GÄVLE Enligt uppgifter till Gefle Dagblad frihetsberövades radikale imamen Abo Raad på gatan i Gävle i onsdags och fördes bort av säkerhetspolisen. Ledarsidornas Johan Westerholm bedömer att en utvisning av Abo Raad är nära förestående och att det kommer slå hårt mot islamisterna i Sverige. I slutändan blir ett beslut regeringens förutspår Westerholm. – Beslutet överklagas till Migrationsöverdomstolen som bara skickar det vidare till regeringen, säger Westerholm.

Det var i onsdagskväll som civilklädda personer från tre bilar stoppade och frihetsberövade Abo Raad, något som Gefle Dagblad var först att rapportera om. 25 april, dagen efter, beslutade Migrationsverket ett beslut om att hålla Abo Raad inlåst.

Säkerhetspolisen får bara frihetsberöva personer som inte är misstänkta för brott om de bedöms utgöra ett säkerhetshot.

Johan Westerholm, ansvarig utgivare för Ledarsidorna och expert på islamistiska rörelser i Sverige, konstaterar att Abo Raad är en person som varit känd länge bland de som studerar olika extrema muslimska inriktningar i Sverige.

I Gefle Dagblad spekuleras det i planerat terrorattentat  ”Risk för terrorattentat kan ligga bakom gripandet av imamen”, skriver tidningen.

Johan Westerholm tror att det snart kan finnas ett utvisningsbeslut för Abo Raad men att han sannolikt inte varit inblandad i konkret planering av terrordåd.

– Det är ett nära stående utvisningsbeslut. Det är osannolikt att Abo Raad är med i en operativ planering i en terrorattack. Det är inte hans grej. Han har arbetat som inspiratör och rekryterare för motsvarande Islamiska staten. Och det har han gjort i 18 år. Var han står politiskt och teologiskt är ingen nyhet, säger Westerholm.

Bland kretsen kring Abo Raad och Gävle moské, där Abo Raad är imam, har det tidigare förekommit individer som bland annat hotat Gefle Dagblads tidigare chefredaktör.

– De besitter våldskapital och i den kretsen finns även aktiva rekryterare som dömts för att ha rekryterat aktivt till terrororganisationer, säger Johan Westerholm.

Genom att bilda olika föreningar och organisationer mjölkar de islamistiska organisationerna staten och kommunerna på bidrag.

– Det handlar bland annat om olika typer av föreningsbidrag.

Johan Westerholm menar att frihetsberövandet av Abo Raad och en eventuell förestående utvisning av honom ger stor effekt.

– Säkerhetspolisen har dragit i precis rätt tråd, säger Westerholm.

Han förklarar att de radikala sunnimuslimerna har två grenar, den salafistiska (IS och Al Qaida är båda salafistiska organisationer, det finns även icke-våldsamma salafism) och den islamistiska (ofta kopplat till det Muslimska brödraskapet).

– Den salafistiska och islamistiska faller samman i SUDC, Swedish United Dawa Center. Det är den enda punkten i Sverige där de faller samman. Där återfinns personer som är aktiva i Mehmet Kaplans Muslim Aid, där finns tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten Mariam Osman Sherifay som är rektor för Kista folkhögskola.

– Den kirurgiska precision som Säpo och Migrationsverket har lyckats

Hur stor betydelse har det här för kampen mot radikal islamism är det här?

– Det är enormt betydelsefullt. Det skadar islamismen väldigt mycket. Man kommer åt mycket. Signalvärdet är enormt.

Hur ser du på risken på reaktioner?

– Det kommer att bli reaktioner och det kan bli våldsamma sådana. Naturligtvis kommer man att inledningsvis försöka häva ett kommande utvisningsbeslut. Det är på så vis att det är regeringen som ska ta det beslut. Migrationsverkets beslut kan bara överklagas till Migrationsöverdomstolen som har att handlägga ärendet och vidarebefordra till regeringen för beslut. Det blir upp till bevis för regeringen.

Du har tidigare pekat på islamistiska krafter inom S och vänstern. Hur tror du de kommer att reagera?

– Naturligtvis kommer man att säga att det bara finnas lösa anklagelser. Man har den här färska domen från Högsta domstolen för en somalisk våldtäktsman som fick stanna. Han hade bara varit här i åtta år. Abo Raad har haft uppehållstillstånd i 23. Sedan kommer nog argument om ”familjeanknytning”.

Johan Westerholm återkommer flera gånger under intervjun till att Abo Raads verksamhet varit känd för flera under lång tid. Westerholm har själv tidigare skrivit om klustret kring Abo Raad. Han nämner journalister och författare som Magnus Sandelin, Hanna Gadban, Per Gudmundson, Magnus Norell och även Gefle Dagblad som några som uppmärksammat den radikale islamisten.

Om det blir ett utvisningsärende och det hamnar på regeringens bord. Kommer regeringen att utvisa Abo Raad?

– Jag tror det. Det här kan vara ett sätt att bli av med honom. Om Irak har garanterat att inte döma honom till döden då tror jag att regeringen tar chansen att bli av med honom. En utvisning av Abo Raad skulle också dämpa kritiken mot att man tar hem Skråmo-barnen.

Är frihetsberövandet av Abo Raad ett tecken på ett nytt arbetssätt av Säkerhetspolisen?

– Jag tror inte att fler förvarstagningar är att vänta. Däremot är signalvärdet tillräckligt starkt. Sverige är inte en safe haven för terrorister längre. Det leder till att vi kommer att se en ökad hotad hotnivå från våldsbejakande jihadism. Då försvinner det skydd vi hade tidigare som skyddad verkstad. Du biter inte den hand som föder dig, ungefär så, säger Johan Westerholm.

Westerholm understryker att det inte är en långsiktigt hållbar lösning att agera som fristad åt terrorister för att slippa terrorism.

– Mycket beror på vilka ytterligare åtgärder som tas. Hur man agerar mot islamisterna framöver.