Här grips Venezuelas oppositionsledare

Foto: Twitter
Foto: Twitter
  • Onsdag 2 Aug 2017 2017-08-02
E-post 0

CARACAS Bilder och videoklipp som sprids i sociala medier visar hur de båda venezuelanska oppositionsledarna Leopoldo López och Antonio Ledezma grips av landets säkerhetsstyrkor under tisdagen.

Ledezma är borgmästare i huvudstaden Caracas tillika partiledare för Orädda folkalliansen (ABP), ett av de minsta partierna i Venezuelas parlament.

Lopéz är istället frontfigur för Folkets vilja (VP) men har en bakgrund inom det största oppositionspartiet Rättvisa först (PJ), ett höger-mitten­parti som sedan 90-talet befunnit sig i opposition mot landets förre socialistiske president Hugo Chávez och den regim som ärvt makten efter honom.

Båda två kan politiskt närmast liknas vid socialdemokrater och har kommit att leda motståndet mot den konsolidering av makten som den nuvarande presidenten Nicolas Maduro gjort de senaste månaderna. I mars i år upplöste Venezuelas högsta domstol landets parlament och tog över dess uppgifter, rapporterade CNN då. Högsta domstolen kontrolleras av regimtrogna socialister medan parlamentet domineras av en stor och brokig skara oppositionspartier.

I Västvärlden betraktas López och Ledezma vara politiska fångar. Formellt anklagas de båda politikerna för sin delaktighet i de våldsamma protester som bröt ut runt om i Venezuela i februari 2014 i protest mot kriminalitet, inflation och en försämrad levnadsstandard. Båda två har tidigare åtalats, bland annat för att tillsammans med USA ha konspirerat mot regeringen. De har de senaste åren suttit i husarrest, men igår greps de eftersom regeringen befarar nya oroligheter.

Anledningen till de farhågorna är valet till den så kallade konstitutions­församling som hölls i Venezuela under helgen. I valet tillsattes en parlamentarisk grupp med 545 ledamöter som ska skriva om Venezuelas grundlagar.

Valet hölls på initiativ från regeringen, men bojkottades av oppositionen som misstänker att president Maduro försöker stärka sitt grepp om landet. Oppositionen menar att Maduro inte ens har befogenhet att utlysa val till konstitutions­församling och att det endast är folket som kan kräva det i en folkomröstning.

Senast Venezuelas konstitution ändrades var 1999 då Hugo Chávez var president. Till skillnad från den nuvarande presidenten vände sig emellertid Chávez till väljarna och fick folkets stöd för att skriva om grundlagarna. Därför väcker Maduros agerande inte enbart kritik från oppositionen utan även inom de egna leden.

I sociala medier uppmärksammas att Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt gratulerade Maduro till segern i valet 2013. Under våren har han emellertid tagit avstånd ifrån utvecklingen i landet. Bland annat har han skrivit: ”Bedrövlig utveckling i Venezuela. Djupt vanstyre och auktoritär utveckling. Omvärlden måste protestera när demokratin sätts ur spel.” samt ”Sorgligt auktoritärt vanstyre i Venezuela. Sociala framsteg som gjorts har fuskats bort. Nu krävs fria nyval och slut på våldet.” i inlägg på Twitter.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag