SVERIGE 15 procent av de svenska kommunernas handlingsplaner mot våldsbejakande extremism riskerar att bryta mot lagen. Det menar forskaren Christer Mattson som, på uppdrag av SKL, granskat handlingsplanerna.
– Sedan 1969 är det förbjudet att registrera människors åsikter. Men flera av handlingsplanerna ska ta reda på vilka som träffas och vad de pratar om, säger Christer Mattsson

15 procent av de svenska kommunernas handlingsplaner mot våldsbejakande extremism riskerar att bryta mot lagen. Det uppger SVT.

Det är forskaren Christer Matsson som analyserat de kommunala handlingsplanerna på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I den rapport som presenteras från SKL beskriver Mattson flera problem med handlingsplanerna. De är gjorda utifrån nationell hotbild snarare än lokal lägesbild och de saknar ofta konkreta åtgärder om vad man ska göra.

Utöver att handlingsplanerna saknar planer på vad man ska göra, riskerar 15 procent av dem att bryta mot lagen.

– Sedan 1969 är det att förbjudet registrera människors åsikter. Men flera av handlingsplanerna ska ta reda på vilka som träffas och vad de pratar om, säger Christer Mattsson till SVT.

Syftet med den informationsinsamling som föreslås är att uppgifterna ska skickas vidare till SÄPO.

Mattson tror inte kommunerna implementerat sin informationsinhämtning än, men han menar att de kommer behöva ta bort de delarna ur sina handlingsplaner.

Han understryker att de som kan komma att övervakas inte nödvändigt har begått brottsliga handlingar, utan bara kan vara människor som befinner sig i radikala miljöer, något som inte är olagligt i Sverige.