimpi. Hon har arbetat på tidningen i femton år. Projektet har prioritet i organisationen och uppbackning från tidningens ledning. Medarbetarna på SvD får nu veta att tidningen menar allvar med målet att få in fler kvinnor i nyhetstexterna. Det gäller att börja tänka i nya banor för SvD-journalisterna.

För att medarbetarna ska veta hur de presterar i fråga om könsneutralitet använder tidningen ett verktyg som heter ”Prognosis”. Det är ett program, eller en slags algoritm, som går igenom artiklarna på sajten. Detta sker genom att läsa av namn och pronomen i nyhetstexter, däremot tar inte genusalgoritmen hänsyn till byråtexter och bylines. Det som mäts är alltså enbart SvD-journalisternas prestationer i tidningens egen journalistik.

En vecka efter workshopen, alltså fredagen den 19:e maj, kommer ett nytt mejl från projektledare Frykholm. Där förklarar hon att inom några dagar ska tidningen skarpt arbeta med att höja andelen kvinnor i nyhetstexterna. Detta ska ske i tre veckors tid, och nuvarande nivå ligger mellan 34 och 38 procent på månadsbasis.

Nu ska tidningen försöka nå 40 procent.

”Målet är väldigt nära men det krävs medvetna val av alla medarbetare och framför allt nyhetschefer och reportrar för att vi ska nå dit och inte falla tillbaka”, poängterar Frykholm. Hon understryker samtidigt att ”breaking-news” förstås står över testet. Det vore olyckligt om SvD undviker att rapportera om en viktig händelse på grund av att nyheten handlar om fel kön.

Men det är mer som händer på redaktionen. Mycket mer.

Bli PLUS-medlem och läs om:

– De interna SvD-mejlen som avslöjar könsstyrningen av journalistiken

– Planen för att få kvinnor intresserade av militära MÖP-ämnen

– Så ska Rättviseförmedlingen styra journalistiken

– ”Tillfälliga ringstopp på vissa slentrianmässiga manliga experter”

– Procentkampen mot ärkerivalen Dagens Nyheter

– Tunga artilleriet: Anna Wahl, ”Rektor i värdegrund” på KTH

– Krismötet på redaktionen

– Så blev Bilan Osman krönikör på SvD

– Så svarar SvD-redaktionen

…och mycket mer!

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.